Stockholmis tähistati Eesti Vabariigi 104. aastapäeva laupäeval, 19. veebruaril kontsertaktusega “Eesti, mu südame sünnimaa” Musikaliskas, Nybrokajen 11. Kontsertaktus Musikaliskast jõudis videosilla vahendusel ka eestlasteni kaugemates Rootsi nurkades ja üle maailma. Kontsertaktus jätkus koosviibimisega Eesti Majas.
Kontsertaktuse esimene osa oli traditsiooniline kontsertaktus muusika, rahvatantsu ja kõnedega. Teises osas oli kontsert, kus esinesid Liisi Koikson, Olav Ehala, Lembit Saarsalu ja Rickard Malmsten ning Stockholmi Eesti Segakoor ja Stockholmi Eesti Naiskoor. Kahe osa vahel oli 15 minutiline jalasirutuspaus.
Lähemalt esinejatest
Ühiskontsert Olav Ehalaga oli plaanis kontserdi kunstilisel juhil Jaan Seimil juba 2020. aastal tähistamaks Olav Ehala 70. juubelit. COVID-19 pandeemia ajas aga plaanid nurja. Nüüd said head plaanid ometigi teoks.
Olav Ehala on tuntud eelkõige laululoojana ning filmi- ja teatrimuusika kirjutajana. Tema laulud on saanud ülimenukateks, need on tuntud mitmele põlvkonnale eestlastele, jõudnud laulupidude kavadesse ning kuuluvad eesti muusika kullafondi. Suure osa tema loomingust moodustab lastemuusika. Ehala lauludes on võrdselt tähtsad kaunistusterikas meloodia, äratuntav ja isikupärane harmoonia ning nõudlik rütmika. Tema muusika on loodud eranditult eestikeelsetele tekstidele, enim Leelo Tungla ja Juhan Viidingu luulele. Lisaks esineb Ehala pianistina ning osaleb ansamblite töös.
VAATA
– “Olav Ehala. Helide redelil” (2020) ERR
Lembit Saarsalu ja Olav Ehala on koos musitseerinud juba koolipõlvest saadik Tallinna Muusikakoolis. Nad on pühendunud ka džässmuusika ja selle ajaloo tutvustamisele Eesti koolides, olles esinenud rohkem kui 40 000 õpilasele. 2008. aasta sügisest töötab Lembit Saarsalu Heino Elleri nimelise Tartu Muusikakoolis saksofoni- ja ansambliõpetajana. Lembit Saarsalu kutsutakse Eesti saksofonikuningaks ja Eesti džässi visiitkaardiks. Jazzkaare korraldajate sõnul on Saarsalu džässiklassika esitajana lihtsalt võrratu, tema saksofonist võlutud tooni ilu ja tundenüansid äratavad ikka ja jälle sügavat imetlust, samuti ka tema võime vormida igast loost värvikas muusikaline jutustus.
VAATA
– Prillitoos 28.12.2021 Reet Linna, Lembit Saarsalu, Olav Ehala ja Toivo Unt
Liisi Koikson on laulnud hitiks mitu noorte laulu- ja tantsupidude tunnuslugu, näiteks “Tuulevaiksel ööl” (2009), “Puudutus” (2014) jt. Liisi on õppinud Georg Otsa nimelises Tallinna Muusikakoolis ja Londonis Tech Music Schoolis (University of West London). Ta on enda kohta öelnud, et ta on ühe jalaga džässis, teisega popis. Liisi tunneb, et tal on väga vedanud, et on saanud laval kogeda nii palju erinevaid olukordi, küll bändi, big bandi ja orkestri ees. Tema üheks unistuseks oli oma lugusid ja oma sõnumit laulda suure orkestri ees, suures kontserdisaalis. See unistus sai Liisil eelmisel aastal teoks, kui ta avaldas koostöös Eesti Riikliku Sümfooniaorkestri, Kristjan Järvi ning Kristjan Randaluga kodumaale pühendatud pala “Sind vaid kiidan”.
KUULA
– “Sind vaid kiidan” Liisi Koikson. Eesti Riiklik Sümfooniaorkester, Kristjan Järvi
Muusika ja sõnade autor on Liisi Koikson. Orkestrile tegi seade Ülo Krigul.
