Aasta lõpp on toimekas nii tööl, kodus kui seltsielus. Projektid on vaja lõpetada, jõuludeks verivorstid teha, jõulupeod ja -kontserdid vaja korraldada. Jõulukaardid ja -kingid. Sisetunne, mida kõike peab enne jõule ära teha jõudma, tuleb sageli ellu kaasa meie kodust, põlvest põlve. Selles tormamises on hea seisatada ja mõelda, on see ikka kõik vajalik, kus läheb mõõdukuse piir?
Kui Stockholmi Eesti Maja tähistas 50 aastat Wallingatanile kolimisest, mõtlesin, mida peaks Eesti Majale kinkima. Jõudsin kiiresti äratundmisele, et parim kingitus, mida Eesti Majale või kohalikule seltsile teha saab, on kinkida oma aega, korraldajana või osalejana. Iga panus on abiks ja arendab meid endid. Jah, kinkigem oma kogukonnale ja üksteisele aega, ühiseid hetki, mõttevahetusi ja elamusi.
Jõulude aeg on rõõmustamise ja tänamise aeg. Jätkuval pandeemia ajal algab ilmselt paljudel hommik tänutundega, et olen terve. Iga päikesekiir sel pimedal ajal, soe tuba, maitsev toit, kallistus, hea sõna ja tegu annavad põhjust tänada. Loojat, andjat, meie lähedasi ja kaasteelisi. Suurte sõnade asemel piisab naeratusest, käepigustusest, sageli ka lihtsalt mõttejõust. Leidkem siis aega mõelda neile, keda te tänada soovite. Jõulude ajal on hea võimalus neid üllatada isikliku sõnumi või kaardiga.
Ajakirja “Rahvuslik Kontakt” jõulunumber jõuab tellijateni aastavaheusel ja teiste REL liikmeteni uue aasta alguses. Ajakiri ei jõudnud kuidagi kiiremini valmis just nimelt nendel põhjustel, millest esimeses lõigus juttu on. Lisaks toimetuse tööle oleme ise aktiivsed sisu tootjad mitmetes ühingutes ning tööajal vajab korralikult tegemist ka meie päris palgatöö.
Vanahärra Joel Haukka võttis mult käest kinni ja küsis, kuidas saaks kaasa aidata ajakirja Rahvuslik Kontakt jätkusuutlikkusele? Hea küsimus! Eks esmalt ikka kaastööde ja pildimaterjali, tõlkeabi ja keeletoimetusega meie õhinapõhises toimetuses. Et oleks vabatahtlikke töökäsi toimetuses rohkem ja töökoormus õhinat ei lämmataks. Päris palgalise ja täisajaga toimetuse loomiseks on vaja ajakirjal tellijate arvuga veel kõvasti kasvada.
Esmatähtis on aga ajakirja sisu loomisel toimetuse võimekus tunnetada oma kogukonna huve ja väärtusi ning suutlikkus luua sisu üheskoos oma kogukonnaga. Et iga Eesti ja eestlastega seotud sündmus Norrlandist Lõuna-Rootsini saaks kajastatud väikse artikli ja pildiga. Et leiduks korrespondente, kes võtavad aega ja intervjueerivad inimesi meie endi hulgast ja panevad kirja mälestused ja mõtted, mis on meie oma kogukonna mälu ja väärtuste hoidmiseks olulised. Kõige lihtsam abi Rahvusliku Kontakti jätkusuutlikkusele on tellida ajakirja ise ja soovitada seda sõpradele. Lisaks on võimalus müüa reklaami ja leida sponsoreid. Ajakiri pakub võimalust avaldada leinakuulutusi ja järelhüüdeid nii ajakirjas kui veebiversioonis.
Tabavalt ütles üks esineja Kodanikuühiskonna Sihtkapitali (KÜSK) inspiratsioonipäeval – ajakirjanduslik innovatsioon ja väljaannete jätkusuutlikkus, et selge sihtgrupiga paberil ilmuv ajakiri on nagu mahetoit vastukaaluks kiirtoiduga võrreldavale digitaalsele meediale. Tõepoolest, meie ajakiri on loodud hoole ja armastusega, meie oma kogukonna inimestest ja väärtustest ning mõeldud rahulikuks lugemiseks, siis kui selleks aega on. Lood meie ajakirjas ei lähe hapuks.
Rootsi Eestlaste Liidu esimehena sooviksin tänada kõiki meie liikmesorganisatsioone, kes on vaatamata raskustele pandeemia ajal leidnud võimaluse jätkata oma tegevust ja hoida oma liikmetega kontakti. Suur aitäh ajakirja tellijatele ja toimetuse töömesilastele ning meie abilistele!
Eriliselt olen tänulik oma abitoimetajatele Evelyn Höglundile Põhja-Rootsis Lundes, Aili Salvele Lääne-Rootsis Boråsis, Eevi Voitile Lõuna-Rootsis Lundis, rootsi keele tõlkijale ja toimetajale Aho Rebasele Göteborgis ning eesti keele toimetajale Kätlin Aarele Stockholmis, kes kõik on aidanud Rahvuslikku Kontakti teieni tuua.
