Eestirootslaste V laulu- ja tantsupidu “Kaugemalt ja lähemalt”

VAATA laulu- ja tantsupidu SIIT

Kavas oli muusika, mis on tekkinud ja elus hoitud rannarootslaste seas ja “kaugemalt”, ka need laulud, tantsud ja muusika, mis on nendest maadest, millega eestirootslased olid ühenduses. Pidu oli kakskeelne – eesti ja rootsi keeles. 

Stockholmi Eesti Segakoori lauljaid osales 16. Küsisime dirigent Jaan Seimilt, millised on muljed ja meeleolu pärast kontserti. 

“Kõik on olnud väga südamlik ja armas. Inimesed on sõbralikud ja püüdlikud. Arvestades seda, et saime alles eile esimest korda kokku 400 lauljaga, oli tulemus hea. Polnud kindel, kas kooride tempod on samad, aga kõik loksus paika. Eile oli kolmetunnine proov kohalikus kultuurikeskuses ja täna hommikul koos tehnikaga linnusehoovis. Oluline oli saada kooride võimendus balanssi. Alguses oli orkester domineeriv.

Meeleolu on hea. Kontsert oli dünaamiline ja vahepeal, kui tantsijad esinesid, said koorilauljad puhata. Lauljaid oli ligi 400, tantsijaid 700 ja orkestris muusikuid 50.

Ilmaga oli meil õnne. Ennustas vihmahooge ja hommikul tuligi enne rongkäiku korralik sahmakas. Rongkäigu ajaks oli aga vihm üle ja nüüd on sinine taevas ja päike paistab. Tuulepuhanguga lendasid mul dirigendipuldis noodid ära aga koorilaulu see ei mõjutanud. Nagu me naljatame on dirigente, kellel on noodid peas ja on neid, kellel on pea nootides. Mul on ikka noodid peas. 

Publikut oleks võinud rohkem olla, sest kontsert oli kõigile tasuta. Esinejaid oli tublisti rohkem kui pealtvaatajaid. Lõpetuseks peab mainima, et kontsert lõppes eeskujulikult kell 15 ära ja ei jäänud venima. Astume nüüd toomkirikust ühelt kontserdilt läbi ja siis läheme kooriga koos õhtust sööma,” rääkis rõõmsalt Jaan Seim.  

Küsisime ka Stockholmi Eesti Mudilaskoori juhilt ja lapsevanemalt Kristiina Rajaleidilt, kuidas on meie 12-l mudilasel läinud ja mis tunnetega Haapsalust ära sõidetakse.

“Väga tore on olnud! Lapsed olid lavale minnes heas vormis. Võrreldes suure laulupeoga on kõik palju kodusem. Laste eest hoolitseti eriti hästi. Meie koor esines koos kümne Vormsi lapsega. Esitasime kolm laulu meie oma dirigendi Jaanika Kuusiku juhatamisel: Kristina Massalin, Sviby, Ormsö Päeval murdsin ma kända ja notta / Daen Bråut ja knokar å stobbarm; Maria Treiberg, Riguldi Karjalaps / Herdevisa; Gettor Renkvist, Borrby, Ormsö Must mullikas / Hoit koia. Koori saatis noorte hiiu kannelde ansambel.

Tegime Vormsi lastega esimese ühisproovi neljapäeval nende juures Vormsi saarel. Ööbisime seal kohalikus koolimajas mattidel. See oli lastele esimene kord niiviisi ööbida. See kindlasti tugevdas ühtekuuluvustunnet. Lapsevanemad on olnud väga suureks abiks kogu reisi korraldamisel ja laste eest hoolitsemisel.

Täna hommikul käisid kolm meie last ja kolm Vormsi last ERM-i helimeeskonnale Kolme karjase laulu helilindile laulmas. Meie lapsed laulsid rootsi keeles, Vormsi lapsed eesti keeles. Neid helifaile hakatakse kasutama ERM-is rannarootsi näitusel.

