Forneldarnas natt firas vid Frihetens port på Djurgården

3328

På lördagen den 27/8 kl 20 tänds forneldar på Manilla holme på
Djurgården vid Frihetens port – esternas och estlandssvenskarnas
minnesmärke i Stockholm.

– Många av de båtflyktingar vars tacksamhet till det svenska folket minnesmärket ger utryck för fick själva aldrig uppleva friheten åter råda i sitt forna hemland eller ens besöka det, säger Sverigeesternas Riksförbunds ordförande Sirle Sööt.

– Eftersom Forneldarnas natt sammanfaller med datumet då Sverige återknöt diplomatiska banden med Estland, Lettland och Litauen – 27/8 för 25 år sedan, då träffas vi först på Norrmalmstorg och därefter samlas vi vid Frihetens port för att tillsammans sjunga och minnas tillbaka till dagarna kring den 20/8 1991. Var var du då och vad minns du av de känslomässigt laddade dagarna? –  frågar Kadri Algpeus, ordförande för Sverigeesternas Riksförbunds Stockholmsavdelning.

Allsången leds av Tuulikki och Leopold Bartosik samt av folkdanslaget Virvels musiker.

– Vädret ser ut att bli klart och vackert men för att kunna njuta av solnedgången ta gärna på dig lite varmare kläder, någonting att sitta på och kanske en picknickkorg tillägger Kadri. Bilen kan man parkera på någon av parkeringar vid Manillavägen. Buss nr 69 tar er till den närmsta hållplatsen Manillavägen.

Själva monumentet är  en 8 m hög granitportal med en smal springa i mitten och det är framtaget av den estniske skulptören Matti Varik. Vid invigningen den 7 oktober 1994 sa kung Carl XVI Gustaf följande:
“Låt Frihetens port stå till minne av det estniska folkets tappra kamp för demokrati och rättvisa. Låt detta monument stå som ett tecken på närheten mellan våra två folk.”

Text på statyn:

DENNA FRIHETENS PORT RESTES ÅR 1994 AV ESTER OCH ESTLANDSSVENSKAR SOM TACK TILL SVERIGES FOLK.

VI KOM ÖVER HAVET I SMÅ FARKOSTER UNDAN TERROR OCH DIKTATUR. VI VAR TRETTIO TUSEN SOM NÅDDE FRAM – MÄN, KVINNOR OCH BARN. VI VAR ARBETARE, FISKARE, BÖNDER, LÄRDA KVINNOR OCH MÄN. VI MOTTOGS VÄL, VI FICK ARBETE OCH KUNDE BILDA HEM OCH FAMILJ I TRYGGHET. VI GLÖMDE ALDRIG LANDET SOM VI TVINGADES ATT LÄMNA OCH VI ARBETADE FÖR DESS FRIHET.

MÅ DENNA FRIHETENS PORT BÄRA VITTNESBÖRD OM SVERIGES HUMANITET OCH TOLERANS GENTEMOT MÄNNISKOR SOM SÖKTE FRISTAD I EN OND TID OCH OM FOLKGRUPPER SOM FANN ETT NYTT HEM HÄR.

ESTER OCH ESTLANDSSVENSKAR I SVERIGE 1944-1994

Om statyns invigning den 7 oktober 1994 läs i Kustbon_1994_4

Kontakt:
Sirle Sööt, ordförande för Sverigeesternas Riksförbund
es.an1733673482retse1733673482egire1733673482vs@to1733673482os.el1733673482ris1733673482
+46 72-519 04 80

Eelmine artikkelRootsieestlaste muinastulede öö Djurgårdenil Vabaduse värava juures
Järgmine artikkelVana Vabriku Kinoteater esitleb: SOKISÖÖJAD