På svenska: Grattis Hilma Nerep-Mossin 100!
Täna, 18. septembril saab tuntud ja armastatud rootsieestlane Hilma Nerep-Mossin 100-aastaseks. Oma juubelit tähistab ta pereringis. Rootsi Eestlaste Liit ja Eesti Kultuuri Koondis Rootsis soovivad Hilmale tugevat tervist ja rõõmu igasse päeva!
Hilma on hinnatud pianist ja koorijuht, kes on teinud koostööd eesti muusika suurkujudega, nende hulgas helilooja Eduard Tubini ning viiulikunstnik Alfred Pisukesega. Hilma on oma pika ja toimeka elu jooksul saatnud klaveril loendamatul hulgal erinevaid muusikuid, mees-, nais- ja segakoore, esinenud ise klaverisolistina ning olnud aastatel 1968–1975 Stockholmi Eesti Naiskoori dirigent. Hilmat inspireeris muusikuteele tema isa Verner Nerep (1985–1959), kes oli enne Eesti okupeerimist tuntud kultuuritegelane, 1938. aastal peetud laulupeo üldjuht ning Rahvusooper Estonia peadirigent 1942–1944.
Inimesed, kes Hilmaga lähemalt kokku puutunud, ütlevad, et ta on tagasihoidlikkuse kehastus – vaatamata peenele muusikatunnetusele ja imetlusväärsele professionaalsusele ei trügi ta ise kunagi tähelepanu keskpunkti. Hilma ise ütleb selle kohta nii: „Mis puutub iseloomujoont „tagasihoidlik”, siis asendaksin selle sõnaga „kriitiline ja enesekriitiline”“.
Aga eks teod räägivad enda eest. Ja seal, kus on Hilma, juhtuvad head ja suured asjad. Olgu selleks siis kõrgetasemelised kontserdid, põnevad ringreisid kooridega või muusikakriitiku töö Stockholmi Eesti Päevalehe juures. Aga mõnikord ka midagi muusikavälist. Nii näiteks on Hilma üks nendest, tänu kellele Stockholmi Eesti Lasteaed saab käesoleval aastal tähistada oma 54. sünnipäeva.
Eksklusiivset intervjuud juubilariga saab lugeda ajakirja “Rahvuslik Kontakt” värskes numbris 2023 nr 244, mis ilmub oktoobri alguses.
KAIRI ILISON
Teised Hilmast
Maria Kiisk:
Minu isa Harri Kiisk ja Hilma olid kolleegid. Nii puutusin temaga kokku juba varajases lapsepõlves. Eestlased Rootsis on alati olnud aktiivsed ja kogu aeg toimus midagi: vabariigi aastapäevad, koorikontserdid või erinevate solistide kontserdid. Kuna kavad olid rikkalikud, siis oli alati kohal kas Hilma, mu isa või mõlemad korraga.
Olin isale tihti noodipöörajaks ja juhtus, et abistasin ka Hilmat. Inimesena on Hilma väga soe ja armas. Ta on ilmselt esinenud lugematul arvul üritustel, muuhulgas ka Eduard Tubina, Marie Underi ja Gustav Suitsu juubelipidustustel.
Peale selle oli Hilma ema pr Nerep minu esimene ja väga hinnatud klassijuhataja Stockholmi Eesti Koolis.
Jaan Seim:
Minu jaoks on Hilma olnud lahutamatu ja enesestmõistetav osa eesti muusikaelust Rootsis. Ta juhatas pikemat aega Stockholmi Eesti Naiskoori ning oli paindlik ja dünaamiline pianist-saatja paljudele solistidele ja kooridele. Ka minul on olnud võimalus ja rõõm Hilmaga koos musitseerida. 1970-tel esinesin aeg-ajalt flöödisolistina ja Hilma oli mulle mitmeid kordi saatjaks.
Kõige eredamalt meenub mulle meie esinemine Eesti Vabariigi aastapäeva kontsertaktusel 1976. või 1977. aastal Stockholmi Kontsertmaja suures saalis, kus meie koosmäng sujus toredasti ja oli väga inspireeriv.
