På svenska: Minnesstund vid Frihetens port för massflykten 1944 för 80 år sedan
Inimloomuse juurde kuulub seisatamine ja tagasimõtlemine. Et 1944. aasta suurpõgenemine ei ununeks, püstitati ausammas, mis jääks püsima sajandeiks ja meenutaks Eesti ajalugu ja Eestist saabunud põgenikke. Esmaspäeval, 7. oktoobril kell 14 koguneme Vabaduse värava juurde, et meenutada suurpõgenemist ja mälestada neid, kes kunagi vabadusse ei jõudnud ja neid, kes meie hulgast on lahkunud.
Rootsi Eestlaste Liit (REL), Rannarootslaste kultuuriühing (SOV) ja Eesti Suursaatkond Stockholmis korraldavad ühise mälestussündmuse lillepärgade asetamisega. Lillepärjad asetavad Eesti riigi poolt Eesti suursaadik Toomas Lukk, Rootsi eestlaste poolt REL esimees Sirle Sööt ja rannarootslaste poolt SOV esindaja Margareta Hammerman.
30 aastat tagasi, 7. oktoobril 1994 avasid pidulikult rootsieestlased ja rannarootslased Vabaduse värava, 1944. aasta suurpõgenemisele pühendatud mälestusmärgi, kingituseks ja tänuks rootsi rahvale varjupaiga andmise eest ning nende mälestuseks, kelle tee võõrsile traagiliselt katkes.
Eesti kujuri Matti Variku valmistatud monumentaalne 8 m kõrgune hallist graniidist mälestussammas on kitsa piluga. “Värav vabadusele on alati kitsas. See oli kitsas eestlastele, kes läbi Läänemere sügistormide ja algus-aastate raskuste leidsid endale kodu vabal maal. See oli liiga kitsas nendele, kes kunagi ei jõudnud randa, kus nad oleksid saanud elada vabaduses,” on selgitanud Matti Varik värava kitsast ava.
Mälestussamba avamistseremoonial ütles Tema Majesteet Rootsi kuningas Carl XVI Gustaf oma kõnes järgmist: “Meenutagu Vabaduse värav Eesti rahva julget võitlust demokraatia ja õigluse eest ning olgu see monument tunnistuseks meie kahe rahva lähedusest.”
Monumendi aktsiooni algataja ja projektijuht Kalle Onno soovis, et rootsieestlastel ja eestirootslastel oleks koht, kus saame meenutada neid, kes kohale ei jõudnud, ning omakseid, kes meie hulgast on lahkunud. “Me saame oma rootsi sõpradele seda mälestusmärki uhkusega näidata. Sellest peaks kujunema koht, mis ka “kodueestlastes” äratab huvi meie elu ja olu vastu.”
Mälestusmärk asub Manilla Holme neemel Lõuna-Djurgårdenil, Manilla kooli lähedal.
Kontakt: Sirle Sööt
Minnesstund vid Frihetens port för massflykten 1944 för 80 år sedan
Det ligger i människans natur att stanna upp och blicka tillbaka. För att massflykten 1944 inte ska glömmas restes ett monument som ska stå kvar i århundraden och påminna om Estlands historia och de flyktingar som kom från Estland. På måndagen den 7 oktober kl. 14 samlas vi vid Frihetens port på Djurgården för att minnas den stora flykten från Sovjet terror och hedra de som aldrig nådde friheten.
Sverigeesternas Riksförbund (REL), Estlandssvenskarnas kulturförening (SOV) och Estlands ambassad i Stockholm arrangerar en gemensam minneshögtid med kransnedläggning.
Kransarna läggs ned av Estlands ambassadör Toomas Lukk å Estlands vägnar, av Sirle Sööt, ordförande för Sverigeesternas Riksförbund, å sverigeesternas vägnar och av Margareta Hammerman, representant för Estlandssvenskarnas kulturförening SOV, å estlandssvenskarnas vägnar.
För 30 år sedan, den 7 oktober 1994, invigde estlandssvenskar och estniska flyktingar från Sverige högtidligt Frihetens port, ett monument tillägnat massflykten 1944, som en gåva och ett tack till det svenska folket för att ha erbjudit en fristad samt till minne av dem vars flyktväg tragiskt bröts.
Det monumentala minnesmärket, en 8 meter hög skulptur i grå granit med en smal öppning, är skapad av den estniske skulptören Matti Varik. “Frihetsporten är alltid smal. Den var smal för ester som genom höststormarna på Östersjön och de svåra första åren fann ett hem i ett fritt land. Den var alltför smal för dem som aldrig nådde fram till en kust där de kunde leva i frihet,” har Matti Varik förklarat om portens smala öppning.
Vid invigningsceremonin av minnesmärket höll Sveriges konung, Hans Majestät Carl XVI Gustaf, ett tal där han bland annat sa: “Låt Frihetsporten påminna om det estniska folkets modiga kamp för demokrati och rättvisa, och låt detta monument vara ett vittnesbörd om närheten mellan våra två folk.”
Initiativtagaren till projektet och projektledaren Kalle Onno uttryckte en önskan om att estlandssvenskar och estniska flyktingar skulle ha en plats där de kan minnas de som aldrig nådde fram, och sina nära och kära som lämnat oss. “Vi kan med stolthet visa detta minnesmärke för våra svenska vänner. Det bör bli en plats som även väcker intresse hos estländare i hemlandet för vårt liv och vår tillvaro.”
Minnesmärket ligger på Manillaholmen i Södra Djurgården.
Kontakt: Sirle Sööt
Ordförande för Sverigeesternas Riksförbund
+46 76 793 53 55
es.an1728146257retse1728146257egire1728146257vs@of1728146257ni1728146257
+46 76 793 53 55
es.an1728146257retse1728146257egire1728146257vs@of1728146257ni1728146257
