Solidaarsus – Baltikumi ja Rootsi suhete võtmesõna

1350

På svenska: Solidaritet förenar Baltikum och Sverige


 

Kolmapäeval 9. märtsil toimus esimene Baltikumi võrgustiku kokkusaamine Rootsi Parlamendis, kuhu olid kutsutud ka baltlaste esindusorganisatsioonid ja Baltiriikide suursaadikud Rootsis.

Kokkusaamisel tutvustasid Björn von Sydow (sotsiaaldemokraat) ja Hans Wallmark (moderaat) lätlaste, leedukate ja eestlaste esindajatele kolmekümnest Rootsi parlamendiliikmest koosneva Baltikumi võrgustiku eesmärke ja ajalugu.   

Leedu suursaadik Eitvydas Bajarūnas juhtis tähelepanu, et kui iseseisvuse algusaastatel oli Baltikumi ja Põhjamaade koostöö väga intensiivne, siis hiljem tihedam suhtlemine vaibus. Nüüd on koostöö tema hinnangul taas hoogustunud. ”Loodan, et see kokkusaamine ei toimu seetõttu, et oleme jälle raskustes,”ütles Bajarūnas.

Hans Wallmark tutvustas lühidalt mõned aastad tagasi asutatud Riigipäeva Baltikumi võrgustiku tekkelugu ja põhitegevusi. Võrgustikku kuulub esindajaid kõigist parlamendierakondadest ja selle põhiliseks eesmärgiks on koostöö edendamine Baltikumi riikidega. Tähelepanu keskmes on majandus- ja riigikaitsealased küsimused, korraldatud on kaks teadusseminari ja üks väljasõit.

Venemaa propagandasõda, Eston Kohveri röövimise juhtum ja mitmed õhupiiri rikkumised Venemaa lennukite poolt on järsult halvendanud üldist julgeolekut ja see mõjutab kõikide Läänemere äärsete riikide igapäevaelu. ”Me ei ole oma naabrite suhtes passiivsed,” märkis Wallmark. Põhjamaade ja Baltikumi omavaheline solidaarsus oli läbivaks motiiviks nii von Sydow kui Wallmarki kõnedes.

Meil on vaja kohtuda, veel ja veelkord kohtuda, siis selguvad ka ühised huvid ja tekib soov koostööks, ütles von Sydow. Eelmise aasta oktoobris väisasid Rootsi parlamendiliikmed Lätit, Leedut ja Eestit. Toimusid mitmesugused arutelud ja ühiskülastused. Üheks konkreetseks tulemuseks oli rohkelt kultuurisündmusi nii siin kui sealpool piiri. Järgnevalt on Almedaleni nädalal Gotlandil kavas kahe päeva jooksul tähistada Balti riikide 25. taasiseseisvumise aastapäeva.

”Ma oleks oodanud et kolm balti gruppi oleks olnud ühtlaselt esindatud. Eesti osas oleks näiteks REL pidanud esindust koordineeerima. Nüüd olid kolme riigi esindused ebaühtlased: Pooled 40 esindajast olid lätlased, veerand eestlased ja veerand leedulased, ” kommenteeris kokkusaamist Ivar Paljak.

Eestlastest olid kokkusaamisele kutse saanud RELi esinduskogu liikmed. Kahjuks puudusid  RELi juhatuse esindajad. ”Hää küll, saime vähemalt teada et see ad hoc -grupp oli kokku kutsutud  pingete tõusu tõttu Läänemere piirkonnas, kus oodati ideesid baltlaste esindajate poolt. See oli ju optimistlik ootus, kuna meie rahvas on ju siinsed endised põgenikud ja mõne aasta eest Eestist siia tulnud inimesed ja mitte Balti riikide otsesed esindajad, kes olusid Baltikumis otseselt tunnevad,” leidis ta.

Ivar Paljak Eesti Kultuuri Koondise juhatuse esimehena tõstatas omalt poolt üles vähemuste kultuuriautonoomia küsimuse. ”Roomad, saamid ja juudid on saanud Rootsis eristaatuse, mis toob muuhulgas kaasa teatud majanduslikku toetust kultuuriürituste korraldamiseks – ala, mis meie Eesti Kuultuuri Koondise tegevust puudutab. Tean, et meil on mõne aasta eest poovitud kultuuriautonoomiat meie rahvusgrupile saavutada, aga see lükati tagasi. Nüüd peaks olema põhjust seda sobiva taktikaga uuesti proovida.” Kahjuks ei olnud koosviibimist juhatanud Björn von Sydow selles küsimuses üldse kodus ja lükkas asja kõrvale.

Kodanikuorganisatsioonide esindajatelt tuli mitmesuguseid mõtteid ja ettepanekuid, muuhulgas kerkis idee baltlaste esindusorganisatsioonide, Baltikumi võrgustiku ja suursaadikute ühisseminarist parlamendihoones näiteks Anne Appelbaumi osalusel. Rootsi lätlaste ühingu esindajate vedamisel toimunud koosviibimise käegakatsutavaks tulemuseks on uued kontaktid baltlaste ja Rootsi parlamendi liikmete vahel, ühine meiling list ja kõikide osapoolte väljendatud soov koostööd edaspidi jätkata.

