På svenska Jaan Seim: Att lära sig estniska var vår hjärtesak

Jaan Seim, Stockholmi Eesti Kooli direktor ja REL Esinduskogu saadik: “Kodul on väga tähtis roll lapse suhtumise kujundamisel eesti keelde ja selle õppimisse.” Foto: Aili Suiste Rundin

Sa oled ise olnud Stockholmi Eesti Kooli õpilane (1966. a. vilistlane) ja 1992. a. alates koolidirektor. Kui palju on eesti keele õpetamine aastatega Eesti Koolis muutunud? Kas tase on langenud või tõusnud
– Ei saa öelda, et varem oli õpetus parem või halvem. Õpetamise tingimused on muutunud. Ajal, kui mina olin õpilane, rääkisid kõik õpetajad eesti keelt. Need olid õpetajad, kes olid oma õpetajakutse omandanud Eestis. Õpilased olid aga juba siis erineva suhtumisega eesti keelde. Omavahel mängisime peamiselt rootsi keeles. Tundus kuidagi ägedam rääkida rootsi keeles. Me ei osanud eesti keeles lõõpida. Tundide ajal rääkisid õpetajad eesti keeles. Klassi ees vastamine käis aga juba rootsi keeles. Mina ja mu vend Jüri-Karl vastasime alati eesti keeles, sest meie ema kangesti tahtis, et teeksime seda eesti keeles. Ema aitas meid ka kodus eesti keelega. Ta kirjutas alati eestikeelsed vasted mõistetele. Saime vennaga eesti keele eripreemia 6. kl lõpus. Ma sain Gustav Suitsu ”Kogutud luuletused”. Ajapikku kadus aga vana õpetajakaader. Uutel oli juba rootsi keele mõju ja toimus sujuv üleminek rootsikeelsele õpetusele. Tänapäeval on üldõpetus peaaegu ainult rootsi keeles. Eesti keel on aga teistmoodi väga tugev. Eestist tulevad lapsed hoiavad keelt värskena.  
 
Sa oled suurepärane näide kakskeelsest õpetajast Eesti Koolis. Sa mitte ainult ei räägi, vaid ka kirjutad eesti keeles vabalt. Kas sinu eesti keel pärineb koolist, kodust või oled iseseisvalt seda õppinud? 
– (Muigab) Isa ostis mu ära, et ma eestikeelseid raamatuid loeksin. Ma sain pool ööri lehe pealt. Alguses võtsin ette raamatud, kus oli palju pilte ja vähe teksti. Kaup on kaup. Peagi võtsin aga ette Jules Verne’i ja Alexandre Dumas paksud raamatud, mis olid eesti keelde tõlgitud. Sellel meetodil oli efekt, mida isa soovis. Raskemate raamatute eest sain eritasu: nt ”Kalevipoeg” oli kaks ööri lehekülg. Vanemad olid väga huvitatud, et me keelt oskaksime. Mõlemad vanemad olid raamatuhullud, raamatud olid igal pool. Seega vastus on, et eesti keel tuleb minu kodust ja minu suguvõsalt. Ka minu vanavanematel oli selles tähtis roll. Eesti keele õppimine oli südameasi ja meie pere identiteet, mitte kohusetunne. Loomulikult oli ka Eesti Algkoolis õpetajaid, kes inspireerisid. Noorusajal saime keeleõppeks impulsi globaalsest ärkamisajast. Kanadas tegutseva Metsaülikooli eeskujul tegime koos venna, Jaak ja Mati Maandiga METROO – Metsaülikooli Rootsis. Meie jaoks on alati olnud tähtis käia Eestis ja hoida ennast kohaliku kultuurieluga kursis.   
 
