Varje barns rätt till modersmål

239

2020-09-09
U2018/02109/S

Hej Sirle,

Tack för ditt brev till Utbildningsdepartementet. Jag har blivit ombedd att besvara ditt brev om varje barns rätt till modersmål samt om de olika förslagen på ändringar i hur denna rätt ska formuleras. Inledningsvis vill jag be om ursäkt för att svaret har dröjt.

Syftet med rätten till modersmål för elever med ett annat modersmål än svenska är att det är viktigt att få utveckla både modersmålet och svenska språket.

Av språklagen (2009:600) framgår att svenska är huvudspråk i Sverige och samhällets gemensamma språk som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Vidare ska den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket. Även den som har ett annat modersmål än något av minoritetsspråken eller teckenspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål. Det är det allmänna som ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk (4, 5, 14 och 15 §§).

Enligt Skollagen (2010:800) ska huvudmannen erbjuda en elev som har en vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska modersmålsundervisning i detta språk om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och eleven har grundläggande kunskaper i språket. En elev som tillhör någon av de nationella minoriteterna ska erbjudas modersmålsundervisning i elevens nationella minoritetsspråk (10 kap. 7 §, 11 kap. 10 § och 12 kap. 7 § skollagen [2010:800]).

Eftersom ämnet modersmål inte ingår i den nationella timplanen varierar undervisningstiden från en huvudman till en annan. I Skolverkets redovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till stadieindelad timplan för grundskolan (U2014/3489/S, U2014/5377/S) anger myndigheten att den vanligaste formen är att modersmålsundervisningen läggs utanför den garanterade undervisningstiden och omfattar 40–60 minuter per vecka.

Regeringen beslutade i maj 2018 att tillsätta en utredning med uppdrag att kartlägga behovet av åtgärder bl.a. när det gäller undervisningen i modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Utredningen benämns Utredningen om modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer (U 2018:04).
I maj 2019 överlämnade Utredningen om modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer sitt betänkande För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering – modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2019:18).

För mer information om själva betänkandet, följ denna länk: https://www.regeringen.se/4adaaf/contentassets/77ca2476a2b9481098a6f2ec89e94f4a/for-flersprakighet-kunskapsutveckling-och-inkludering–modersmalsundervisning-och-studiehandledning-pa-modersmal-sou-201918

Mot bakgrund av det som framkommer i betänkandet lämnar utredningen en rad förslag, bedömningar och rekommendationer. Sammantaget syftar dessa till att utveckla modersmålsundervisningen och öka deltagandegraden i densamma. De förslag utredningen lämnade bereds inom Regeringskansliet.

Utbildningsdepartementet vill återigen tacka dig för ditt brev.

Med vänliga hälsningar,

Jenny Bohman
Ämnessakkunnig
Skolenheten
Utbildningsdepartementet

200911 Svar till brev U201802109S


Till utbildningsminister, Gustav Fridolin

2018-04-28

Varje barns rätt till sitt modersmål ska värnas!

Resolution om modersmål riktad till Sveriges Regering
från Sverigeesternas Riksförbunds kongress i Göteborg den 28 april 2018

Alla barn i Sverige har rätt till sitt modersmål och sitt kulturarv. Statens uppgift är att värna och garantera denna rättighet som anges i Art 30 av Barnkonventionen.

Därför kräver vi att:

  • Antalet veckotimmar bör minst fördubblas. En timmes modersmålsundervisning är otillräcklig.
  • Lärarnas löner och arbetsförhållanden bör förbättras.
  • Modersmålslärarna bör ges större beslutsrätt med hänsyn till barnens behov.
  • Modersmålslektionerna bör ingå i skolans ordinarie timplaner.
  • Slopa kravet på minst fem barn per studiegrupp. Kravet diskriminerar barn i små etniska grupper och i små kommuner.

Sverigeesternas Riksförbund önskar bidra till att lösa nämnda problem i samarbete med andra organisationer och myndigheter i Sverige.

Sverigeesternas Riksförbund
Sirle Sööt, ordförande