Ojamaa, en svensk-estnisk pärla som fått nytt liv

424

På nordöstra Gotland ligger det unika Ojamaa. Ett glimrande sommarparadis, med en central plats i svensk-estnisk historia, som nu åter har väckts till liv. I juni öppnade nämligen gården för att ta emot de första gästerna. Efter en storartad första säsong finns nu möjligheten för fler att ansluta sig till projektet inför dess nästa etapp när renoveringen av tjejhuset drar igång.

När Nationell Kontakt (Rahvuslik Kontakt) intervjuade dig förra gången, i november 2016, var projektet ännu i sin linda. Nu har det gått nästan tre år, killarnas hus (disponentbostaden) har renoverats, bokningsportalen har öppnat och gästerna har spenderat sin första sommar på Ojamaa. Vad är nästa konkreta steg i projektet?

Nästa konkreta steg är att genomföra en nyemission så att befintliga ägare kan stärka sitt ägande samtidigt som fler ägare får chansen att bli medlemmar. Med det nya kapitalet kan vi påbörja renoveringen av tjejhuset, det som på kalkstensepokens språk heter restaurationsbyggnaden. Den här investeringen är unik i sitt slag och fortfarande väldigt billig.

Vi tar det här med namnet på en gång. Varför kallas gården både Lörje och Ojamaa?

Under kalkstensindustrins epok fram till ca år 1940 var Lörje Gård en mycket central plats. Mellan åren 1949-1996 bedrevs här en av många estniska sommarkolonier i Sverige och då benämnde man gården Ojamaa – Gotland på gammal estniska. Men nu är vi inne i gårdens tredje epok, och eftersom så många är ingifta med personer som inte kan tala estniska, så har vi valt originalnamnet för att ingen ska känna sig utanför. Dessutom är det otroligt roligt att namnet Lörje är omnämnt i så mycket litteratur och att gårdens historia finns så väl bevarad, även i fotografier.

Hur skulle du beskriva Lörje för den som inte är insatt? 

Lörje-konceptet är som en time-share i vänners lag. Istället för att sitta ensam på ett sommarställe kan man umgås med nya och gamla vänner, i en unik svensk-estnisk miljö. Att vara medlem i Lörje är otroligt kostnadsvänligt och dessutom mycket mer flexibelt än ett traditionellt time-share-koncept där man bara har tillgång till boende en viss vecka. Det kan beskrivas som ett medlemspensionat, med betoning på medlemsaspekten. Vi har ännu inte kunnat hitta något liknande eller bättre koncept i Sverige, fastän vi har sökt och letat!

Efter det att de sista estniska kollobarnen åkte hem år 1996 har Ojamaa stått mer eller mindre tomt fram tills nu när det återigen är liv och rörelse på gården. Vad har du för reflektioner efter den här första sommaren?

Vi har fått mycket positiv återkoppling. Det är framförallt tre saker som gästerna återkommer till när de berättar om sin första sommar på Lörje. Det mest slående är det faktum att vistelsen på Lörje har varit långt mer än bara ett semesterboende, det är en social gemenskap. Vår vision är att erbjuda en social och öppen gemenskap, men gemenskapen blev ännu starkare än jag hade trott. Alla, både vuxna och barn, har träffat nya vänner på Lörje den här sommaren. Jag skulle också vilja säga att den iordningställda festlokalen i stallbyggnaden gav gemenskapen en extra dimension. Men i vår vision ingår även att det alltid ska finnas möjlighet att dra sig undan för dem som vill göra det.

Vi har också fått många positiva kommentarer kring renoveringen. Det känns kul. Det tredje som gästerna har lyft fram är de säregna omgivningarna och den fantastiska naturen runt Lörje. Det tydligt att Lörje ligger bra till, gästerna har passat på att bada och göra utflykter till bland annat Fårö, små lokala bagerier, restauranger, ateljéer, loppisar och museer. Barnfamiljerna passade såklart även på att besöka sommar- och vattenlandet Kneippbyn.