“Soovisin kirjutada loo, mis sõnastaks noorema põlve kiindumust meie väikesesse eestimaasse. Või, kui seda kiindumust veel tekkida pole jõudnud, õpetaks märkama kõike ilusat, mis meile siin antud on. Nüüd saangi selle minule väga olulise koosluse eesti inimestele kinkida, et ka nemad seda laulu kuulates mõne kõrge puu all korraks peatuksid, imetleksid seda tohutut sinist taevalappi, mis neid kõrgelt katab, jääksid korraks tasa, et linnud julgeksid kõvemini häält teha ja teeksid oma sammudega igale ruutmeetrile heaperemehelikult pai, sest see kõik ongi ju meie õu, mis tahab, et teda koduks kutsuksime,” avas Liisi oma loo tausta.
Rootsieestlastele on Liisi tuntud Estivali 2018 galaõhtult ja Stockholmi jazzfestivalilt 2017 ning mitmetelt kontsertidelt. Rootsiga seob Liisit ka armastus. Tema elukaaslane Christian Harrysson on pärit Rootsist ja nende kodus räägib Christian tütre Ellaga rootsi keelt.
Rickard Malmsten on meie kogukonnale tuntud basskitarrist, kes on alati valmis saatma nii kohalikke kui eesti muusikuid erinevat liiki kontsertidel. Stockholmi Eesti Kooli lapsevanemana on ta alati abiks ka kooliõpilaste esinemistel. Rickard on seotud Eestiga samuti läbi armastuse. Rickard on abielus Eestist pärit Maarikaga. Nende kodus räägib Maarika lastega eesti keelt. Alates 2015. aastast on Rickard korraldanud suveti Võsu jazzi. Rickard pälvis eelmisel aastal Eesti Kultuurkapitali maakondliku aastapreemia Virumaa kultuurielu rikastamise eest.
Stockholmi Eesti Naiskoori kaunite häältega lauljate arv ulatub kahekümneni. Mitmeid neist alustasid kooslaulmist juba Stockholmi Eesti Kooli lastekooris. Kui kool sai läbi, 2017. aastast ja edasi, oli soov jätkata kooris laulmist, mis viis Naiskoori asutamiseni. Naiskoor on kvalifitseerunud ja osalenud kahel laulupeol Eestis. Stockholmis esineb koor eesti kontserditel ja üritustel ja on alati saanud sooja vastuvõtu osaliseks. Lähtuvalt huvist ja enese täiendamise soovist on lauljad võtnud sihiks areneda ja tõusta uute muusikaliste kõrgusteni. Koori juhatab asutamisest saadik Jaan Seim.
Stockholmi Eesti Segakoor tähistab tänavu oma 20ndat tegevusaastat. Kooris on umbes 40 liiget, nii värskelt Eestist tulnud kui mitmendat põlve Rootsis elavad eestlased, aga ka muu taustaga lauljad. Koori dirigendiks on Jaan Seim. Repertuaaris on olulisel kohal eesti muusika. Kooril on tavaks esineda Stockholmi eestlaskonna jaoks olulistel üritustel, samuti astub koor iga kevad- ja sügishooaja lõpus üles oma kontserdiga. Mõistagi osaleb koor Eesti üldlaulupidudel. Korraldatakse ka kontsertreise nii Eestisse kui mujale. Koori videosalvestusi vaata SIIT
Stockholmi Eesti Kool on asutatud 1945 ja laulmine on alati olnud tähtis osa tegevusest. Jaan Seim, kes tuli kooli tööle 1977, asutas koorid, mis ühendasid erinevate klasside lapsi, enne seda lauldi alati klasside kaupa. Eestis laulupidudel on selle kooli õpilaskoorid ikka käinud, samuti osalenud eestlaste üritustel Stockholmis. Varem on töötanud kooridega Heli Siikanen, Sirje Malm ja Jaan Seim. Praegu juhatab kooli koori Epp Jaansoo.
