Valmis dokumentaalfilm Taavi Kaamanist

På svenska: Dokumentärfilmen om Taavi Kaaman 

Reedel, 24. jaanuaril esilinastus Stockholmi Eesti Majas dokumentaalfilm „Pisipoisi põgenemine läände”. Kohal oli peakangelane Taavi Kaaman ja filmi tegijad Aili Suiste Rundin ja Angelica Suiste. Õhtut juhtis Kairi Ilison, Eesti Kultuuri Koondisest.

Aili Suiste Rundin, kuidas tekkis idee teha Stockholmi eesti kogukonna aktiivsest liikmest Taavi Kaamanist dokumentaalfilm?
Idee sai alguse soovist proovida dokumentaalfilmi tegemist ja katsetada, kuidas sellist projekti ellu viia. Mind oli korduvalt kutsutud rahvatantsurühma Virvel esinemisi ja treeninguid filmima, mistõttu tekkis mõte teha lugu ühest nende pillimehest. Taavi tundus hea algus, ei teagi miks. Esialgu ei osanud isegi aimata tema loo sügavust. See, mis kõigepealt tundus lihtsa muusikamehe loona, muutus järjest sügavamaks ja liigutavamaks teekonnaks ajalukku.

Kelle mõte see oli?
See oli minu mõte, kuna filmimaailm on mind alati köitnud. Õppisin filmindust Eestis ja olen osalenud mitmesugustel filmi- ja amatöörfilmi kursustel. Praktiseerisin mõnda aega Tartu TV stuudios režissööri assistendina. Seda konkreetset projekti on aidanud ellu viia minu tütar Angelica Suiste.

Kaua te seda filmi tegite?
Filmimine algas 2019. aasta sügisel. Seejärel hakkasime koguma ja skaneerima Taavi kohta materjale, sealhulgas albumeid ja ajaloodokumente. Filmimise käigus külastasime kontserte ja erinevaid paiku, sealhulgas Vikingshilli – kohta, kuhu põgenikud saabusid. Käisime ka Eestis filmimas Taavi isakodu paika. Protsessi katkestas pandeemia, mis tõi filmimisele ajutise pausi ja pikendas projekti valmimisaega.

Mida töö käigus teada saite?
Töö käigus avastasime palju üllatavat Taavi elu ja ajaloo kohta. Tema teekond koos vanematega sõja jalust põgenemisel ja uue elu ülesehitamine Rootsis oli liigutav ja inspireeriv. Samuti tuli ilmsiks tema mitmekülgne panus eesti kogukonda – muusika, pillimäng ja tema side eestlastega paguluses.

Mida ise sellest projektist õppisid?
Sain aru, kui tähtis on mälestuste jäädvustamine ja lugude jagamine. Iga inimese elus võib peituda erakordne ja inspireeriv lugu, ka neil, kes tunduvad igapäevaelus tagasihoidlikud.
Õppisin ka, kui keeruline ja samas rikastav on dokumentaalfilmi loomise protsess – alates materjalide kogumisest ja intervjueerimisest kuni montaažini. Lisaks sain aru, et dokumentaalfilmi tegemine on protsess, mis ei lõppe kunagi, alati võiks midagi täiustada ja uusi ideid lisada.

Mis nüüd edasi?
Järgmiseks sammuks on filmi viimistlemine ja jagamine publikuga. Loodame filmi vahendusel tutvustada Taavi lugu laiemale auditooriumile ja inspireerida ka teisi avastama oma lähedaste lugusid. Lisaks kaalume tulevikus uute dokumentaalfilmide loomist, sest see kogemus on ilmekalt tõestanud, et sellel tööl on palju suurem tähendus, kui esmapilgul näib.