Hur har bokningsläget sett ut den här första sommaren?

Jag tror inte att alla befintliga medlemmar ännu har upptäckt den oas som Lörje är. Det har varit liv och rörelse på gården hela sommaren, men det var bara fem dagar vi var helt fullbelagda. Därmed kan jag passa på att döda ryktet om att det skulle ha varit svårt att få tag på rum på Lörje under sommaren. Nu under hösten, när många är tillbaka på jobbet, är det såklart mest bokningar på helgerna.

Vilka är det som driver projektet?

Vi är många som arbetar med Lörje, men det var jag som tog initiativet. Dock, utan till exempel Liisa Aus, Andres Tamm, Carl Kärsten och många fler, hade det inte blivit av. Eftersom Lörje nu har öppnat och man kan bo och njuta av gården kommer vi in i nästa fas. Det betyder att vi alltid söker nya krafter och intressenter som vill ta gården till nästa nivå. Jag kommer givetvis vara med så länge det är möjligt.

Verksamheten bedrivs i bolagsform. Vilka är det som har köpt andelar?

I skrivandets stund är vi 62 ägare och 171 aktier. 95 % av ägarna har estniskt påbrå, samtidigt som vårt officiella språk är svenska, för att alla ska känna sig välkomna. Det är fantastiskt roligt att så många tidigare kollobarn som vuxna har valt att stödja projektet och det är otroligt roligt att sitta och prata gamla kollominnen på historisk mark. Samtidigt öppnar vi armarna även för deras bekanta som älskar Gotland, samvaro och just de unika värden som Lörje kan erbjuda.

Det är många aktieägare som ska samsas. Hur är det tänkt att fungera rent praktiskt?

Centralt för verksamheten är ett bokningssystem, även kallat Lörje Portal, där man kan göra sina bokningar och se vilka andra som har bokat. Där finns också Lörje Medlemshandbok som beskriver hur vi tänker och vilka regler som finns. Men medlemshandboken är ju givetvis ett levande dokument som förfinas och förbättras över tid. En sådan här verksamhet kan aldrig bli klar och ska aldrig bli klar. Den ska bara förbättras och förbättras. Gör man inte det, dröjer det inte länge innan verksamheten känns gammal, dammig och ointressant.

Jag var själv kollobarn på Ojamaa det sista året det bedrevs kolloverksamhet där. Då var det minst sagt luggslitet. Vad har hänt på fastigheten sedan dess?

Birgitta, som ägde huset innan oss, gjorde bland annat två bra saker. Hon köpte loss marken av Cementa och lyckades få ett bidrag från Länsstyrelsen på ca 2,4 MSEK för att renovera de tre byggnadernas tak. Det räddade gården till nästa generation. När jag köpte gården av Birgitta hade egentligen inget övrigt hänt. Det var extremt förfallet och helt obeboeligt. Men en ytterligare bra sak hade hänt. Byalaget i Hellvi socken hade dragit in höghastighetsinternet i den då fallfärdiga byggnaden. Vi påbörjade renoveringen av fastigheten år 2018.

Kan du berätta om renoveringen?

Fokus har legat på killarnas hus (disponentbostaden). Där har det hänt en hel del. Det huset är nu helt beboligt med 11 rum, kök, allmänna ytor, vattentoaletter och mycket mer. Dessutom har vi byggt en helt ny bastu med tillhörande duschar i stallbyggnaden. I samma byggnad finns även ytterligare ett fullutrustat kök. Troligen är nästa steg att bygga om avloppslösningen till dagens byggnadskrav och att installera ännu fler vattentoaletter. Sedan är det dags för tjejernas hus (restaurationsbyggnaden). Tanken är att renovera så många rum som möjligt i tjejhuset inför nästa sommar.

Min egen reflektion efter sommarens Lörje-vistelse är att det som har renoverats är väldigt smakfullt och fint utan att man tappat den unika Ojamaa-känslan. Hur har ni tänkt kring balansen mellan att bevara och förnya?

