Eesti-Rootsi tulevikukoostöö esimene raport on valmis!

1049
Rootsi välisminister Ann Linde ja Eesti välisminister Urmas Reinsalu Foto: Birgit Püve

På svenska: Den första rapporten om framtida samarbete mellan Estland och Sverige är färdig!


7. septembril tutvustati Tallinnas Pär Nuderi ja Raul Eametsa koostatud tulevikuraportit. Aasta kestnud protsessis osales üle saja inimese, teiste hulgas ka Rootsi Eestlaste Liidu esindajatena Evelin Tamm ja Sirle Sööt ning Eesti Noored Rootsis esindajana Nora Sööt. Paralleelselt on valminud ka Läti ja Soome koostööd käsitlevad visiooniraportid.

Estonia-Sweden Visionary Report 2022

VIDEOSALVESTUS

Seminari avasid mõlema riigi välisministrid. Esimesena sõna saanud Urmas Reinsalu toonitas, et kõige olulisem on, et raport läheks kohe töösse, mitte ei jääks paberile. „Meie oleme valmis sellega kohe tööle hakkama!” Ann Linde rääkis pikajalisest sõprussuhtest kahe riigi vahel ja Eesti märkimisväärsest arengust. „Me ei tohi kunagi seda sõprust iseenesestmõistetavana võtta, vaid peame pidevalt tööd tegema, et seda sidet hoida ja tugevdada.”  

Endine Rootsi majandusminister, Eesti pagulastaustaga Pär Nuder tegi lühiülevaate koostöö hetkeseisust. Nõrkustena nimetas ta endiselt väheseid teadmisi teisest riigist; ühise balti-põhjamaade identiteedi puudumist; senise koostöö põhinemist minevikunostalgial ja vähem tuleviku perspektiividel; samuti pikemaajalise visiooni puudumist. Kesksete ohtudena tõi Nuder välja ühiste organisatsioonide puudumist ja koostöö põhinemist üksikutel juhuslikel ajutistel projektidel. Tulevikuvõimalustena toodi koostööraportis muu hulgas välja poliitiline tugi tihedamale koostööle, noorte liidrite programm, rohkem tasakaalus kaubandus ja investeeringud. 

Tartu Ülikooli professor Raul Eamets rääkis raporti ettepanekutest konkreetseteks suundadeks. Ta nimetas neli prioriteetset poliitikavaldkonda: kliimamuutused, digitaliseerimine, energeetikapoliitika ja jätkusuutlik metsamajandus. Vastavalt tõi ta välja mõningad konkreetsemad ettepanekud inimeselt inimesele koostööks, nagu näiteks meedia kampaania Eestis Rootsi kuvandi edendamiseks ja vastupidi. Ühe uudse ettepanekuna tõi ta välja Rootsi-Eesti koostöö keskuse rajamist, eeskujuna nimetas ta sarnast Soome ja Rootsi institutsiooni. Valitsuselt valitsusele koostöö osas jäi kõlama mõte iga-aastastest ühistest foorumitest, kus arutada parimad praktikaid ja rääkida konkreetsest koostööst ministeeriumite ja ametkondade tasandil. Sama saaks korraldada ka kohalike omavalitsuste tasandil. Regioonides saaks edendada linnade koostööd (sõpruslinnad), edendada investeeringuid ja keeleõpet. Äris võiks raporti koostajate arvates keskenduda iduettevõtetele ja tugevdada loomemajandust. Ülikoolides saaks senisest enam tegeleda üliõpilasvahetusega, samuti asutada uusi stipendiume ja ühiseid doktoriõppe programme.  

Koostööraporti tutvustamiseks pakuti välja konverentside seeria, kus valdkondade kaupa saaks juba konkreetsemaid lahendusi otsida. Eamets rõhutas, et on oluline, „et see sõnum ei jääks siia seminariruumi, vaid leviks võimalikult paljudeni.” 

Kahjuks räägiti koostöö raportis vähe kodanikuühiskonna ja kultuurivaldkonna koostööst, mis minu hinnangul oleks balti-skandinaavia identiteedi tekkeks esmaoluline. Võib siiski loota, et koostöö uus faas, kus Eesti ei osale enam mitte ainult kasusaajana, vaid Rootsiga võrdväärse partneri ja panustajana, on alles alguses. Igal juhul on ka meie organisatsioonidel mõttekas koostööraport läbi lugeda, sest tegemist on ajalooliselt olulise sammuga koostöö tihendamiseks. 