Fakte Taavi Kaamanist

      Sündinud 26. novembril 1942 Tallinnas

•       Põgenes 2-aastasena koos vanematega 22. septembril 1944 viimase konvoiga Rootsi ja jõudis 24. septembril Vikingshilli põgenikelaagrisse.
•       Aastatel 1945–1951 elas Nykvarnis ja Norrköpingis, kus alustas ka haridusteed.
•       Lõpetas Stockholmi Eesti Gümnaasiumi 1960.
•       Õppis arstiteadust Karolinska Instituudis (KI), omandades 1962. aastal meditsiinikandidaadi kraadi ning sai arstitunnistuse 1968. aastal.
•       1981. aastal kaitses ta doktorikraadi, alates 1984. aastast dotsent dermato-venereoloogias.
•       Töötas Stockholmi Södersjukhuseti Nahahaiguste Kliinikus alates 1970. aastast kuni pensionile jäämiseni 2004. aastal, alustades ülemarsti abina ja lõpetades kliiniku juhatajana.
•       Avaldanud üle 50 teadusliku artikli, esinenud rahvusvahelistel kongressidel, korraldanud dermatoloogiaalaseid koolitusi ning juhendanud doktorante.
•       Rootsi Kliinilise Mükoloogia Seltsi (Svenskt Sällskap för Klinisk Mykologi) asutajaliige ja Rootsi nahakirurgia ühingu kaasasutaja.
•       Pikaaegne Eesti Üliõpilaste Seltsi (EÜS) ja Eesti Arstide Seltsi Rootsis liige, abiesimees ning hiljem selle teaduslik sekretär.
•       1962. aastal asutas ta ansambli „Heli Neli”, mis tegutses ligi 10 aastat ja esines eesti üritustel üle Rootsi.
•       Esinenud jazzkontsertidel kultuuriühing „Telluse“ raames Stockholmis koostöös Mats Tiigistega, korraldanud seal Eesti-teemalisi kontserte ja üritusi, sealhulgas „Estland 100 år” (2018) ja „Flykten från Estland” (2019).
•       Kultuuri- ja muusikaprodutsent, salvestanud muusikat, sealhulgas CD „Kassari rahvapillimehed”.
•       Laulab alates 2009. aastast Stockholmi Eesti Segakooris ja on osalenud kokku neljal laulupeol Tallinnas, esimesel nendest 1990 Vikerkooriga.
•       Stockholmis tegutseva rahvatantsuansambli Virvel pillimees.
•       Aktiivne harrastussportlane, mänginud jalgpalli, käsipalli, tegelenud kergejõustiku ja purjespordiga, praegu regulaarne jõusaali külastaja.
•       Toeatab Stockholmi kesklinnas esmaspäeviti toimuvaid Ukraina sõja vastaseid meeleavaldusi Eesti lipu hoidjana.

  KAIRI ILISON

Filmi järgmised linastused: 

• 8. märts 16.00 Eesti Maja, Dr Allardsgata 2, Göteborg
  
• 12. aprill 14.00 ABF Fristadstorget, Eskilstuna
  

  ---

  Fredagen den 24 januari hade dokumentärfilmen “En liten pojkes flykt västerut” premiär i Stockholms Estniska Hus. Närvarande var filmens huvudperson Taavi Kaaman samt filmskaparna Aili Suiste Rundin och Angelica Suiste. Kvällen leddes av Kairi Ilison från Estniska Kultursamfundet i Sverige.

  

Aili Suiste Rundin, hur uppstod idén att göra en dokumentärfilm om Taavi Kaaman, en aktiv medlem bland sverigeesterna i Stockholm?

Idén föddes ur en vilja att testa att göra en dokumentärfilm och utforska hur ett sådant projekt skulle kunna genomföras. Jag hade flera gånger blivit ombedd att filma folkdanslaget “Virvels” uppträdanden och träningar, vilket gav mig idén att skapa en film om en av deras musiker. Taavi kändes som en bra utgångspunkt, även om jag inte riktigt visste varför. Till en början anade jag inte djupet i hans historia. Det som först verkade vara en enkel berättelse om en musiker utvecklades till en djup och rörande resa genom historien.

Vems idé var det?

Det var min idé, eftersom filmens värld alltid har fascinerat mig. Jag studerade film i Estland och deltog i olika filmkurser. Under en period arbetade jag även som regiassistent vid Tartus TV-studio. I detta projekt har min dotter, Angelica Suiste, hjälpt till att förverkliga filmen.

Hur länge har ni arbetat med denna film?