Kurioosumina olgu öeldud, et Hilma ema Linda Nerep oli minu klassijuhataja Stockholmi Eesti Algkoolis I–III klassini, aga ka minu isa õpetaja Eestis enne sõda 1930-tel aastatel.
Soovin armsale inimesele ja heale kolleegile Hilma Nerep-Mossinile palju õnne suure juubeli puhul!
Idag, den 18 september fyller Hilma Nerep – Mossin 100 år! Sverigeesternas Riksförbund och Estniska Kultursamfundet i Sverige gratulerar vår älskade Hilma på hennes 100-års jubileum!
Hilma är en uppskattad pianist och körledare som har samarbetat med stora estniska musikpersonligheter såsom tonsättaren Eduard Tubin och violinisten Alfred Pisuke. Hilma har under sitt långa och aktiva liv varit pianoackompanjatör åt ett oräkneligt antal musiker, mans-, dam- och blandade körer, själv framträtt som pianosolist och under åren 1968-75 varit dirigent för Stockholms Estniska Damkör. Hilma inspirerades till ett liv i musikens tjänst av sin far Verner Nerep (1895 – 1959) som under Estlands tid som självständig nation var en känd person i kulturkretsar. Han var dirigent vid 1938 års stora sångfestival och chefdirigent vid Nationaloperan Estonia 1942-44.
Människor nära Hilma säger om henne att hon är återhållsamheten personifierad. Trots sin utvecklade musikalitet och beundransvärda professionalism sätter hon aldrig sig själv i centrum. Ordet ”återhållsam” byter hon ut mot ”kritisk och självkritisk”.
Men handlingarna talar för sig själv och där Hilma befinner sig sker goda och stora saker, oavsett om det handlar om konserter på hög nivå, spännande konsertresor med körer eller arbete som musikkritiker vid Estniska Dagbladet i Stockholm. Ibland händer också saker utanför musiken. Så är t ex Hilma en av dem som vi kan tacka för att Estniska Förskolan i Stockholm i år kan fira sin 54:e födelsedag.
Ni får läsa intervjun med jubilaren i nästa nummer av sverigeesternas tidskrift Rahvuslik Kontakt 2023-244, som kommer ut i början av oktober.
KAIRI ILISON
Text på svenska JAAN SEIM
Andra om Hilma
Maria Kiisk:
Min pappa Harri Kiisk och Hilma var kollegor och jag träffade henne redan från tidiga barndomen. Sverigeesterna har alltid varit aktiva och hela tiden haft olika saker på gång – nationaldagsfirande, körkonserter eller konserter med olika solister. Eftersom programmen var omfattande var alltid antingen Hilma, min pappa eller båda tillsammans på plats.
Jag var ofta notbladsvändare åt pappa och det hände att jag även hjälpte Hilma. Hilma är en mycket varm och vänlig person. Otaliga är de gånger hon har framträtt vid olika tillställningar, däribland vid jubileumsevenemang för Eduard Tubin, Marie Under och Gustav Suits.
Hilmas mamma fru Nerep var också min första och mycket uppskattade klassföreståndare i Estniska Folkskolan i Stockholm.
Jaan Seim:
För mig har Hilma alltid varit en oskiljaktig och självklar del av det estniska musiklivet i Sverige. Under en längre tid dirigerade hon Stockholms Estniska Damkör och arbetade som flexibel och dynamisk pianist/ackompanjatör åt många solister och körer. Även jag har haft möjligheten och glädjen att musicera med Hilma. Under 1970-talet framträdde jag ibland som flöjtist och Hilma ackompanjerade mig vid flera tillfällen. Särskilt kommer jag ihåg vårt framträdande vid Estlands nationaldagsfirande 1976 eller 77 i stora salen i Stockholms Konserthus. Vårt samspel fungerade utmärkt och var mycket inspirerande.
Som ett kuriosum vill jag tillägga att Hilmas mor Linda Nerep var min klassföreståndare i Estniska Folkskolan i Stockholm i årskurs 1-3. Hon hade även varit lärare för min far i Estland före kriget på 30-talet!
Med anledning av det stora jubileet sänder jag mina varmaste gratulationer till Hilma Nerep-Mossin, en sympatisk och god kollega och önskar henne allt gott!