Kas sa oled koolijuhina eesti keele õppe tasemega praegu rahul? 
– Rahul olla ei saa ju kunagi. Alati toimub kulgemine mingi ideaali suunas. Nagu vanasti, nii on ka praegu õpilaste keeleoskus ja suhtumine eesti keelesse erinev. Neile, kellel on kodukeel eesti keel ja Eestiga lähedane suhe, on eesti keel loomulik suhtlusvahend. Teisi on vaja motiveerida ja neile tuleb selgitada, miks eesti keel on eriline. See on üsna komplitseeritud. Nagu juba varem mainitud, on kodul väga tähtis roll lapse suhtumise kujundamisel eesti keelde ja selle õppimisse.  
 
Kas eesti keele õpetajaid on lihtne leida? 
– Ega ei ole kerge küll. Meil on praegu koolis üks täisajaga eesti keele õpetaja, filoloog Ülle Langel, kes õpetab kõige kõrgema keeleoskusega gruppe kõikides klassides. Teised õpetajad: Jaanika Soovere Sjöqvist, Piia Hasselblad, Kaja Kaur, Epp Jaansoo, Kenno Kornak ja Leane Riiser õpetavad eesti keelt gruppidele 2 ja 3 oma teiste õppeainete kõrvalt. Õpetaja suurim ülesanne on tekitada eesti keele vastu huvi ja mänglevalt keelt õpetada. Meil võiks koolis olla ka teine täisajaga eesti keele õpetaja, kuid me pole seni ühtegi sobivat inimest leidnud.  
 
Eesti keelt ja kultuuri on Eesti Koolis võimalik õppida ka läbi koorilaulu. Sa oled koolis nii muusikaõpetaja kui koorijuht. Lisaks liigutavatele aktustele ja jõulupeole saavad Eesti Kooli õpilased sõita ka Eestisse laulupeole. Kuidas teil harjutamine 2017. a. koolinoorte laulupeoks läheb? Mitmendat korda sa lastega laulupeole sõidad?  
– Eesti Kooli õpilastega laulupeole minna on juba 7.-8. kord. Alguses käisime ka üldlaulupeol, nüüd ainult koolinoorte laulupeol. Mudilaskooris ja lastekooris laulab kokku 50 last. Enamik tahab väga laulupeole minna, osadel on see aga rohkem lapsevanemate soov. Laulupeo nõuded on kõrged ja laulud raskemad võrreldes nendega, mida me tavaliselt laulame. Alguses on lastel väike šokk, aga hiljem tunnevad pingutuse üle suurt rõõmu. Laulude kõlama saamine ei lähe üleöö. Laulupidu on suur elamus kõikidele. Nüüd on meil ka Eesti Kooli vilistlaskoor, kus laulab 12 neidu vanuses 16-26 a.  
 
Eesti Koolil on olemas Sõprade Selts, mille eesmärk on kaasa aidata õpilastele eestikeelse hariduse saamisel. Ilmselgelt on vajadused muutunud, sest kool saab nüüd riigilt raha. Kas sellest piisab eesti keele kõrgtasemel õpetamiseks? Kuidas saaksid lapsevanemad jt huvilised kooli toetada? 
– Eesti keele õpetamiseks saame teatud ulatuses toetust ka Eesti riigilt, nii finantsilist kui õppematerjali kujul. Lapsevanemad saavad aidata kaasa positiivse suhtumise ja koduse tööga. Näiteks selgitustööga, miks eesti keel on väärtuslik, ja ette võtta keelearenduslikke tegevusi. Me ei taha lapsevanemaid krampi ajada, aga tähtis on lastes tekitada huvi. Kõik lapsevanemad võiksid selgitada oma lastele, et nad on Eesti Kooli valinud sellepärast, et see on üldiselt hea kool, ent ka sellepärast, et seal saab õppida eesti keelt.  

Eesti Kooli Sõprade Seltsi kaudu saab eesti keele õpetust ka rahaliselt toetada. Sõprade Selts toetab näiteks klassireise Eestisse ja on enne reisi kinkinud igale õpilasele taskusõnastikud. Aastaid on räägitud just meie õpilastele sobiliku õppematerjali väljatöötamise vajadusest ning stipendiumifondist. Annetused saab kanda Eesti Kooli Sõprade Seltsi kontole  
 
8327-9 943 627 005-3 
IBAN SE61 8000 0832 7993 4574 0105  
SWEDSESS, SWISH 123 049 97 31.  
 