EVELIN TAMM

Eesti endine suursaadik Rootsis Margus Kolga, Rootsi välisminister Ann Linde ja professor Raul Eamets. Foto: Birgit Püve
Professor Raul Eamets, välisminister Urmas Reinsalu ja suursaadik Margus Kolga. Foto: Birgit Püve
Jaan Manitski ja Pär Nuder. Foto: Birgit Püve


Den första rapporten om framtida samarbete mellan Estland och Sverige är färdig!

Framtidsrapporten som utarbetats av Pär Nuder och Raul Eamets presenterades i Tallinn den 7 september. Över hundra personer deltog i den ett år långa processen, däribland Evelin Tamm och Sirle Sööt som representanter för Sverigeesternas Riksförbund och Nora Sööt som representant för organisationen Estnisk Ungdom i Sverige. Samtidigt har visionsrapporter om Estlands samarbete med Lettland och med Finland färdigställts.

Estonia-Sweden Visionary Report 2022

VIDEOINSPELNING

Seminariet öppnades av båda ländernas utrikesministrar. Urmas Reinsalu, som var först med att tala, betonade att det viktigaste är att rapporten praktiseras omedelbart, och inte bara finns kvar på papper. ”Vi är redo att börja jobba på det direkt!” Ann Linde talade om den långvariga vänskapen mellan de två länderna och Estlands anmärkningsvärda utveckling. ”Vi får aldrig ta denna vänskap för given, utan måste ständigt arbeta för att upprätthålla och stärka detta band.”

Pär Nuder, Sveriges tidigare finansminister, med estnisk flyktingbakgrund, gav en kort genomgång av samarbetsläget. Som svagheter nämnde han att länderna fortfarande har för lite kunskap om varandra; avsaknaden av en gemensam baltisk-nordisk identitet; att samarbetet är mer baserat på förflutna tiders nostalgi och mindre på framtida perspektiv; samt avsaknaden av en långsiktig vision. Som centrala hot pekade Nuder på bristen på gemensamma organisationer och samarbete enbart utifrån enskilda slumpmässiga tillfälliga projekt. Bland annat lyftes politiskt stöd för närmare samarbete, ett program för unga ledare, mer balanserad handel och investeringar fram som framtida möjligheter i samarbetsrapporten.

Professor Raul Eamets vid Tartu Universitet talade om rapportens förslag till specifika inriktningar. Han nämnde fyra prioriterade politikområden: klimatförändringar, digitalisering, energipolitik och hållbart skogsbruk. Han tog upp några mer specifika förslag på person-till-person-samarbete, som en mediekampanj i Estland för att främja Sveriges image och vice versa. Som ett av de nya förslagen pekade han på inrättandet av ett svenskt-estniskt samarbetscentrum och han nämnde en liknande institution mellan Finland och Sverige som exempel. När det gäller samarbete mellan ländernas regeringar, upprepades idén om årliga gemensamma forum för att diskutera bästa praxis och prata om specifikt samarbete på minister- och myndighetsnivå. Det samma skulle kunna organiseras på kommunal nivå. Samarbete mellan städer (tvillingstäder), investeringar och språkinlärning skulle kunna främjas i regionerna. Enligt rapportförfattarnas uppfattning skulle näringslivet kunna fokusera på nystartade företag och stärka den kreativa ekonomin. Universiteten skulle kunna ägna sig åt studentutbyte mer än tidigare, samt skapa nya stipendier och gemensamma doktorandutbildningar.

En serie konferenser föreslogs för att presentera samarbetsrapporten, där mer konkreta lösningar kunde sökas per område. Eamets betonade att det är viktigt ”att detta budskap inte stannar här i seminarierummet, utan sprids till så många som möjligt.”

Tyvärr sades det i samarbetsrapporten för lite om samarbetet mellan civilsamhället och kultursfären, vilket enligt min mening skulle vara väsentligt för utvecklingen av den baltisk-skandinaviska identiteten. Man kan dock hoppas att den nya fasen av samarbetet, där Estland inte längre bara deltar som bidragsmottagare, utan som en jämställd partner och bidragsgivare till Sverige, bara är i början. Hur som helst är det också nyttigt för våra organisationer att läsa samarbetsrapporten, eftersom det är ett historiskt viktigt steg för att stärka samarbetet.

EVELIN TAMM
Svensk översättning av EVELYN HÖGLUND

Eelmine artikkelAastalõputervitus
Järgmine artikkelMall Seim • 1928-2022