På svenska: 20 år av estniskkurser i Tartu 

Keelt õpitakse kõige paremini vastavas keelekeskkonnas, on teatavasti vana pedagoogiline tõde. Käesoleval suvel möödub 20 aastat esimestest Tartu ülikooli juures korraldatud eesti keele suvekursusest,  kuhu Rootsi Eestlaste Liidu keelekomisjon suunas Rootsis elavaid noori ja teisi keelehuvilisi. 

1996. aastal peeti Stockholmis ja Tallinnas nn kahepoolset ESTOt. Sellega ühenduses otsis keelekomisjon Eestis keeleõppe võimalusi, saades hea kontakti Tartu Ülikooli eesti keele (võõrkeelena) õppetooli juhataja dotsent Birute Klaasiga. Õppetool oli varem korraldanud eesti keele kursusi nii soomlastele kui ka venelastele, kuid nüüd tundusid väliseestlased uue huvitava sihtgrupina. Otsustasime korraldada nädalase nn. katsekursuse algajatele ja edasijõudnutele vahetult peale Eesti-ESTOt. Neid, kes varem ülikoolis eesti keeles punkte saavutanud, õpetas dr. Klaas ise, algajad võttis enda hoolde noor keeleteadlane Tiina Kikerpill.

Üleskutse peale registreerus 9 osavõtjat, enamik pagulaste kolmanda põlvkonna noored.  Soovijatele korraldati keelepraktika huvides odavaid peremajutusi, enamasti ülikooli õppejõudude perekondades.

Kursuse hinna sisse oli arvestatud kultuuriline programm  –  osavõtt Eesti Rahva Muuseumi korraldatud bussireisist Põhja-Tartumaale, peatustega Juhan Liivi muuseumis Alatskivil ja  Oskar Lutsu muuseumis Palamusel. Külastasime ka vene nn vanausulisi Mustvees ja kuulasime eesti keelt oskava preestri jutustusi nende kogukonnast.   

Huvist kaasas, kogesin, millise osavusega dotsent Klaas sõidu kestel bussi tahaotsa koondatud klassile eesti keele ”suhu pani”, kõike möödavilksatavat arutades. Kui ühte sõna ei teatud, olid tal teine ja kolmas varuks. Tagasisõidul püüdsid õpilased külastuste muljeid vahendada. 

Esimestest kogemustest innustunult jätkasime kursustega, alguses kolm korda aastas – jaanuaris, juunis ja augustis, kuid õpetajate tööaegadest lähtudes vähendasime varsti arvu kahele ja jäime lõpuks pidama üheainsa juurde augustis. Pikendasime kursuse kestvust kahele nädalale, võimalusega valida esimese või teise nädala vahel, ja pakkusime välja kolm tasandit: algajad, edasijõudjad ja oskajad ehk A, B, C (teisel nädalal siiski mitte uusi algajaid vastu võttes). Oskajate grupp on mõeldud keelt valdajatele, kes soovivad sõnavara täiendada, grammatikat siluda või rääkimist harjutada.

Kursused osutusid üle ootuste populaarseks. Mitmed eestlased saatsid Tartusse oma rootslastest elukaaslased, leidus ka keelehuvist ajenduvaid puhtrootslasi. Tekkis alalisi veterane, kes aasta-aasta järel pühendavad suvepuhkuse Tartu kursusele. Jätkuvalt osaleb eesti juurtega noori, kuid kaalukeel on kaldunud ühel või teisel põhjusel eesti keelt vajavaile täiskasvanuile. Ja mis võiks olla parim keelekeskkond kui suviselt kaunis noortelinn Tartu. Tagasisidet küsides saame sageli kiitvaid arvamusi ”maailma parimatest õpetajatest”, põnevatest väljasõitudest ja tekkinud sõprussidemeist.

Möödunud aastast alates võttis Tartu suvekursuse vahendamise enda peale keeleteaduse doktorant Kätlin Aare. Tal õnnestus värvata rekordiline arv osalejaid – 40! Õpetajad näisid suuremaid gruppe isegi eelistavat. Uus kursus on välja kuulutatud 1.–12. augustini 2016, registreerumise viimane tähtpäev 25. mai.

Eesti keele kohta sobib iseloomustus: kõlaliselt kaunis, vokaaliderohke, sõnavaralt võrratult nüansirikas, pealegi maailma umbes 6000 keele hulgas 30 esimese hulka kuuluv (sellest kunagi pikemalt).

Niisiis. Kõik eesti keelt õppima! Keelt osates avaneb teile Eesti kõrgkultuur kogu ulatuses.  

