Eesti Vabariigi aastapäeva tähistamine Rootsis

936

På svenska: Republiken Estland 106 års firandet i Sverige


Sellel aastal tähistatakse Eesti Vabariigi aastapäeva Stockholmis ja Göteborgis laupäeval, 17. veebruaril. Boråsis, Gotlandil, Lundis ja Umeås tähistatakse EV aastapäeva 24. veebruaril. Traditsiooniliselt on ka Stockholmi Eesti Maja 24. veebruaril avatud. 

Stockholm

24. veebruaril avab Eesti Maja uksed juba kell 10.00. Pakutakse kohvi ja kooki. Otseülekanne Eestist EV aastapäeva tähistamiselt ERR-i vahendusel.

Kell 12 algab Rootsi-Läti ühingu ja Rootsi Eestlaste Liidu koostöös arutelu Läänemere julgeolekust ja sõjast Ukrainas koos Karlis Neretnieksi ja Jörgen Hedmaniga. Rootsi-Läti ühing pakub kergeid suupisteid.

Seejärel läheme Sergels torgile demonstratsioonile, et avaldada Ukrainale toetust. Demonstratsioon algab kell 15.00. Rootsi Eestlaste Liit koos teiste Balti koostöögruppi kuuluvate ühingutega on demonstratsiooni kaaskorraldajad. 

 

Suuremad pidustused Stockholmis toimusid juba 17. veebruaril. Kontsertaktus “Noor-Eesti” peeti Scalateatris. Sõprade ja tuttavatega sai õhtust süüa Eesti Maja restoranis või Scalateatris. Õhtu lõppes Scala jazzklubis Andre Maakeri ja Pille-Rite Rei kontserdi ning Eesti laulu finaali vaatamisega 3. korruse uues kaminatoas.

 

Selle aasta kontsertaktuse kunstiliseks juhiks oli Valdo Kask, kolmanda põlve eestlane Rootsis. Valdo tutvustas kontsertaktuse ideed “Noor-Eesti. Loominguline ajarännak 1905 – 2024” järgnevalt. 

“Eelmise sajandi alguses algas uus tõusu aeg Eestis. Koonduti seltsidesse, korraldati avalikke üritusi, avaldati ideid ajakirjanduses ning asutati salajasi õpperinge – milles tegeldi eelkõige kultuuri ja kirjandusega. Üks ringidest oli Tartus gümnaasiumiõpilane Gustav Suitsu asutatud ühing „Kirjanduse Sõbrad“ (1901). Hiljem ring lagunes ja selle tuumikust sündis rühmitus „Noor-Eesti“.

1905. aastal ilmus rühmituse esimene väljaanne viiest nimega „Noor-Eesti“. Grupi tähtsamad ja kuulsamad inimesed olid kirjanikud Gustav Suits, Friedebert Tuglas ja keeleteadlane Johannes Aavik ning teised. Kaastööd tegid ka kunstnikud kelle kujundused illustreerivad väljaandeid. Parimail päevil kuulus rühmitusse üle saja liikme – peale kirjanike ka kunstnikke, õpetajaid ja muid huvilisi ning neid hakati nimetama „nooreestlasteks“.

„Noor-Eestit“ võib pidada kui kultuuripoliitiliseks liikumiseks, mille eesmärgiks oli muuta Eesti ühiskonda ja luua euroopalikku Eesti kultuuri. Rahvuse kujunemise ja kestmise eelduseks peeti just kultuuri, mitte majanduse edendamist. Rühmitus viis läbi kultuurirevolutsiooni kus õhutati nii rahvuslikku kui ka euroopalikku eneseuhkust
ning nende hüüe oli: „Enam kultuuri! Enam euroopalist kultuuri! Olgem eestlased aga saagem ka eurooplasteks!“

119 aastat hiljem on „Noor-Eesti“ rühmituse eesmärk suurel määral saavutatud. Eesti kultuur lööb lained nii Euroopas kui ka mujal maailmas.

