Den 27 november lanserade Rutger Brattström, projektledare inom internationell marknadsekonomi på Timbro, sin rapport Platt skatt och digital stat – en genomgång av Estlands framgångar och vad Sverige kan lära av att blicka mot våra grannar i öst. Lanseringen med panelsamtal, följd av mingel, ägde rum i Estniska Huset i Stockholm, Wallingatan 34.
Kvällen inleddes med ett samtal med sverigeest Madis Üürike, Estlands finansminister åren 1992-1994.
Panelen:
Niklas Wykman – Sveriges finansmarknadsminister
Jacob Lundberg – Forskare på Institutet för Näringslivsforskning (IFN)
Rutger Brattström – Projektledare inom internationell marknadsekonomi på Timbro
Samtalet modereras av Alexandra Ivanov Hökmark, vice VD på Timbro
Hur blev Estland Europas liberala föredöme?
Sedan murens fall har Estland utvecklats till ett liberalt föregångsland i Europa. Landet har både det effektivaste skattesystemet och den främsta digitala staten. Det finns mycket för Sverige att lära sig.
Samtidigt har de flesta EU-länder, Sverige inkluderat, stora problem med bristande tillväxt, nya idéer är av nöden. De reformer som har fått fäste i Estland har sedan spritts till andra länder med goda resultat. Är det dags för Sverige att ta efter?
27. novembril kell 18.00 esitles Rutger Brattström, Timbro rahvusvahelise turumajanduse projektijuht, oma raportit „Proportsionaalne maks ja digitaalne riik“ – ülevaadet Eesti eduloost ja sellest, mida Rootsi võiks õppida, kui heidab pilgu idapoolsetele naabritele. Raporti esitlus paneeldiskussiooniga ning sellele järgnev vaba suhtlus toimus Stockholmi Eesti Majas, Wallingatan 34.
Õhtu algas sissejuhatava vestlusega rootsieestlase Madis Üürikesega, kes oli Eesti rahandusminister aastatel 1992 – 1994.
Paneelis osalesid:
Niklas Wykman – Rootsi finantsturgude minister
Jacob Lundberg – Teadur Rootsi Majandusuuringute Instituudis (IFN)
Rutger Brattström – Rahvusvahelise turumajanduse projektijuht Timbros
Arutelu juhib Alexandra Ivanov Hökmark, Timbro asejuht.
Kuidas sai Eestist Euroopa liberaalne eeskuju?
Pärast müüri langemist on Eestist kujunenud Euroopa liberaalne eeskuju. Riigil on nii kõige tõhusam maksusüsteem kui ka maailma tipptasemel digitaalne riik. Siit on Rootsil palju õppida.
Samas seisab enamik EL-i riike, sealhulgas Rootsi, silmitsi majanduskasvu pidurdumise ja uute ideede nappusega. Eestis juurutatud reformid on seejärel levinud ka teistesse riikidesse, tuues häid tulemusi. Kas on aeg, et Rootsi sellest eeskuju võtaks?