Juba üle kümne aasta kuulub Stockholmi Eesti Kooli muusikalise tegevuse juurde vabatahtlik flöödiõpetus. Algus tehakse algklassides ja aastate jooksul on vanemad õpilased flöödimängu õppinud 7-8 aastat. Tänu Eesti Koolis korraldatavetele üritustele – jõulupeod, kevadkontserdid, EV aastapäeva tähistamised jms. – on mängijatel olnud häid võimalusi oma arengut ja oskusi publiku ees näidata. Ka tänasel kontsertaktusel esineb grupp Eesti Kooli õpilasi esitades plokkflöötidel paar pala. Flöödiõpetuse alusepanija Eesti Koolis oli õpetaja Evelyn Paju. Viimastel aastatel on tema tööd jätkanud Jaan Seim.
Stockholmi Eesti Huvikool pakub 15. aastat võimalust harjutada eesti keelt pühapäeviti läbi mängu. Lisaks plaanipärastele teatrietendustele saavad Draamastuudio õpilased ja julgemad mudilased võimaluse esineda Eesti Vabariigi aastapäeva aktusel ja teistel kogukonna suurüritustel. Draamastuudios juhendab lapsi Sirle Sööt ja lauluõpetajaks on sellel õppeaastal Kleer Suursild. Huvikool tegutseb Stockholmi Eesti Majas.
Vokaalgrupp SweedEst Song on tegutsenud erinevates koosseisudes alates 2013 aastast. Kõik grupi liikmed on tegelenud muusikaga varasest noorusest alates ja ka koos mitmes kooris ja ansamblis. Peaaegu kõik lauljad on teist põlve Rootsis elavad eestlased ja seepärast on ka ansambli repertuaarivalik tugevate eesti mõjudega. Lisaks nii traditsioonilisele kui ka kaasaegsele eesti koorimuusikale esitatakse vanemat ja uuemat muusikat nii Rootsi ning teiste maade varasalvest. Eriti südamelähedane on meile rootsi-eesti oma algupärane helilooming ja lüürika. Ansambli lauljateks on Ann Arendi, Maimi Laks, Piia Paljak Särlefalk, Leane Riiser, Taave Sööt Vahermägi ja Taavo Kask.
Stockholmi Eesti Rahvatantsurühm Virvel on loodud 2013 aasta jaanuaris. Tantsijate hulk püsib stabiilselt 6-8 paari juures tõustes mõnevõrra enne tantsupidusid. Virveli repertuaari kujundab soov tantsida uut ja põnevat kaasaegset rahvatantsu, hoida meie liikmete läbi alles ja anda edasi rahvatantsupärandit Pakri saartelt ning kanda edasi Stockholmis aastaid tegutsenud Kassari populaarseid tantsupoppuriisid.
Virvel on läbinud tuleproovid ning osalenud kahel Üld- Laulu ja Tantsupeol Tallinnas 2014 ja 2019 aastal. Oleme osalenud ka festivalidel Inglismaal, Gotlandil ja Itaalias ning loomulikult ka Skansenis. Traditsiooniliselt saab Virvelit esinemas näha Stockholmis Eesti Vabariigi aastapäeva tähistamisel, sügiseti Balti päeval ja Muinastulede ööl. Me oleme korraldanud ka mitmeid avatud tantsulaagreid ja rahvatantsupeo Eesti 100 raames. Virvelit juhendab Ingrid Linnas.
Viimase kahe aasta jooksul on meie tegevus olnud väga piiratud. Aga loodame, et saame varsti jälle asuda tavalise treeningu rütmi juurde ja rõõm on taas esineda oma publikule!
Info: 072 519 04 80
es.an1730288503retse1730288503egire1730288503vs@of1730288503ni1730288503
REL Stockholmi osakond
Estland, ett av våra närmaste grannländer, firade sin nationaldag med ett event i två delar. Under första delen bjöds publiken på ett omväxlande kulturprogram varvat med musik, dans, tal och hälsningar. I andra delen, som grädde på moset, följde en konsert med toppmusiker från Estland. Tillsammans med körer framförde de estnisk musik.
Medverkande:
Sång – Liisi Koikson
Piano – Olav Ehala
Tenorsaxofon – Lembit Saarsalu
Elbas – Rickard Malmsten
SweedEst Song
Stockholms Estniska Kör
Stockholms Estniska Damkör
Estniska Skolans elever och elevkör
Estniska Kulturskolans elever
Stockholms Estniska Folkdanslag VIRVEL
Info: 072 519 04 80
es.an1730288503retse1730288503egire1730288503vs@of1730288503ni1730288503
Närmare om medverkande
Redan 2020 hade konsertens konstnärlige ledare Jaan Seim planer på att fira Olav Ehalas 70-årsjubileum med en gemensam konsert i Stockholm. Covid-19 satte stopp för dessa planer. Nu var det äntligen dags att genomföra det efterlängtade samarbetet.