Mitmed pered jäävad siia veel üheks ööks. Meie Ronjaga ka. Kiirustan nüüd Ronja kontserdile, kus ta mängib koos Ruhnu noorte viiuldajatega. Ta oli enne siia tulekut mitu päeva Ruhnus viiulilaagris,” rääkis Kristiina Rajaleid Stockholmist. 

ERR kaamera ette jäid meie kogukonnast Kati Hanson ja Mango Kask. Vaata, mis nad sellest laulu- ja tantsupeost arvavad uudisloos “Eestirootslaste laulu- ja tantsupidu tõi kokku 1200 lauljat ja tantsijat”

Stockholmi Eesti Rahvatantsurühma VIRVELi juhi Viive Näslundiga saime kontakti kommentaariks alles pärast südaööd.

“Pidu oli nii meeleolukas ja tempokas, et lõppes alles nüüd. Haapsalus oli väga tore, varahommikused vihmavalingud lõppesid täpselt selleks ajaks kui oli aeg ennast peole sättida. Virvel nautis pidu ning tundis rõõmu Rootsi eestlaste, Eesti rootslaste ning rannarootsi kultuuri vastu huvi tundvate Eesti eestlastega koos laulmise ja tantsimise üle,” rääkis Viive Näslund Stockholmist.

Eestirootslaste laulupidu taassündis 2013. aastal, kui peeti teine laulupidu. Esimene eestirootslaste laulupidu toimus aga juba aastal 1933. “Suuresti oli esimese laulupeo mõtte taga helilooja Cyrillus Kreek, kes oma nooruspõlves õppis selgeks rootsi keele elades Vormsis. Tema võttis kätte ka omasüdameasjaks uurida eestirootslaste rahvalaule ja koraale ja neid üles kirjutada,” teadis rääkida Rannarootsi muuseumi juhataja Ülo Kalm.

RAHVUSLIK KONTAKT

Den 6 juli hölls den femte estlandssvenska sång- och dansfesten “Från när och fjärran” på biskopsborgen i Hapsal. Festens konstnärliga ledare var Sofia Joons och dansfesten regisserades av Sille Kapper-Tiisler. Tillsammans med arrangörerna och frivilliga medhjälpare var antalet deltagare 1200 personer, varav 900 är från Estland, 130 från Finland och 120 från Sverige. Bland deltagarna från Sverige fanns sångare från Stockholms Estniska Kör, Stockholms Estniska Barnkör och Göteborgs Estniska Kör samt dansare från Stockholms Estniska Folkdansgrupp VIRVEL. Festen hade det största kända orkestern av estnisk talharpa genom tiderna, där 35 talharpaspelare deltar.

Titta sång- och dansfesten HÄR

Programmet innehöll musik som har bevarats bland estlandssvenskarna samt musik “från fjärran”, inklusive de sånger, danser och musikstycken som kommer från de länder estlandssvenskarna haft förbindelser med. Festen var tvåspråkig – på estniska och svenska. 

Stockholms Estniska Kör deltog med 16 sångare. Vi frågade dirigenten Jaan Seim om hans intryck och stämningen efter konserten.

“Allt har varit väldigt hjärtligt och trevligt. Människorna är vänliga och ihärdiga. Med tanke på att vi först igår träffade de 400 andra sångarna, var resultatet bra. Det var inte säkert om körernas tempon skulle vara desamma, men allt föll på plats. Igår hade vi en tre timmar lång repetition på det lokala kulturcentret och i morse med tekniken på biskopsborgens innergård. Det var viktigt att få körernas förstärkning i balans.

Stämningen är god. Konserten var dynamisk och när dansarna uppträdde fick körsångarna vila. Det var nästan 400 sångare, 700 dansare och 50 musiker i orkestern.