Inspelningen började hösten 2019. Därefter började vi samla och skanna material om Taavi, inklusive album och historiska dokument. Under inspelningarna besökte vi olika platser, inklusive Vikingshill – platsen där flyktingarna anlände. Vi reste också till Estland för att filma vid Taavis barndomshem. Pandemin avbröt dock processen tillfälligt och förlängde projektets genomförandetid.

Vad upptäckte ni under arbetets gång?

Under processen lärde vi oss mycket överraskande om Taavis liv och historia. Berättelserna om hans flykt undan kriget tillsammans med sina föräldrar och hur de byggde upp ett nytt liv i Sverige var rörande och inspirerande. Vi upptäckte också hans mångsidiga bidrag till den estniska gemenskapen genom musiken och kontakterna med andra ester som flytt.

Vad lärde du dig själv av projektet?

Jag insåg hur viktigt det är att bevara minnen och att dela dessa berättelser. Varje människas liv kan vara en unik och inspirerande berättelse – detta gäller även dem som kan verka blygsamma i vardagen.

Jag lärde mig också hur komplext och samtidigt givande det är att skapa en dokumentärfilm – allt från att samla material och göra intervjuer till redigering. Dessutom insåg jag att dokumentärfilmskapande är en process som aldrig riktigt tar slut; det finns alltid något att förbättra och nya idéer att lägga till.

Vad händer härnäst?

Nästa steg är att färdigställa filmen och slutligen dela den med publiken. Vi hoppas att, genom att presentera Taavis berättelse för en bredare publik, inspirera andra till att upptäcka sina närståendes historier. Vi överväger också att skapa fler dokumentärfilmer i framtiden, eftersom det här arbetet har visat sig ha en djupare betydelse än vad man först kan ana.

Fakta om Taavi Kaaman

•       Född den 26 november 1942 i Tallinn.
•       Flydde som tvååring med sina föräldrar den 22 september 1944 med den sista konvojen till Sverige och anlände den 24 september till flyktinglägret i Vikingshill.
•       Mellan 1945 och 1951 bodde han i Nykvarn och Norrköping, där han påbörjade sin skolgång.
•       Tog studenten vid Stockholms Estniska Gymnasium 1960.
•       Studerade medicin vid Karolinska Institutet (KI), tog en läkarkandidat-examen 1962 och fick sin läkarlegitimation 1968.
•       Disputerade 1981 och blev docent i dermato-venereologi 1984.
•       Arbetade på Hudkliniken vid Södersjukhuset i Stockholm från 1970, då han började som underläkare, till sin pensionering 2004 som klinikchef.
•       Har publicerat över 50 vetenskapliga artiklar, deltagit i internationella kongresser, arrangerat utbildningar i dermatologi och handlett doktorander.
•       Medgrundare av Svenska Sällskapet för Klinisk Mykologi och Svenska Föreningen för Hudkirurgi.
•       Långvarig medlem i Estniska Studentföreningen (EÜS) och Estniska Läkarföreningen i Sverige, där han varit vice ordförande och senare vetenskaplig sekreterare.
•       Grundade musikgruppen “Heli Neli” 1962, som uppträdde vid estniska evenemang i Sverige i nästan tio år.
•       Har deltagit i jazzkonserter i Stockholm inom ramen för kulturföreningen “Tellus” tillsammans med Mats Tiigiste. Han har också arrangerat estniska temakonserter och evenemang, inklusive “Estland 100 år” (2018) och “Flykten från Estland” (2019).
•       Kultur- och musikproducent, har spelat in musik, inklusive CD:n “Kassari rahvapillimehed” (Kassari folkmusiker).
•       Sedan 2009 sjunger han i Stockholms Estniska Blandkör och har deltagit i fyra sångfester i Tallinn, den första år 1990 med Vikerkoor.
•       Musiker i folkdansgruppen Virvel som är verksam i Stockholm.
•       Aktiv amatöridrottare som har spelat fotboll, handboll, sysslat med friidrott och segling, samt numera är en regelbunden gymbesökare.
•       Stödjer regelbundet demonstrationer mot kriget i Ukraina genom att bära den estniska flaggan i Stockholm.

KAIRI ILISON

Filmens kommande visningar:

• 8 mars kl. 16.00 – Estniska Huset, Dr Allardsgata 2, Göteborg
• 12 april kl. 14.00 – ABF Fristadstorget, Eskilstuna