REL otsib lahendusi püsima jäämiseks – tule kuldliikmeks!

    323

    På svenska: REL söker lösningar för att överleva – bli guldmedlem!


    Teade riigitoetuse kaotamisest etniliste vähemuste keskorganisatsioonidele, teiste hulgas Rootsi Eestlaste Liidule, tuli kui välk selgest taevast. Olin just naasnud suvepuhkuselt ja 1. septembril andnud sisse toetusetaotluse koos mahuka revideeritud dokumentatsiooniga, kui lugesin 7. septembri valitsuse pressiteatest, et etniliste keskorganisatsioonide toetus suuruses 18,9 miljonit krooni suunatakse 2024. aastal hoopis „efektiivsemasse integratsiooni”.

    Rootsi on riik, mis on rajatud vabaühendustel, kuid integratsioonipüüdlused peaksid keskenduma tegevusele, mitte etnilisele päritolule. See puudutab raha, mida saab kasutada paremini, et murda sotsiaalset tõrjutust ja soodustada integratsiooni,” ütleb tööturu- ja integratsiooniminister Johan Pehrson.

    Tohoh! Kas tõesti on Rootsi Eestlaste Liidu liikmetel, kellest enamus on 1944. aasta paadipõgenikud ja nende järeltulijad, häda integratsiooniga? Kindlasti mitte! Nad on terve oma pika elu töötanud Rootsi riigi heaks ja hüvanguks, olles eeskujulikud integreerujad. Meie kogukonna ajakirja Rahvuslik Kontakt kakskeelsuse vajaduse tingib see, et paljud liikmed ei oska hoopis eesti keelt, aga rootsi keel on puhtalt suus.

    Pehrsoni pressiteatega samal ajal tuli MUCF-i otsus, et venelaste keskorganisatsioonile antud riigitoetus nõutakse tagasi, sest nad tegelevad Vene propaganda levitamisega. Õige! Väga hea, et toetus tagasi nõuti! Samal ajal, kui venelased Kremli propagandaga tegelesid, on rootsieestlased teinud aastaid kampaaniat Stop Nord Stream 2 ja juhtinud tähelepanu julgeolekuohtudele Läänemere piirkonnas. Oleme pidanud välisministritega kirjavahetust, korraldanud rahvusvahelisi konverentse ja demonstratsioone nõukogude terrori mäletamiseks.

    REL-il on raske mõista, miks oli Rootsi valitsusel vaja lõhkuda hästi toimiv toetusskeem, mis andis riigile hea ülevaate etniliste vähemuste tegevusest ja võimaluse kasutada keskorganisatsioone partneritena valitsuse eesmärkide saavutamiseks.Targem olnuks karmistada nõudeid ja anda toetust vaid neile, kelle tegevus on kooskõlas Rootsi väärtushinnangute ja sihtidega.

    Riigitoetuse kaotamisega saime valusasti pihta, sest see toetus moodustas REL-i eelarvest 50% ja eelarves on nüüd 400 000 krooni suurune auk.

    Erakorraline esinduskogu kogunes 25. novembril ja arutas olukorda ja võimalikke lahendusi, et REL-i büroo saaks jätkata olulist infotööd ja ajakiri Rahvuslik Kontakt ilmumist. Vaadati üle nii kulud kui tulud. 

    Kulusid otsustati kärpida järgmiselt: vähendada büroopersonali kulud 50 000 kroonile aastas, pidada esinduskogu istungid ainult virtuaalselt, peatada liikmesorganisatsioonidele toetuste maksmine ning anda välja aastas kaks numbrit ajakirja Rahvuslik Kontakt senise kolme asemel. Nõnda õnnestus kärpida 260 000 krooni. 

    Tulude poole pealt ei jäänud muud üle, kui otsustati tõsta liikmemaksu. Täiskasvanu liikmemaks tõsteti 200 kroonilt 300 kroonile, tudengite ja pensionäride liikmemaks 150-lt 200-le, pere liikmemaks 500-lt 600-le kroonile aastas. Niimoodi saame juurde 50 000 krooni tulusid. 