Kõik on alati väga oodatud kooli aktustele ja jõulupeole ning loomulikult soovi korral osalema ka Sõprade Seltsi tegevuses. 
 
Sirle Sööt
sirle.soot@gmail.com


Jaan Seim, rektor i Estniska Skolan i Stockholm samt ledamot i Sverigeesternas Riksförbunds representantskap: “Hemmet bär ett stort ansvar när det gäller barnets inställning till att lära sig estniska.” Foto: Aili Suiste Rundin

Du har själv varit elev i Estniska Skolan i Stockholm (examensår 1966) och sedan 1992 är du skolans rektor. Hur mycket har Estniska skolans undervisning i estniska förändrats genom åren? Har nivån stigit eller sjunkit? 
– Jag kan inte svara på om undervisningen var bättre eller sämre förut. Villkoren för undervisningen har förändrats. På den tiden när jag själv var elev talade alla lärare estniska. Dessa lärare hade fått sin lärarutbildning i Estland. Men redan då hade eleverna olikartade förhållanden till det estniska språket. Vi lekte med varandra mest på svenska. Det kändes på något vis häftigare att prata svenska. Vi kunde inte prata trams på estniska. Under lektionstimmarna pratade lärarna estniska. Däremot svarade man ofta på svenska inför klassen. Men jag och min bror Jüri-Karl svarade alltid på estniska, eftersom vår mamma så hemskt gärna ville det. Mamma hjälpte oss med estniskan hemma. Hon skrev alltid ner de estniska motsvarigheterna till olika begrepp. Jag och min bror fick en särskild utmärkelse i estniska i slutet av sjätte klass. Jag fick Gustav Suits ”Samlade dikter”. Med tiden försvann dock den gamla lärarkadern. Den nya hade redan tagit intryck av det svenska språket och det skedde en gradvis övergång till undervisning på svenska. Idag sker den allmänna undervisningen nästan bara på svenska. Det estniska språket är dock starkt på ett annat sätt. Barnen som kommer från Estland håller språket levande.  
 
Du är ett utmärkt exempel på en tvåspråkig lärare i Estniska skolan. Du talar inte bara, utan skriver även flytande på estniska. Härstammar din estniska från skolan, hemmet eller har du studerat det på egen hand? 
– (Småler) Pappa köpte mig så att jag skulle läsa estniska böcker. Jag fick ett halvt öre för varje sida. I början valde jag böcker med många bilder och lite text. Ett köp är ett köp. Snart företog jag mig dock Jules Vernes och Alexandre Dumas tjocka böcker, översatta till estniska. Den metoden gav också den verkan som min pappa önskade. För tjockare böcker fick jag särskild belöning: för t.ex. nationalepos ”Kalevipoeg” fick jag två öre per sida. Mina föräldrar var väldigt måna om att vi skulle kunna språket. Båda mina föräldrar var boktokar. Böcker låg överallt. Därmed är svaret att min estniska kom hemifrån och från min släkt. Även mina mor- och farföräldrar spelade en viktig roll däri. Att lära sig estniska var hjärtesak och utgjorde en del av vår familjs identitet, det kändes inte som en plikt. Naturligtvis fanns det även lärare i Estniska förskolan som inspirerade. I ungdomen eggades vi att lära oss estniska från det globala uppvaknandet. Med det i Kanada verksamma Skogsuniversitetet (Metsaülikool) som förebild startade jag tillsammans med min bror, Jaak och Mati Maandi en svensk motsvarighet – METROO (Metsaülikooli Rootsis). Det har alltid varit viktigt för oss att åka till Estland och hålla sig a jour med det lokala kulturlivet.   
 