Olav Ehala är känd främst som kompositör av sånger och film- och teatermusik. Han har nått stora framgångar med sina sånger som är välkända för ester ur olika generationer. Flera sånger har framförts vid Estlands stora sångfestivaler och räknas till Estlands nationella musikarv. En stor del av Ehalas musik riktar sig till barn. I hans sånger är den utsmyckade melodiken, personligt färgade harmoniken och genomarbetade rytmiken lika viktiga. Ehalas sånger är skapade till texter av estniskspråkiga poeter varav Leelo Tungal och Juhan Viiding förekommer oftast. Ehala framträder också som pianist och ensembleledare.
Lembit Saarsalu och Olav Ehala har musicerat tillsammans ända sedan studietiden vid Tallinns Musikskola. De har varit hängivna presentatörer av jazz och jazzens historia i skolor i Estland och har genom åren framträtt inför mer än totalt 40000 elever. Sedan 2008 är Lembit Saarsalu verksam som saxofon- och ensemblelärare vid Tartu Musikskola. Saarsalu kallas för Estlands saxofonkung och brukar framhållas som visitkortet för estnisk jazz. Enligt arrangörerna av Jazzkaar-festivalen är Saarsalu unik som presentatör av den klassiska jazzen. Skönheten i tonerna som han lockar fram ur sin saxofon väcker djup beundran, liksom hans gestaltande förmåga genom vilken varje stycke blir till en färgstark musikalisk berättelse.
Liisi Koiksons tolkningar av signaturmelodierna vid flera sångfestivaler för ungdomar, såsom ”En vindstilla natt” (2009) och ”Beröringen” (2014), har förvandlat dessa till riktiga hits. Liisi har studerat vid Tallinns Musikskola och Tech Music School i London (University of West London). Liisi säger att hon har ena benet i jazzen och det andra i popen. Hon känner att hon har haft ett enormt flyt genom sina många olika typer av framträdanden med kompgrupp, big band och orkester. En av hennes stora drömmar var att få framföra sina låtar och sitt budskap stående framför en stor orkester i en konsertsal. Drömmen gick i uppfyllelse förra året då hon sjöng sin egen sång ”Dig jag besjunger” i samarbete med Estlands Nationella Symfoniorkester, Kristjan Järvi och Kristjan Randalu. Sverigeesterna känner Liisi från den stora galakvällen vid Estival 2018 och Stockholms Jazzfestival 2017 m fl konserter. Liisi har anknytning till Sverige också genom kärleken. Hennes livskamrat Christian Harrysson är svensk och tillsammans har de dottern Ella.
Rickard Malmsten är känd för publiken som elbasisten som alltid är villig att kompa lokala estniska musiker vid olika konserter. Som förälder i Estniska Skolan i Stockholm ställer han även upp vid elevframträdanden. Sedan 2015 har Rickard sommartid arrangerat festivalen Võsu jazz. Förra året tilldelades han Estniska Kulturkapitalets regionala årspris för berikandet av kulturlivet i Viru län. Rickards band till Estland går också genom kärleken. Han är gift med estniska Maarika och i familjen finns tre barn.
Stockholms Estniska Damkör består av ett tjugotal skönsjungande damer. Flera började sjunga tillsammans i barnkören vid Estniska Skolan i Stockholm. När skoltiden var över, från 2017 och framåt, ville de fortsätta att träffas och idka körsång och Damkören bildades. Damkören har kvalificerat sig och deltagit vid två stora sångfestivaler i Estland. I Stockholm framträder kören vid konserter och evenemang inom den estniska minoriteten och har alltid fått ett varmt mottagande. Genom sitt intresse och förkovran siktar sångarna på en utveckling mot nya musikaliska höjder. Kören leds sedan starten av Jaan Seim.