    Täielikult tasakaalu ei õnnestunud esinduskogul eelarvet siiski saada. Ilma büroota, digitaalsete nutikate lahendusteta, arhiivita või noortetegevuseta ei ole REL-il tulevikku, seega jätkusuutlikkuse huvides ei ole piiramatult kärpida võimalik. Juhatus jätkab aktiivselt toetuste otsimist. 

    Ühe uuendusena otsustati pakkuda võimalust saada REL-i kuldliikmeks 1000 krooniga aastas. Nii on kuldse südamega inimestel võimalik osutada keskorganisatsiooni tegevusele erilist toetust – mis oleks eriti tervitatav. 

    REL soovib kasvada ja areneda, ühendada eesti kogukonda Rootsis ning pakkuda parimaid info- ja tugiteenuseid oma liikmetele ja liikmesorganisatsioonidele. Peame tähtsaks, meil on keskorganisatsioon, mis koordineerib ja vahendab infot, esindab rootsieestlasi globaalsel areenil ja valib oma esindajad demokraatlikel valimistel. 

    Vaatamata kõikidele raskustele hoiame ikka pilgu kaugusesse suunatult. Püüame üheskoos leida lahendusi ja teha tarku otsuseid, mis aitavad meie kogukonda ühendava keskorganisatsiooni hoida tormisel ajal nõtkena ja jääda püsima. 

    Kui Sa veel ei ole REL-i liige, astu liikmeks ja toeta liikmemaksuga eestlaste keskorganisatsiooni tegevust!

    Kui Sa soovid saada REL kuldliikmeks, saada REL büroole teade es.an1719324071retse1719324071egire1719324071vs@of1719324071ni1719324071 ja Sulle saadetakse elektrooniline arve. 

    Sirle Sööt
    Esimees
    Rootsi Eestlaste Liit

    +46 76 793 53 55

    REL kuldliikmed 2024

    (30.01.2024 seisuga)

    • Jaak Akker
    • Liina Falkenberg
    • Thomas Niit
    • Ilmar Olesk
    • Maret Paljak
    • Leelo Pukk
    • Ülle-Mai Puusepp
    • Katrin Pütsep
    • Livia Pütsep
    • Martin Pütsep
    • Peeter Pütsep
    • Aho Rebas
    • Jaan Seim
    • Sirle Sööt
    • Taave Sööt Vahermägi
    • Signe Tuiskvere
    • abielupaar Sköndalist

    Meddelandet om att statsbidraget till organisationer bildade på etnisk grund avskaffas kom som en blixt från klar himmel. Jag hade precis återvänt från sommarsemestern och lämnat in en ansökan om statsbidrag med omfattande reviderad dokumentation, när pressmeddelandet från regeringen kom om att stödet för etniska centralorganisationer på 18,9 miljoner kronor skulle omvandlas till “effektivare integration år 2024”.

    Sverige är ett land byggt på folkrörelser, men integrationssatsningar ska fokusera på verksamheten, inte etniciteten. Det handlar om pengar som kan användas på ett bättre sätt för att bryta utanförskap och främja integration, säger arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson.

    Är det verkligen så att medlemmarna i Sverigeesternas Riksförbund, REL,  där de flesta är båtflyktingar från 1944, deras barn och barnbarn, har problem med integration? Absolut inte! De har arbetat hela sitt liv för Sveriges bästa och välbefinnande och har varit exemplariskt integrerade medborgare. Behovet av tvåspråkighet i tidskriften som vår förening ger ut beror till exempel på att många av våra medlemmar har blivit så pass försvenskade att de inte längre talar estniska utan flytande svenska istället.

    Samtidigt med Pehrsons pressmeddelande kom beslutet från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, att Ryska riksförbundet ska få återbetala bidrag till MUCF eftersom organisationen inte lever upp till krav på att verksamheten inte får strida mot demokratins idéer. Samtidigt som Ryska riksförbundet har spridit rysk propaganda i Sverige har REL i åratal bedrivit kampanjer mot Nord Stream 2 och uppmärksammat säkerhetshoten i Östersjöområdet. Vi har korresponderat med utrikesministrar och arrangerat internationella konferenser och demonstrationer på Norrmalmstorg.