Är du som skolrektor nöjd med nivån på den estniska språkundervisningen i nuläget? 
– Nöjd blir man ju aldrig. Man rör sig alltid i riktning mot något ideal. Som förr är elevernas språkkunskaper och förhållande till det estniska språket olika än idag. För dem med estniska som hemmaspråk och ett nära band till Estland är estniska det självklara kommunikationsmedlet. Andra behöver motiveras och man måste förklara för dem varför det estniska språket har en särskild betydelse. Det är tämligen komplicerat. Som jag nämnde innan har hemmet en viktig roll när det gäller att forma barnets förhållande till det estniska språket och att lära sig det.  
 
Är det lätt att hitta estnisklärare? 
– Nej, det är då inte lätt. Vi har för närvarande en heltidslärare i estniska, filologen Ülle Langel, som undervisar för de grupperna i alla klasser som besitter högst språkkunskap. De andra lärarna Jaanika Soovere Sjöqvist, Piia Hasselblad, Kaja Kaur, Epp Jaansoo, Kenno Kornak och Leane Riiser lär ut estniska till andra och tredje nivåns grupper vid sidan om sina andra ämnen. Lärarens största uppgift är att väcka intresse för det estniska språket och lära ut språket på ett lekfullt sätt. Vi skulle kunna ha ytterligare en heltidslärare i estniska, men vi har ännu inte hittat en enda passande person.  
 
Det är även möjligt att tillskansa sig estniska och estnisk kultur i Estniska skolan genom körsång. Du är såväl skolans musiklärare som dess körledare. Förutom rörande körframträdanden och julfesten får Estniska skolans barn möjlighet att åka till sångfesten i Estland. Hur går det med övningarna inför 2017 års sångfest för skolungdomar? Hur många gånger kommer du därmed ha åkt till sångfesten med skolans barn?  
– Det är redan för sjunde eller åttonde gången som jag åker till sångfesten med Estniska skolans barn. I början åkte vi också till den allmänna sångfesten, men nu deltar vi enbart i skolungdomarnas sångfest. I knattekören och barnkören sjunger sammanlagt 50 barn. De flesta vill väldigt gärna åka till sångfesten. För vissa är det dock snarare föräldrarnas önskan. Sångfesten ställer höga krav och sångerna är svårare jämfört med dem vi vanligtvis sjunger. I början får barnen en mindre chock, men senare känner de stor glädje över sin ansträngning. Man får inte sångerna att klinga rätt över en natt. Sångfesten är en stor upplevelse för alla. Nu har vi även Estniska skolans alumnikör med tolv tjejer i åldrarna 16-26.  
 
Estniska skolan har en vänförening med syftet att hjälpa eleverna att tillägna sig sin utbildning i estniska språket. Uppenbarligen har behoven förändrats, då skolan nu får statligt stöd. Räcker det för att lära ut estniska på hög nivå? Hur kan föräldrar och andra intresserade ge sitt stöd till skolan? 
– Vi får i viss utsträckning även stöd från den estniska staten för vår estniskundervisning, såväl finansiellt som i form av läromedel. Föräldrarna kan hjälpa till genom ett positivt förhållningssätt och i elevernas hemuppgifter. Till exempel att förklara varför det estniska språket är värdefullt och hitta på språkutvecklande aktiviteter. Vi vill inte ge föräldrarna kramp, men det är viktigt att väcka intresset hos barnen. Alla föräldrar kan förklara för sina barn att de har valt Estniska skolan för att det är en bra skola i allmänhet, men även därför att man får lära sig estniska där.  

Genom Estniska Skolans Vänförening är det möjligt att stödja estniskundervisningen även ekonomiskt. Vänföreningen ger till exempel stöd till skolans klassresor till Estland och ger fickordböcker till alla elever inför resorna. I åratal har det talats just om behovet att utarbeta passande läromedel för våra elever samt om en stipendiefond. Donationer kan föras över till Estniska Skolans Vänförenings konto  
8327-9 943 627 005-3 
IBAN SE61 8000 0832 7993 4574 0105  
SWEDSESS, SWISH 123 049 97 31.  
 
Alla är alltid mycket välkomna till skolans konserter och julfest och naturligtvis även att delta i vänföreningens verksamhet.  
 
Sirle Sööt
sirle.soot@gmail.com