Iga uus generatsioon „nooreestlasi“ teeb oma kultuurirevolutsiooni, nagu näiteks 80-ndatel. Punkarid kes kogunesid Tallinnas kohviku Moskva ette kuulates lugu: „Tere perestroika, tere õnne tipp. Enam nii jube ei tundu punalipp.“, mida esitas irooniliselt punkbänd J.M.K.E. Sinimustvalgete lippude taustal lauldi Tartu Muusikapäevadel Alo Matiiseni isamaalisi laule – nagu: „Eestlane olen ja eestlaseks jään.“ Laulev revolutsioon sai oma alguse.

Ka siin Rootsis on meie omad „nooreestlased“ kujundanud oma eneseuhkust läbi kultuuri – laulukoorid nagu näiteks „Noortekoor“, rahvatantsurühm „Kassari“, teatritrupp „Kabaree Kohtumine“, noorte festival „OTSE“, toredad peod nagu „Kukerball“, ansamblid „Avo and the Cados“, noorteorganisatsioonid „ENR“, käsitöö- ja kunstigrupid, kirjandus, ajakirjandus jne.

Eesti Vabariigi 106. aastapäeva kontsertaktusel avastame koos „nooreestlasi“ läbi luule, muusika, laulu ja teatri – alates aastast 1905 Eestis kuni aasta 2024 Rootsis.”
Seda loomingulist ajarännakut tutvustavad:

 Eesti Noored Rootsis (ENR) 
• Eesti haridusminister Kristina Kallas
Maria Balletistuudio Saaremaalt 
• Pille-Rite Rei & Andre Maaker
Rahvatantsurühm Virvel
• REL kultuuripreemia kolleegiumi alaline sekretär Jaan Seim
Stockholm Eesti Huvikool
• Stockholmi Eesti Kooli 9. klassi õpilane Lisette Lauri
Stockholmi Eesti Kooli koor
• Stockholmi Eesti Mudilaskoor
• Stockholmi Eesti Naiskoor
• Stockholm Eesti Segakoor
• SweedEst Song

Ajarännaku hüüe on: „Rohkem kultuuri! Oleme saanud eurooplasteks aga jääme ikka eestlasteks!”

VALDO KASK

Kunstiline juht ja lavastaja Valdo Kask Göteborgi Eesti Majas. Foto: Aili Suiste Rundin

Kontsertaktuse teises vaatuses tuli taasesitlusele etendus “The Mental State of Eesti Noored Rootsis”, mille esietendus oli Estivalil Göteborgis eelmise aasta maikuus. 

Etendus räägib eesti noorte identiteedist ja integratsioonist. 

Kes on eesti noor Rootsis?

Noor eestlane Rootsis on isik, kes proovib pidevalt sisse sulanduda, aga keda ikkagi vaadatakse kui võõrast.“

Iga rootslane arvab, et oleme soomlased. Ja nad arvavad, et Eesti on kuskil seal Saksamaa kõrval.“

Minu rootsi sõprade meelest olen väga lahe inimene. Nad leiavad, et see on lahe, et ma eesti keelt räägin.“

Kui ma Eestis olen, siis tunnen, et ma ka seal pole eestlane.“ 

Tõenäoliselt oleme eestlaste peas ikkagi rootslased, sest me tuleme Eestisse ainult suvel ja talvel puhkama.“

Ja siis oleme meie – kes hoiame seda eestlust siin alles. Võib-olla ka nii väikesel moel, et ema laulis eesti keeles unelaulu!“

Mis on teie jaoks eesti keel?

Mina oskan küll paremini rootsi keelt kui eesti keelt. Kui mul mõned sõnad eesti keeles välja ei tule, siis lähen närvi.“

Me tihti räägime õega rootsi keeles, aga kui ema ütleb: „Tule sööma“, siis vastan: „Okei, tulen, tulen“.“

Ma märkan näiteks, et tunnid Eesti koolis muutuvad järjest tavalisemateks, igavamateks rootsi keele tundideks ja eesti keel kaob.“

Võib-olla on meie eesti keel siin välismaal ohus  ja me sulandume aina rohkem oma uue kodumaaga…

 

Pille-Rite Rei on Saaremaalt pärit tunnustatud helilooja, laulja ja saksofonimängija. Ta on õppinud mitmes riigis, aga kõige tähtsamaks ja armsamaks kooliks peab ta lõuna-Rootsis olevat Skurup Folkhögskolat. Sealt sai ta endaga kaasa julguse kirjutada muusikat ning leidis mõttekaaslased, kellega siiani muusikat teeb. Hetkel tegutseb Pille-Rite aktiivsemalt Taani kui ka Eesti lavadel, kuid muusika on kandnud teda ka Brasiiliasse, kus ta on kaasa löönud mitmetes projektides nii helilooja kui lauljana.

