Aastalõputervitus

    175

    På svenska: Nyårshälsning


    Taas on aasta mööda saamas. Nagu iga kord, nii on ka sel aastal olnud kurbust ja rõõmu, vaeva ja õnnestumisi. Meile antud aeg midagi elus teha tiksub aina edasi. Meie teed aeg-ajalt ristuvad. Saame midagi koos teha, jagame hetki, siis liigume taas edasi, igaüks oma rada. 

    Meie ühisosaks on Eesti ja Rootsi, kahe maa ja rahva omavahelised sõprussuhted, ärikontaktid, koostööprojektid, kultuuri ja keele kokkupuutepunktid. Meid seob ajalugu ja haridusjanu, Johan Skytte ja Gustav II Adolf ning Tartu ülikool. Meid seob Läänemeri ja julgeolekuriskid idast, võimujanuline Venemaa ning Vene terrori põhjustatud traumad; ühismälu, mida ei saa propaganda ega küberrünnakuga kustutada. Meid seovad risti-rästi läbi põimunud juured. 

    Kui Svante Pääbo kuulutati Nobeli preemia laureaadiks, siis rõõmustasid nii eestlased kui rootslased. Svante meenutas tänutundega Nobeli preemia vastuvõtukõnes oma ema Karinit. Tema ema oli 19-aastane, kui tuli koos vanematega põgeneda punaterrori eest Eestist Rootsi. 21. septembril 1944 saabus Karin Pääbo Sandhamni, taskus 80 Saksa riigimarka ja valmis asuma ükskõik millisele töökohale. „Kallid vanemad ei saa oma lastele anda paremat pärandit kui haridus,” kuulutas Skytte juba 1630 Tartus. Ilmselt oli see ema, kes Svantet innustas, julgustas ja lohutas teadlaseks sirgumisel, et poeg just teda oma Nobeli tänukõnes nimetas.

    Paljud inimesed, keda seltsielus kohtame, saavad meile lähedasteks ja kalliteks. Mõnikord asendavad seltsikaaslased perekonda, kui omad on kaugel või meie hulgast hoopiski lahkunud. Armsateks muutuvad traditsioonid ja ühised mälestused. Kui tore on tähistada üheskoos aastapäevi ja nautida pidulikke hetki. Eesti Kooli jõulupeod on alati toredad! Mitmed põlved on käinud sama kooliteed, pidanud oluliseks eesti keelt ja meelt. On olnud suur rõõm tundma õppida meie kogukonna aktiivseid liikmeid ja sihiseadjaid, meie rootsieestlaste ühiskonna alustalasid ja nende hoidjaid.

    Siirast heameelt teevad ettevõtmised, mille tulemusi saab silmaga näha ja käega katsuda. Rootsi Eestlaste Liidu poolt täname kõiki, kes on aidanud kaasa üleilmse eestluse programmi teoks saamisele, toetuste ja stipendiumide jagamisele, globalestonian.com veebilehe arendamisele, meediaruumi koolituse ja virtuaalfoorumite korraldajatele. Lisaks täname kõiki eestvedajaid ja taganttõukajaid, lapsevanemaid ja vanavanemaid, õhinapõhiselt tegutsevaid tulihingi ja majakaid, kes aitavad kaasa eesti meele, keele ja mälu hoidmisele Rootsis. 

    Rahvusliku Kontakti toimetus tervitab kõiki tellijaid ja teatab, et selle aasta viimane number jõuab teie postkasti jaanuarikuu alguses. 

    Õnnelikku uut aastat!

    SIRLE SÖÖT
    Rootsi Eestlaste Liidu esimees
    Ajakirja “Rahvuslik Kontakt” peatoimetaja


    Ännu ett år går mot sitt slut. Liksom varje år har det fört med sig sorger och glädjeämnen, ansträngningar och framgångar. Den tid vi får för att uträtta något i livet fortsätter att ticka på. Våra vägar korsas då och då. Vi kan göra något tillsammans, dela stunder och sedan gå vidare igen, var och en på sin egen väg.

    Vi förenas av Estland och Sverige, två länder och folk, affärskontakter, samarbetsprojekt och kontaktpunkter mellan kultur och språk. Vi förenas av historia och bildningstörst, Johan Skytte och Gustav Adolf samt universitetet i Tartu. Vi är sammankopplade via Östersjön och säkerhetsrisker från öster, ett makthungrigt Ryssland och de trauman som rysk terror orsakat. Ett kollektivt minne som inte kan raderas genom propaganda eller cyberangrepp. Vi förenas av sammanvuxna rötter.

    När Svante Pääbo utropades som nobelpristagare jublade både ester och svenskar. Svante mindes tacksamt sin mor Karin i sitt tal på Nobelkvällen. Hans mor var 19 år när hon blev tvungen att fly med sina föräldrar från Estland till Sverige undan den röda terrorn. Den 21 september 1944 anlände Karin Pääbo till Sandhamn, med 80 tyska mark i fickan och redo att ta vilket jobb som helst. “Goda föräldrar kan inte ge sina barn ett bättre arv än utbildning”, förklarade Skytte redan 1630 i Tartu. Tydligen var det för att modern inspirerade, uppmuntrade och tröstade Svante till att bli vetenskapsman, som han nämnde henne i sitt nobelpristal.

    Många människor vi möter i det sociala livet blir oss nära och kära. Ibland ersätter kamrater familjen när de egna är långt borta eller har lämnat oss helt och hållet. Traditioner och gemensamma minnen blir omhuldade. Så trevligt det är att fira jubileer tillsammans och njuta av festliga stunder. Estniska skolans julfester är alltid fantastiska! Flera generationer har gått i samma skola och har ansett att det estniska sinnelaget och språket är viktigt. Det har varit ett stort nöje att lära känna våra aktiva medlemmar och ledande personer, vår svenskestniska gemenskaps stöttepelare och värnare.

    Uppriktig glädje ger projekt, vars resultat kan ses med de egna ögonen och beröras med händerna. På Sverigeesternas Riksförbunds vägnar tackar jag alla som bidragit till förverkligandet av det globala estniska programmet, till fördelningen av anslag och stipendier, utvecklingen av webbplatsen globalestonian.com, arrangörerna av Media Room-utbildningen och virtuella forum. Dessutom vill jag tacka alla ledare och pådrivare, föräldrar och morföräldrar, eldsjälar och ledstjärnor som bidrar till att bevara esternas traditioner, språk och kulturarv i Sverige.

    Redaktionen för Rahvuslik Kontakt hälsar alla prenumeranter och meddelar att årets sista nummer av tidskriften skickas till er i början av januari. 

    Gott nytt år!

    SIRLE SÖÖT
    Ordförande för Sverigeesternas Riksförbund
    Chefsredaktör för tidskriften “Rahvuslik Kontakt”

    Eelmine artikkelEvi Lepik Göteborgist sai Aino Järvesoo auhinna
    Järgmine artikkelEesti-Rootsi tulevikukoostöö esimene raport on valmis!