Vi hade tur med vädret. Det förutspåddes regnskurar och på morgonen kom det en rejäl skur men recis innan festtåget skulle gå upphörde regnet och nu är himlen blå och solen skiner. Med en vindpust flög mina noter bort från dirigentpodiet men det påverkade inte körsången. Som vi skämtar finns det dirigenter som har noterna i huvudet och de som har huvudet i noterna. Jag har noterna i huvudet.

Publiken kunde ha varit större eftersom konserten var gratis för alla. Det var betydligt fler uppträdande än åskådare. Avslutningsvis måste det nämnas att konserten slutade exemplariskt klockan 15 och blev inte långdragen. Nu ska vi gå förbi en konsert i domkyrkan och sedan går vi med kören för att äta middag tillsammans,” berättade Jaan Seim glatt.

Vi frågade även ledaren för Stockholms Estniska Barnkör och förälder Kristiina Rajaleid hur det har gått för våra 12 barn och med vilka känslor de lämnar Hapsal.

“Det har varit väldigt trevligt! Barnen var i god form när de gick upp på scenen. Jämfört med den stora sångfesten är allt mycket hemtrevligare. Barnen togs om hand särskilt väl. Vår kör uppträdde tillsammans med tio barn från Ormsö. Vi framförde tre sånger under ledning av vår egen dirigent Jaanika Kuusik: Kristina Massalin, Sviby, Ormsö Päeval murdsin ma kända ja notta / Daen Bråut ja knokar å stobbarm; Maria Treiberg, Riguldi Karjalaps / Herdevisa; Gettor Renkvist, Borrby, Ormsö Must mullikas / Hoit koia. Kören ackompanjerades av en ensemble av unga spelmän på talharpa.

Vi hade vår första gemensamma repetition med barnen från Ormsö på torsdag hos dem på Ormsö. Vi övernattade där på den lokala skolan på madrasser. Det var första gången för barnen att övernatta på det sättet. Det stärkte verkligen sammanhållningskänslan. Föräldrarna har varit till stor hjälp med att organisera resan och ta hand om barnen.

I morse sjöng tre av våra barn och tre barn från Ormsö in dessa tre sånger för ljudteamet på Estniska Nationalmuseet (ERM). Våra barn sjöng på svenska och Ormsö-barnen på estniska. Dessa ljudfiler kommer att användas på ERM utställning om estlandssvenskar.

Flera familjer stannar här ännu en natt. Vi gör det också med min dotter Ronja. Jag skyndar nu till Ronjas konsert där hon spelar tillsammans med unga fiolspelare från Runö. Hon var på en fiolläger på Runö i flera dagar innan vi kom hit,” berättade Kristiina Rajaleid från Stockholm.

Framför Estniska televisionens kamera stod sverigeesterna Katrin Hanson och Mango Kask. Se vad de tycker om denna sång- och dansfest i nyhetsinslaget “Sång- och dansfesten för estlandssvenskar samlade 1200 sångare och dansare”.

Vi fick kontakt med ledaren för Stockholms Estniska Folkdansgrupp VIRVEL, Viive Näslund, först efter midnatt.

“Festen var så stämningsfull och tempofylld att den slutade först nu. Det var mycket trevligt i Haapsalu, de tidiga morgonskurarna upphörde precis när det var dags att göra sig i ordning för festen. Virvel njöt av festen och gladdes åt att sjunga och dansa tillsammans med estniska svenskar, estlandssvenskar och estländare intresserade av kustsvensk kultur,” sa Viive Näslund från Stockholm.

Den estlandssvenska sångfesten återuppstod år 2013, då den andra sångfesten hölls. Den första estlandssvenska sångfesten ägde rum redan år 1933. “Till stor del var det kompositören Cyrillus Kreek som låg bakom idén till den första sångfesten. Under sin ungdom lärde han sig svenska när han bodde på Vormsi. Han tog också på sig att utforska och nedteckna estlandssvenskarnas folkvisor och koraler,” berättade Ülo Kalm, chef för Aibolands museum.

RAHVUSLIK KONTAKT