Andre Maaker nimetab end loovmuusikuks, jättes ruumi erinevate muusikastiilide vahel liikumiseks. Teda köidavad erinevad kõlamaailmad ja improviseerides tunneb ta end ühtviisi koduselt nii jazzi-, folgi-, roki- kui ka kammermuusika-lavadel. Andrel on välja andnud neli kitarrimuusika soolo albumit.


Göteborg


I år firas Estlands självständighetsdag i Stockholm och Göteborg på lördagen den 17 februari. I Borås, Gotland, Lund och Umeå firas Estlands självständighetsdag den 24 februari. Som vanligt är även Estniska Huset i Stockholm öppet den 24 februari.

Stockholm

Den 24 februari öppnar Estniska Huset sina dörrar redan klockan 10.00. Kaffe och kaka kommer att serveras. Du kan följa firandet av Estlands självständighetsdag i Estland via ERR på stora skärmen. 

Klockan 12 börjar en diskussion om Östersjöns säkerhet och kriget i Ukraina, arrangerad av Svensk-Lettiska Föreningen och Sverigeesternas Riksförbund med Karlis Neretnieks och Jörgen Hedman. Förfriskning och enkelt tilltugg serveras.

Därefter går vi till Sergels torg för att delta i en demonstration till stöd för Ukraina. Demonstrationen börjar klockan 15.00. Sverigeesternas Riksförbund tillsammans med andra föreningar som ingår i Baltiska samarbetsgruppen är medarrangörer för demonstrationen.

De större festligheterna i Stockholm ägde redan rum den 17 februari.

Ett omväxlande kulturprogram “Unga-Estland” varvat med poesi, musik, dans, tal och hälsningar hölls på Scalateatern. I andra delen framförde Sverigeesternas Ungdomsförbund föreställningen “The Mental State of Estniska Ungdomar i Sverige”, som handlar om integration och identitet. Man kunde äta middag med vänner och bekanta antingen på festvåningen i Estniska Huset eller på Scalateaterns restaurang. Kvällen avslutades på Scala jazzklubben med en konsert av Andre Maaker och Pille-Rite Rei samt med att titta på finalen av den estniska Melodifestivalen. 

Medverkande:
Estniska Kulturskolan i Stockholm
Estniska Skolans elevkör i Stockholm
Estlands utbildningsminister Kristina Kallas
Maria Balettstudio från Ösel, Estland
Pille-Rite Rei & Andre Maaker
Stockholms Estniska Barnkör
Stockholms Estniska Damkör
Stockholms Estniska Folkdanslag VIRVEL
Stockholms Estniska Kör
Sverigeesternas Kulturpriskommitté
Sverigeesternas Ungdomsförbund ENR
SweedEst Song

 
 

Regissören av årets konsert var Valdo Kask, en est i tredje generationen bosatt i Sverige. Valdo förklarade konsertens idé “Unga Estland. En tidsresa 1905 – 2024” enligt följande.

“I början av förra seklet inleddes en ny era i Estland. Föreningar bildades, offentliga evenemang anordnades, idéer publicerades i pressen och hemliga studiecirklar skapades – där kultur och litteratur var i fokus. En av studiecirklarna var föreningen “Litteraturens vänner” (1901), som grundades av gymnasieeleven Gustav Suits från Tartu. Senare bröts cirkeln upp och gruppen “Noor-Eesti” (Unga Estland) föddes ur dess kärna. 

1905 publicerades deras första publikation av fem under namnet “Noor-Eesti”. De viktigaste och mest kända personerna i gruppen var författarna Gustav Suits, Friedebert Tuglas och språkvetaren Johannes Aavik med flera. Även konstnärer bidrog med illustrationer till publikationerna. Under sina bästa dagar hade gruppen mer än hundra medlemmar – förutom författare fanns även konstnärer, lärare samt andra intresserade och de kallades för ”ungester”.