Byggnaderna är historiskt intressanta och bevarandevärda. Vi har valt att använda traditionella byggnadsmetoder. Ta fönsterna till exempel. Det hade varit enklare att byta ut alla englasfönster till nya isoleringsfönster, men istället har vi valt att renovera fönsterkarmarna och sätta tillbaka originalglasen. Utan att överdriva kan jag säga att det har varit mycket arbete med renoveringen. Men vi är ju många som kommer att få ta del av det arbete som har gjorts. Därför är Lörje-konceptet enastående. Istället för att betala allt själv, betalar man bara en 1/62-del. Inredningsarbetet var en av mina favoriter.

Den som har frågor om projektet, är nyfiken, önskar mer material eller information om möjligheten att köpa in sig, hur går den tillväga?

Jag tycker att man ska börja på www.ojamaa.se för att se bilder, läsa om konceptet och titta på informationsfilmen som finns där. Därefter kan man ringa till mig för att fördjupa sina frågeställningar.

Vilka är de tyngsta skälen för att köpa in sig?

Om man vill kombinera en kul investering, stödja en helt ideell svensk-estnisk verksamhet och har ett hjärta för Gotland, så kommer man inte bli besviken. Det här är det största estniska projekt som pågår i Sverige just nu. Gotland är svenskarnas absolut mest eftertraktade resmål. Det är inte heller konstigt. Trakten kring Lörje har mest soltimmar i Sverige och kalkstenssjöarna är varma och kristallklara. På Fårö finns strandsand som är som mjöl – något finare finner du inte i Europa.

Det är heller inget hinder om man redan har ett sommarställe, Lörje sköter sig självt och denna investering innebär så mycket mer. I ärlighetens namn förstår jag inte varför man skulle riskera att vara utanför!

Många av de nuvarande ägarna har valt att bara köpa en aktie. Nu med facit på hand och med det stora intresset för nyemissionen är det givet att man bör uppgradera med fler aktier om man har den ekonomiska möjligheten. Det bästa sättet att få välja det bästa rummet och de bästa bokningsveckorna är att inte bara äga en aktie, utan två, tre eller till och med sex aktier. Då får man boka före andra medlemmar. Det är sex personer som redan under sommaren har betalat in pengar, fastän nyemissionen då inte ens var påbörjad. Så angelägna var de att inte missa den här möjligheten! Det visar verkligen hur starkt i koncept Lörje är på marknaden.

Slutligen, hur tror du verksamheten på Lörje ser ut om till exempel fem år?

Den stora skillnaden är nog att alla tre byggnaderna är fullt renoverade. Vi kommer att ha över 20 rum och 50 bäddar (mot dagens 10 rum och 28 bäddar). Det kommer dock att ske mycket tidigare än om fem år. Därtill är nog ölhallen på stallvinden, med ett enormt långt långbord, på plats. När alla grundrenoveringar är på plats, finns det utrymme för mer extravaganta idéer, såsom bastuflotte i havet men också mycket mer arrangerade evenemang. Fem år är väldigt lång tid, så under den tiden hinner vi göra massor. Det här en chans som ingen borde missa!

IVAR ALGVERE intervjuades av LIINE JAANIVALD

Ojamaa. Jalgarada, mis viib mereni. / Skogsstig som leder till havet. Foto: Sirle Sööt
Renoveeritud poistemaja, mille verandal on mõnus kohvi juua ja vaadata mere äärde viivale metsateele / killarnas hus (disponentbostaden) Foto: Sirle Sööt
Renoveerimist ootav tüdrukutemaja. / Tjejernas hus (restaurationsbyggnaden) Foto: Erakogu
Hiline hommikusöök sõpradega / Brunch med vänner Foto: Erakogu
Tugitool ootamas raamatulugejat / En myshörna för bokälskare Foto: Erakogu
Ojamaa linnulennult / Utsikt Foto: Erakogu

Foto päises – Päiksetõus Ojamaal / Soluppgång i Ojamaa. Foto Sirle Sööt