Stockholms Estniska Kör firar i år sitt 20:e verksamhetsår. Kören har ungefär 40 medlemmar, både sångare som helt nyligen har kommit från Estland och estländare som bott i Sverige i flera generationer, men också sångare med en annan bakgrund. Körens dirigent är Jaan Seim. Repertoaren består i huvudsak av estnisk musik. Kören framträder ofta på sverigeesternas viktiga högtidssammankomster och fester samtidigt som de varje höst och vår arrangerar en egen konsert. Självklart deltar kören i de stora estniska sångfestivalerna i Tallinn som återkommer regelbundet. Kören har också genomfört flera körresor till Estland och andra länder.
Se körens videoinspelningar HÄR.
Estniska Skolan i Stockholm grundades 1945 och sången har alltid varit en viktig del av skolan. Jaan Seim, som anställdes 1977, grundade elevkörer över åldersgrupperna, dessförinnan sjöng man klassvis. Elevkörerna har vid ett flertal gånger deltagit på sångfestivaler i Estland och sjungit på esternas evenemang i Stockholm. Tidigare körer leddes av Heli Siikanen, Sirje Malm och Jaan Seim. För närvarande leds kören av Epp Jaansoo.
Sedan mer än tio år är frivillig flöjtundervisning en del av den musikaliska verksamheten vid Estniska Skolan i Stockholm. Början sker i lågstadiet och de äldre eleverna har spelat flöjt i 7-8 år. Tack vare Estniska Skolans olika evenemang – julfester, vårkonserter, nationaldagsfiranden mm – har eleverna goda möjligheter att visa hur de utvecklats och ge exempel på sina musikaliska kunskaper inför publik. Även vid dagens evenemang framförs ett par stycken för blockflöjt av en grupp från Estniska Skolan. Flöjtundervisningen i Estniska Skolan startades av läraren Evelyn Paju. Under de senaste åren har Jaan Seim fortsatt hennes arbete.
Sedan 15 år tillbaka erbjuder Estniska Kulturskolan i Stockholm möjlighet för barn att genom lek utveckla sin estniska. Förutom i pjäser som regelbundet sätts upp får eleverna i Dramastudion och även mindre barn som vill, framträda i samband med Estlands nationaldag och andra estniska evenemang i Stockholm. Dramastudions arbete leds av Sirle Sööt och årets musikledare är Kleer Suursild. Kulturskolans verksamhet äger rum i Estniska huset i Stockholm.
Sånggruppen SweedEst Song har varit verksam sedan 2013. Alla gruppens medlemmar har utövat musik från tidig ungdom och sjungit även tillsammans i olika körer och sånggrupper. Nästan alla sångare är andra generationens ester i Sverige och därför har repetoarvalet också stora estniska inslag. Utöver den traditionella och moderna estniska körmusiken framför gruppen även musik ur den svenska och internationella musikskatten. Närmast hjärtat ligger dock den svensk-estniska musiken och poesin. SweedEst Song består av Maimi Laks, Leane Riiser, Taave Sööt Vahermägi, Taavo Kask, Piia Paljak Särlefalk och Ann Arendi.
Stockholms Estniska Folkdansgrupp Virvel bildades i januari 2013. Antalet dansare är ungefär 6–8 par och vi brukar bli några fler inför dansfestivalerna. Virvels repertoar formas av viljan att dansa ny och spännande samtida folkdans och vår starka vilja att bevara folkdansarvet från Pakriöarna i Estland samt danspotpurrier från vår föregångare i Stockholm, folkdansgruppen Kassari.
Virvel har utmanat sig själva och framgångsrikt deltagit i två stora sång- och dansfestivaler i Tallinn 2014 och 2019. Vi har även deltagit på festivaler i England, Gotland och Italien samt givetvis på Skansen. Vanligtvis uppträder Virvel i Stockholm i samband av firandet av Republiken Estlands nationaldag, höstens Baltiska dagar och under forneldarnas natt. Vi har också anordnat flera öppna dansläger och en folkdansfestival inom firandet av Estland 100 år. Virvel leds av Ingrid Linnas.
Under de senaste två åren har vår aktiva verksamhet varit begränsad på grund av Covid-19. Men vi hoppas att vi snart kan återgå till vår normala träningsrytm och uppträda för vår publik!
Stockholmsavdelningen i Sverigeesternas Riksförbund
es.an1730288503retse1730288503egire1730288503vs@of1730288503ni1730288503