“Noor-Eesti” kan betraktas som en kulturpolitisk rörelse, vars mål var att förändra det estniska samhället och skapa en mer europeisk estnisk kultur. Det var kulturen och inte ekonomin som ansågs vara förutsättningen för estniskhetens utveckling och överlevnad. Gruppen genomförde en kulturell revolution där både nationell och europeisk stolthet uppmuntrades och deras slagord var: “Mer kultur! Mer europeisk kultur! Låt oss förbli estländare, men låt oss också bli européer!” 

119 år senare har “Noor-Eesti”-gruppens mål i stort sett uppnåtts. Den estniska kulturen gör sig hörd både i Europa samt i andra delar av världen. Men varje ny generaton av ”ungester” gör sina egna kulturrevolutioner, som till exempel på 80-talet. Punkare som samlades i Tallinn framför café Moskva och lyssnade på låten: “Hejsan perestrojka, lyckliga du. Den röda fanan är inte så hemsk nu”, som framfördes ironiskt av punkbandet J.M.K.E. Mot bakgrund av blåvita flaggor sjöngs patriotiska sånger av Alo Mattisen på Tartus musikdagar – som: ”Jag är estländare och jag kommer att förbli estländare.” Den sjungande revolutionen fick sin början. 

Även här i Sverige har vi våra egna ”ungester” som har format sin stolthet genom kulturen – sångkörer som “Noortekoor”, folkdansgrupper som “Kassari”, teatertrupper som “Kabaree Kohtumine”, ungdomsfestivaler som ” OTSE”, roliga fester som “Kukerball”, band som “Avo and the Cados”, ungdomsorganisationer som “ENR”, hantverks- och konstgrupper, litteratur, journalistik osv. Vid högtdssammankomsten för Republiken Estlands 106-årsdag kommer vi tillsammans upptäcka ”ungesterna” genom poesi, musik, sång och teater – från 1905 i Estland till 2024 i Sverige.” 

Tidsresans slagord är: “Mer kultur! Vi har blivit européer, men kommer att förbli estländare!”

Regissören Valdo Kask på ESTIVAL 2023 i Göteborg. Foto Aili Suiste Rundin

Teater “The Mental State of Estniska Ungdomar i Sverige”
Vem är en estnisk ungdom i Sverige?

”En estnisk ungdom i Sverige är en person som hela tiden försöker smälta in men som ändå betraktas som främmande.”

”Alla svenskar tror att vi är finnar. Och de tror att Estland ligger där någonstans bredvid Tyskland.”

”Mina svenska vänner tycker att jag är en väldigt cool person. De tycker att det är coolt att jag kan prata estniska.”

”När jag är i Estland känner jag att jag inte heller där är en est.”

”I huvudet på esterna är vi antagligen ändå svenskar, för till Estland kommer vi på sommaren och vintern bara på semester.”

”Och så är det vi – vi som bevarar estniskheten här. Kanske i så liten grad som att mamma sjöng vaggvisor på estniska!”
Inte är det särskilt lätt att med några ord fastställa vad estniskhet är – kanske är frågan alltför stor. Men det kanske inte behövs mer för estniskheten än en liten enkel vaggvisa.

Klockan 19:00 började en konsert på Jazzklubben med välkända musiker Andre Maaker och Pille-Rite Rei från Ösel, Estland.

Pille-Rite Rei är en erkänd kompositör, sångare och saxofonist från Ösel. Hon har studerat i flera länder, men hon betraktar Skurup Folkhögskola i södra Sverige som den viktigaste och mest älskade skolan. Där fick hon modet att skriva musik och fann likasinnade att spela musik med än idag. För närvarande är Pille-Rite mer aktiv på scenerna i Danmark och Estland, men musiken har också fört henne till Brasilien där hon har deltagit i flera projekt som både kompositör och sångare.

Andre Maaker kallar sig själv en kreativ musiker och ger utrymme för att röra sig mellan olika musikstilar. Han är fascinerad av olika ljudvärldar och känner sig lika hemma med att improvisera på jazz-, folkmusik-, rock- och kammar-musikscener. Andre har släppt fyra soloalbum med gitarrmusik.


Göteborg

Eelmine artikkelAjakiri Rahvuslik Kontakt
Järgmine artikkelEesti moekunstniku Lilli Jahilo pop-up pood 13. märtsil Stockholmis