Mis saab Eesti Seenioride Kodust Gröndalis?

807
Foto: Sirle Sööt

Vad händer med Estniska Seniorboendet i Gröndal


Eesti Seenioride Kodu Gröndalis on pakkunud eesti päritoluga seenioridele 2005. aastast võimalust veeta oma viimased elupäevad koos rahvuskaaslastega. Igal seenioril on 10korruselises kõrgmajas oma üürikorter, oma kodu, kus kõike oma soovi ja käe järgi saab korraldada. Ühistes ruumides 3. korrusel peab EELK Stockholmi kogudus jumalateenistusi, korraldatakse filmi- ja kirjandusõhtuid, saab vaadata ETV saateid, tähistatakse sünnipäevi, Eesti Vabariigi aastapäeva ja palju muud. Eesti Seenioride Kodus ei tunne keegi üksildust.

Eesti Seenioride Kodu Gröndalis tegutseb aktsiaseltsi vormis. Üürnikest seeniorid ise ongi aktsionärid, kes Seenioride Kodu tegevust juhivad. Korterite haldamise ja administratsiooniga tegeleb juhatus. Käesoleval aastal on juhatuse esimeheks Toivo Tagel ja liikmeteks Leelo Andrén, Mats Estonius, RELi esindajaks Jüri Lepisk, EELK esindajaks Maie Martinson ning asendusliikmeks Kaija Eistrat.

23.jaanuaril 2018 toimunud Eesti Seenioride Kodu Gröndalis AB aastakoosolekule esitasid 37st 26 korteriomanikku ühise pöördumise, et juhatus hakkaks viivitamata uurima ning korraldama, et iga üürnik saaks sõlmida otse majaomanikuga esimese käe üürilepingu ning lisaks ka juurdepääsu ühistele ruumidele sotsiaalseks läbikäimiseks. Ettepanek kiideti heaks 237,2 poolthäälega. Vastu oli 22,9 häält ja 10,2 olid erapooletud. Hääletustulemust selgitab asjaolu, et üks A aktsia annab 10 häält, B aktsia 1 hääle. Nii RELil kui EELKl on 20 B-aktsiat ehk ainult 20 häält.

Rootsi Eestlaste Liit peab tähtsaks, et eesti seenioridel oleks ka tulevikus oma ühine Eesti Seenioride Kodu. “Oleme asunud uurima, kust ja miks selline korterite erastamise ettepanek pärineb,” ütleb Sirle Sööt, REL esimees. “Teame, et 37 korterist viies elavad noored või keskealised inimesed, kes ei kuulu Eesti Seenioride Kodu sihtgruppi. Et ajutiselt elavad majas ka nooremad inimesed, kui korteri järjekorras seenioreid just parasjagu ei ole, on arusaadav. Aga Eesti Seenioride Kodu korterite esimese käe üürilepingu korraldamine oma lastele, tervetele ja tööealistele on RELi jaoks ebaeetiline ning vastuolus Eesti Seenioride Kodu eesmärkidega.”

Hetkel on tähtis, et kõik Seenioride Kodu üürnikud saaksid aru, millele nad alla kirjutavad ja millised on korterite erastamise tagajärjed. Üürilepinguid pärandada ega edasi anda ei saa. Üürniku kolimise või surma korral asub sinna elama inimene, kes on korteri järjekorras esimene. Kui üürilepingud on sõlmitud otse majaomanikuga, siis kehtib tema järjekord ja mitte enam Eesti Seenioride Kodu AB järjekord ning sinna tulevad elama inimesed ükskõik millisest rahvusest. Nii kaoks Eesti Seenioride Kodu.

Rahvuslik Kontakt toimetus


Det Estniska Seniorboendet i Gröndal har erbjudit estniska seniorer möjligheten att tillbringa sina sista dagar tillsammans med landsmän sedan år 2005. Alla hyresgäster har sin egen hyreslägenhet i ett tiovånings punkthus. Man har sitt eget hem där man kan ordna allt efter behag. I en gemensam lägenhet på tredje våningen håller den estniska lutherska församlingen gudstjänster, man ordnar film- och litteraturkvällar, man kan se estnisk tv, man firar födelsedagar och nationella högtidsdagar och mycket annat. Ingen behöver vara ensam på det estniska seniorboendet.

Estniska Seniorboendet i Gröndal fungerar som ett aktiebolag. Hyresgästerna är själva de aktieägare som styr verksamheten på boendet. Styrelsen förvaltar och administrerar lägenheterna. För närvarande är Toivo Tagel styrelsens ordförande och styrelsemedlemmar är Leelo Andrén, Mats Estonius, Sverigeesternas Riksförbunds företrädare Jüri Lepisk, lutherska församlingens representant Maie Martinson och suppleant är Kaija Eistrat.

På Seniorboendets bolagsstämma den 23 januari 2018 föreslog 26 av 32 hyresgäster gemensamt att styrelsen genast ska börja utreda förutsättningarna för att varje hyresgäst ska kunna teckna hyresavtal direkt med fastighetsägaren och även få tillgång till de gemensamma utrymmena för social samvaro. Förslaget godkändes med 237,2 röster. 22,9 röster var emot och 10,2 var neutrala. Utfallet förklaras av att varje A-aktie ger 10 röster medan varje B-aktie ger en röst. Sverigeesternas Riksförbund och den lutherska församlingen har tillsammans bara 20 B-aktier och således 20 röster.

För Sverigeesternas Riksförbund är det viktigt att de estniska seniorerna har kvar sitt Estniska Seniorboende även i framtiden. ”Vi har börjat undersöka varifrån och varför ett sådant förslag kommer”, säger Riksförbundets ordförande Sirle Sööt. ”I fem av de 37 lägenheterna bor unga eller medelålders personer som inte tillhör Seniorboendets målgrupp. Det är naturligt att även yngre personer tillfälligt bor på seniorboendet så länge det inte finns någon kö till dit, men att ordna förstahandskontrakt på lägenheterna till sina barn och till fullt arbetsföra människor är oetiskt och står i strid med Seniorboendets syfte, anser Riksförbundet.”

Nu är det viktigt att alla hyresgäster på Seniorboendet förstår vad de beslutar om och vilka konsekvenserna skulle bli om lägenheterna privatiseras. Man kan inte ärva eller överlämna hyreskontrakt. Om en hyresgäst avlider tas lägenheten över av den som står främst i bostadskön. Om hyresavtalen sluts direkt med fastighetsägaren, så är det denne som beslutar om turordningen, inte styrelsen för Estniska Seniorboendet AB och därmed kan vem som helst få en lägenhet i huset. Resultatet blir att Estniska Seniorboendet försvinner.

Översättning: Aho Rebas