Soovitab:
Mai Raud-Pähn
REL Keelekomisjoni liige

Foto: Shutterstock

20 år av estniskkurser i Tartu

Ett språk tillgodogör man sig bäst i motsvarande språkmiljö, är som känt en gammal pedagogisk sanning. I sommar är det 20 år sedan de första sommarkurserna i estniska anordnades vid Tartu universitet, som i samarbete med Sverigeesternas Förbunds språkutskott lika länge erbjudit undervisning i estniska för ungdomar och andra språkintresserade i Sverige. 

1996 anordnades ESTO på två håll samtidigt i Stockholm och Tallinn. I samband med det sökte språkutskottet efter möjligheter till språkundervisning i Estland och fick så god kontakt med Birute Klaas, docent i estniska (som främmande språk) vid Tartu universitet. Professuren hade tidigare anordnat språkkurser i estniska för såväl finnar som ryssar, men nu framträdde utlandsesterna som en ny intressant målgrupp. Vi beslutade att anordna veckolånga s.k. provkurser på nybörjar- och avancerad nivå direkt efter ESTO.  De som redan hade högskolepoäng i estniska skulle undervisas av dr Klaas själv medan den unga språkvetaren Tiina Kikerpill tog hand om nybörjarna.

Efter tillkännagivandet anmälde sig nio personer, de flesta unga tredje generationens flyktingar. De som önskade fick bo billigt hemma hos estniska familjer, ofta hos universitetslärarna själva, där de kunde praktisera även efter skoltid.

I kurspriset ingick ett kulturellt program – en bussresa till Tartu läns norra delar arrangerad av Estlands Nationalmuseum. Stopp gjordes i Alatskivi för ett besök i Juhan Liiv-museet, och i Palamuse besökte vi Oskar Luts museum. Dessutom hälsade vi på de ryska s.k. gammaltroende i Mustvee och lyssnade på den estniskkunnige prästens berättelser om deras församling.

Jag, som följde med av purt intresse, upplevde med vilken talang som docent Klaas under resans gång matade klassen längst bak i bussen med estniska, under vilket de förbiskymtande vyerna diskuterades. Om ord saknades, hade hon ett annat eller tredje till hands i bakfickan. Under tillbakaresan försökte eleverna dela med sig av sina intryck av resans besök.

Inspirerade av de första erfarenheterna fortsatte vi med kurserna, i början tre gånger om året – i januari, juni och augusti, men med hänsyn till lärarnas arbetstider minskade vi snart antalet till två och slöt oss till sist till ett enda kurstillfälle i augusti. Vi förlängde kursens längd till två veckor med möjligheten att välja mellan den första och andra veckan, och erbjöd även tre nivåer: nybörjarnivå (nivå A), mellannivå (B) och fortsättningskurs (C), den andra veckan dock ej för nybörjare. Fortsättningskursen är tänkt för personer som behärskar språket, men önskar bredda sitt ordförråd, slipa sin grammatik eller träna upp sin talfärdighet.

Kurserna visade sig bli över förväntan populära. Vissa skickade sina svenska partners till Tartu, och det fanns även helsvenskar med stort språkintresse. Det uppstod en skara veteraner som år efter år tillbringade sin sommarledighet på kursen i Tartu. Fortsättningsvis deltar unga personer med estniska rötter, men alltfler av deltagarna utgörs av vuxna som av ena eller andra skälet behöver estniska i sin vardag. Och vad kan vara en bättre språkmiljö än den sommarvackra ungdomsstaden Tartu. När vi frågar om respons hör vi återkommande berömmande ord om ”världens bästa lärare”, spännande utflykter och knutna vänskapsband.

I fjol tog lingvistikdoktoranden Kätlin Aare över rollen som samordnare för sommarkurserna i Tartu. Hon lyckades värva rekordmånga deltagare – 40 stycken! Men lärarna verkade föredra till och med större grupper. En ny kurs har utannonserats den 1-12 augusti 2016 med sista anmälningsdag den 25 maj (se annons i dagens EPL s.  )

Om det estniska språket passar karaktärsbeskrivningen: klingande vackert, vokalrikt, ett enastående nyansrikt ordförråd, bland världens ca 6000 språk hör det i detta avseende till de 30 första (mer om det en annan gång).

Sålunda. Dags för alla att lära sig estniska! Det är nyckeln till Estlands högkultur i hela sin utsträckning.  

Önskar:
Mai Raud-Pähn
Medlem av REL:s språkutskott

Översättning: Filip Laurits
Foto: Shutterstock