Tekst: Evelin Tamm, REL poliitika- ja väliskomisjoni esimees
Foto: Benjamin Haraldsson


 

Solidaritet förenar Baltikum och Sverige

Onsdagen 9 mars hölls Baltiska nätverkets första sammanträde i Sveriges riksdag, dit även de baltiska företrädarorganisationerna och de baltiska staternas ambassadörer i Sverige kallats.

Under mötet berättade Björn von Sydow (s) och Hans Wallmark (m) för de lettiska, litauiska och estniska representanterna om målen för och bakgrunden till riksdagens Baltiska nätverk som utgörs av trettio svenska riksdagsledamöter.  

Litauens ambassadör Eitvydas Bajarūnas uppmärksammade mötesdeltagarna om att samarbetet mellan de baltiska och nordiska länderna har försvagats under senare år jämfört med det täta och intensiva samarbetet under självständighetens begynnelseår. Nu har samarbetet enligt hennes mening fått ny vind i seglen. ”Jag hoppas att detta sammanträde inte anordnas bara för att vi åter är i svårigheter,” sa Bajarūnas.

Hans Wallmark förklarade kortfattat hur riksdagens Baltiska nätverk bildades för ett par år sedan och berättade om dess huvudsakliga verksamhet. I nätverket ingår företrädare från riksdagens alla partier och dess huvudsyfte är fortsätta samarbetet med de baltiska staterna. I fokus står frågor rörande ekonomi och försvar, det har anordnats två vetenskapsseminarier och en studieresa.

Rysslands propagandakrig, kidnappningen av Eston Kohver och flera luftrumskränkningar av ryska flygplan har kraftigt försämrat det generella säkerhetsläget och påverkar vardagslivet för alla östersjöländer. ”Vi får inte vara passiva i förhållande till våra grannar,” konstaterade Wallmark. Den ömsesidiga solidariteten mellan Norden och Baltikum var det genomgående motivet i både von Sydows och Wallmarks tal.

”Vi behöver träffas och träffas igen och igen, på det sättet klarnar även våra gemensamma intressen och skapas en vilja att samarbeta,” sa von Sydow. I oktober förra året besökte svenska riksdagsledamöter Lettland, Litauen och Estland. Flera olika diskussioner och gemensamma besök ägde rum. Ett konkret resultat var en mängd olika kulturhändelser på båda sidorna av Östersjön. Under Almedalensveckan på Gotland planerar man i år att under två dagar högtidlighålla 25-årsdagen av de baltiska ländernas återbefrielse.

”Jag hade hoppats att de tre baltiska grupperna skulle vara jämbördigt representerade. För Estlands del borde representationen t.ex. ha koordinerats av REL. Nu var de tre ländernas representationer ojämna: hälften av de 40 representanterna var letter, en fjärdedel ester och en fjärdedel litauer, ” kommenterade Ivar Paljak sammanträdet.

Av esterna hade medlemmarna av REL:s representantskap blivit kallade till mötet. Tyvärr saknades företrädare för REL:s styrelse. ”Det var likväl bra att vi uppmärksammades om att denna ad hoc-grupp sammankallats på grund av de ökade spänningarna i Östersjöområdet, och att man välkomnar idéer från de baltiska representanterna. Det var ju en optimistisk förhoppning, då vårt folk här består av tidigare flyktingar och andra som kommit från Estland för bara några år sedan och inte i egentlig mening representanter för de baltiska staterna som har direkt inblick i förhållandena i Baltikum,” menade han.

I egenskap av styrelseordförande för Estniska Lärdomssällskapet i Sverige lyfte Ivar Paljak även frågan om minoriteters kulturautonomi. ”Romer, samer och judar har fått en särskild status i Sverige som bland annat medför visst ekonomiskt stöd för att anordna kulturaktiviteter – ett område som rör Estniska Lärdomssällskapets verksamhet. Jag vet att man för ett par år sedan försökte få vår folkgrupp att tillerkännas kulturautonomi, men det avslogs. Nu borde det finnas anledning till att återigen sätta denna passande taktik på prov.” Tyvärr var Björn von Sydow, som ledde mötet, inte alls hemma i denna fråga och sköt ifrån sig frågan.

Medborgarorganisationernas företrädare kom med många olika tankar och förslag, däribland lyftes en idé om att bjuda in t.ex. Anne Appelbaum till ett gemensamt seminarium i riksdagen anordnat av de baltiska företrädarorganisationerna i samarbete med Baltiska nätverket och de baltiska ambassadörerna. Ett handgripligt resultat av mötet som kommit till stånd tack vare Lettiska Riksförbundet i Sverige var nyvunna kontakter mellan balterna och de svenska riksdagsledamöterna, en gemensam mejllista och en uttalad önskan från alla deltagares håll att fortsätta samarbetet.

Text: Evelin Tamm
Foto: Benjamin Haraldsson