Jõulupuu on küünalde säras, toas on piparkoogihõng, kingitused kuuse all. Laskem jõulurahul tuppa tulla!
Kallid eestlased ja Eestimaa sõbrad üle Rootsi! Õnnelikku uut aastat!
Sirle Sööt
Rootsi Eestlaste Liidu esimees
Årslutet brukar vara hektiskt, både på jobbet, hemma och i föreningslivet. De påbörjade projekten måste avslutas, blodkorvarna stoppas, julfesterna och konserterna anordnas. Julkorten och julklappar. Känslan om allt som måste åtgärdas innan jul har många av oss fått med oss med modersmjölken, från generation till generation.
När Estniska Huset i Stockholm firade 50 år på sin nuvarande adress på Wallingatan funderade jag på vad som skulle vara en lämplig present. Jag kom ganska snart fram till att den bästa gåvan till Eesti Maja eller för den skull till vilken annan av de estniska verksamheterna är – tiden. Både som anordnare och som deltagare i de olika aktiviteterna. Varje insats betyder mycket och ger även mycket tillbaka. Så, låt oss ge tid till vårt samfund och till varandra, stunder tillsammans, diskussioner och upplevelser.
Julen är en tid av glädje och tacksamhet. Medan pandemin fortsätter vaknar många av oss fortfarande med tacksamhet över att få vara friska. Varje solstråle under den mörka tiden, mysigt hem, varje kram, varma ord eller handlingar ger oss anledning till att vara tacksamma. Tacka Skaparen, tacka den som har bidragit, tacka våra nära och kära, våra medvandrare. Och bättre än de stora orden är ofta de enkla sakerna – vänliga leenden, uppmuntrande handskakningar eller bara kraften av en tanke. Låt oss då tänka på dem som vi vill tacka och kanske skicka ett meddelande eller ett kort, från hjärtat.
Julnumret av ”Rahvuslik Kontakt” når prenumeranterna vid årsskiftet och de övriga medlemmarna av REL i början av det nya året. Det är svårt att bli klar med numret i tid just på grund av de anledningar beskrivna i första stycket ovan. Förutom redaktionsarbetet är vi alla aktiva i våra föreningar, vid sidan av yrkesarbetet som även det måste skötas ordentligt.
Trogne prenumeranten Joel Haukka frågade mig nyligen om hur man skulle kunna bidra till att säkra Rahvuslik Kontakts framtid. En bra fråga! Svaret är att det bästa bidraget till den ideellt arbetande redaktionen kommer i form av texter, bilder och annat innehåll, men även genom hjälp med översättningar och språklig redigering. Vi önskar även fler frivilliga medarbetare för att avlasta redaktionen. För att kunna anställa personal skulle antalet prenumeranter behöva växa betydligt.
Det absolut viktigaste för skapandet av tidskriften är redaktionens förmåga att uppfatta det som är angeläget för det estniska samhället i Sverige. Vår målsättning är att varje estniskt evenemang i Sverige från Abisko till Ystad uppmärksammas med åtminstone en notis och en bild, vi försöker hitta personer ibland oss som kan finna tid att intervjua och nedteckna minnen av de som har varit med längre. Det är berättelser som är viktiga för vår gemensamma estniska historia. Det allra enklaste sättet att hjälpa är dock att fortsätta prenumerera på tidskriften och rekommendera den även för sina vänner och bekanta. Utöver det finns det även möjligheter att publicera reklam, betalda annonser och minnestexter i både den tryckta och i den webbaserade versionen.
En av föreläsarna på ett inspirationsseminarium jämförde papperstidskriften med webbpublikationer som närodlad ekologisk mat jämfört med snabbmat. Så ser vi det även själva. Vår tidskrift är framtagen med omsorg och kärlek och avsedd att avnjutas i lugn och ro. Det flesta av texterna är inte dagsaktuella.
Som ordförande i Sverigeesternas Riksförbund vill jag tacka alla våra medlemsorganisationer som trots svårigheterna under pandemitider har hittat möjligheter att fortsätta sin verksamhet och hålla kontakt med sina medlemmar. Stort tack till prenumeranter av Rahvuslik Kontakt, till våra engagerade arbetsmyror i redaktionen och alla som hjälpt till!
Särskilt vill jag tacka våra redaktörer Evelyn Höglund i Lunde i Ångermanland, Aili Salve i Borås, Eevi Voit i Lund, redaktören och översättaren av texter Aho Rebas i Göteborg och språkredigeraren Kätlin Aare i Stockholm.
Julgranen glittrar och doften av pepparkakor sprider sig. Låt julefriden omsluta oss!
Till alla sverigeester och estlandsvänner vill jag önska ett Gott Nytt År!
Sirle Sööt
Ordförande för Sverigeesternas Riksförbund