    REL har svårt att förstå varför det var nödvändigt att störa väl fungerande stödsystem som ger en bra överblick över etniska minoriteters verksamhet och möjligheten att använda centralorganisationerna som partners för att uppnå regeringens mål. Det hade varit klokare av regeringen, tycker jag, att istället för att avskaffa stödet för alla, skärpa kraven och endast ge stöd till dem vars verksamhet helt överensstämmer med svenska värderingar och mål.

    Att förlora det statliga stödet var en hård smäll för REL eftersom det utgör 50% av budgeten och innebär ett budgethål på 400 000 kronor. 

    Representantskapet höll ett extraordinärt sammanträde den 25 november för att diskutera situationen och möjliga lösningar så att REL:s kansli ska kunna fortsätta sitt viktiga informationsarbete och tidskriften Rahvuslik Kontakt ska kunna fortsätta att publiceras.

    Både utgifter och inkomster sågs över. Man beslutade att skära ned kostnaderna enligt följande: att minska kostnaderna för kanslipersonalen till 50 000 kr per år, att endast hålla representantskapsmötena virtuellt, att stoppa bidragen till medlemsorganisationerna och att ge ut två nummer av tidskriften Rahvuslik Kontakt per år istället för tre. På detta sätt kan vi spara 260 000 kr per år. 

    På intäktssidan beslutade man att höja medlemsavgiften. Medlemsavgiften för vuxna höjdes från 250 kr till 300 kr, avgiften för studerande och pensionärer från 150 kr till 200 kr och familjeavgiften från 500 kr till 600 kr per år. På detta sätt kommer vi att få ytterligare 50 000 kr i intäkter. 

    Representantskapet lyckades dock inte balansera budgeten helt. Utan kansli, smarta digitallösningar, arkiv eller ungdomsverksamhet har REL ingen framtid, så det är inte möjligt att göra obegränsade nedskärningar. Styrelsen kommer att fortsätta att aktivt söka bidrag. 

    Man beslutade att erbjuda alla intresserade en möjlighet att bli guldmedlem i REL för 1000 kronor per år. På så sätt kommer personer med hjärta av guld att kunna ge ett extrabidrag till sverigeesternas centralorganisations verksamhet – vilket skulle vara synnerligen välkommet. 

    REL har som mål att växa och utvecklas, att knyta samman den estniska gemenskapen i Sverige och att tillhandahålla bästa möjliga information och stödtjänster till sina medlemmar och medlemsorganisationer. Vi anser att det är viktigt att ha en central organisation som samordnar och sprider information, representerar sverigeester på den globala arenan och väljer våra representanter i demokratiska val. 

    Trots alla svårigheter håller vi fortfarande blicken riktad mot horisonten. Vi bör nu tillsammans hitta lösningar och fatta kloka beslut som hjälper vårt riksförbund att överleva under stormiga tider. 

    Om du ännu inte är medlem i REL, bli medlem och stöd verksamheten i esternas centralorganisation med din medlemsavgift. 

    Om du vill bli guldmedlem i REL, vänligen skicka ett meddelande till REL:s kansli på es.an1719324071retse1719324071egire1719324071vs@of1719324071ni1719324071 så får du en elektronisk faktura. 

    SIRLE SÖÖT
    Ordförande
    Sverigeesternas Riksförbund (REL)
    +46 76 793 53 55

    REL guldmedlemmar 2024

    (per den 30 januari 2024)

    • Jaak Akker
    • Liina Falkenberg
    • Thomas Niit
    • Ilmar Olesk
    • Maret Paljak
    • Leelo Pukk
    • Ülle-Mai Puusepp
    • Katrin Pütsep
    • Livia Pütsep
    • Martin Pütsep
    • Peeter Pütsep
    • Aho Rebas
    • Jaan Seim
    • Sirle Sööt
    • Taave Sööt Vahermägi
    • Signe Tuiskvere
    • abielupaar Sköndalist
    Eelmine artikkelEesti moekunstniku Lilli Jahilo pop-up pood 13. märtsil Stockholmis
    Järgmine artikkelNoorteleer 2024