Põhikiri / Stadgar

På svenska: Stadgar för Sverigeesternas Förbund


 

1. EESMÄRK
1.1. Rootsi Eestlaste Liit, REL, on eestlaste ning Eesti sõprade ühendus Rootsis. Liidu eesmärgiks on rootsieestlaste kultuuri- ja sotsiaalsete huvide toetamine ja kaitsmine.
1.2. Liidu kõrgeimaks organiks on Rootsi Eestlaste Esinduskogu, edaspidi „esinduskogu”.

2. ORGANISATSIOON
2.1. Liidu tegevus toimub
• esinduskogu
• juhatuse
• komisjonide
• osakondade ja
• liikmesorganisatsioonide kaudu.

3. LIIKMED
3.1. Liikmeks astumine toimub liikmemaksu tasumisega REL-ile või liikmesorganisatsioonile.
3.2. Liiget, kes ilmselt tegutseb liidu eesmärkide või põhikirja vastu, võib Esinduskogu aastakoosoleku otsusega liikmeskonnast välja arvata. Väljaarvamiseks on vaja vähemalt 2/3 kohalolevate hääleõiguslike saadikute toetust. Enne väljaarvamise küsimuse otsustamist peab liikmel ning tema osakonnal või liikmesorganisatsioonil olema võimalus oma arvamust avaldada.

4. OSAKONNAD JA LIIKMESORGANISATSIOONID; VALIMISRINGKONNAD
4.1. Vastavate eelduste olemasolul võib tegevust kohalikul tasandil organiseerida osakondade ja liikmesorganisatsioonide kaudu.
4.2. Liitu vastu võtmiseks peab osakonnal või liikmesorganisatsioonil olema demokraatlik põhikiri, liikmeskond, juhatus ning oma raamatupidamine ja revisjonikomisjon. Osakond võib otsustada, et neil ei ole iseseisvat majandust ja nende raamatupidamist korraldab REL büroo.
4.3. Liitu vastu võtmist otsustab juhatus.
4.4. (Kehtetu 24.03.2013)
4.5. Geograafilise leviku tagamiseks on esinduskogu valimistel liit jaotatud valimisringkondadeks. Valimisringkondade piirid määrab liidu juhatus.

5. ESINDUSKOGU
5.1. Esinduskogu koosneb 40 saadikust ning valitakse neljaks aastaks salajasel hääletusel. Hääleõiguslikud on kõik vähemalt 18 aastased liikmed.
5.2. Esinduskogu tegutseb allpool kirjeldatud korras järgnevate organite kaudu:
a) aastakoosolek
b) presiidium
c) liidu juhatus
d) halduskolleegium
e) komisjonid
f) valimistoimkond
g) valimiste peakomitee
h) revisjonikomisjon
5.3. Esinduskogu juhatuse – liidu juhatuse – juriidiline asukoht on Stockholm.
5.4. Esinduskogu kandidaadid, kes ei osutunud valituks, jäävad asemikeks. Kui esinduskogusse valitud saadik lahkub enne mandaadi lõppemist asendab teda isik, kes oli valimistulemuste ja valimiskorra järgselt järgmine.

6. AASTAKOOSOLEK
6.1 Aastakoosoleku volituste juurde kuulub:
a) esinduskogu presiidiumi, liidu juhatuse, võimalike komisjonide, valimistoimkonna, valimiste peakomitee ning revisjonikomisjoni ametisse määramine ja ametist vabastamine;
b) juhatuse tegevus- ning majandusaruande kinnitamine ning juhatuse vastutusest vabastamine;
c) liidu tegevuskava ja eelarve kinnitamine;
d) liidu kinnisvara omandamine, võõrandamine ja pantimine;
e) liidu põhikirja, valimiskorra ning muude tööeeskirjade vastu võtmine ning muutmine;
f) liikmemaksu suuruse määramine;
g) liikme väljaarvamine, vastavalt põhikirja punktiga 3.2;
h) liidu tegevuse lõpetamine.
6.2. Korraline aastakoosolek toimub igal aastal hiljemalt aprillis.
6.3. Erakorralist istungit võib kokku kutsuda juhatus või vähemalt ¼ esinduskogu saadikute algatus.
6.4. Aastakoosoleku kutse peab olema kirjalik ning saadetud liidu juhatuse poolt hiljemalt 45 päeva enne aastakoosolekut. Kirjalik päevakorra ettepanek, laekunud algatused ning nõutavad aastaaruanded saadetakse juhatuse poolt vähemalt 14 päeva enne koosolekut.
6.5. Algatused ja küsimused, mida liidu liikmed või organid soovivad aastakoosoleku päevakorda võtta, peavad saabuma liidu juhatusele kirjalikult hiljemalt 30 päeva enne koosolekut.
6.6. Aastakoosoleku presiidium, mis koosneb esimehest, esimesest ja teisest aseesimehest ning kahest sekretärist, valitakse kogu mandaadiajaks. Kolm protokolli kinnitajat ning vajadusel häältelugejad valitakse igal aastakoosolekul.
6.7. Aastakoosoleku tööd juhib presiidiumi esimees või aseesimees. Aastakoosoleku protokollile kirjutavad alla presiidiumi liikmed ja valitud protokolli kinnitajad.
6.8. Asemikud kutsutakse osa võtma sõna- aga mitte hääleõigusega nii korralisel aastakoosolekul kui erakorralisel istungil. Korralise saadiku puudumisel täidab asemik saadiku kohustusi täie algatus- ning hääleõigusega vastavalt valimistulemuste ja valimiskorra järjekorrale.

7. LIIDU JUHATUS
7.1 Liidu juhatus valitakse korralisel aastakoosolekul. Juhatus koosneb esimehest, kolmest aseesimehest, 5-9 liikmest ning asemikest. Aastakoosolek valib esimehe. Juhatus jagab omavahel muud ametid.
7.2. Liidu juhatus
a) esindab liitu ja juhib selle tegevust kooskõlas käesoleva põhikirjaga;
b) esitab aastakoosolekule liidu tegevuskava, eelarve ja aastaaruande;
c) võtab ametisse büroojuhataja ja muu personali ning juhib, jaotab ja kontrollib nende tööd.
7.3. Liidu juhatus valib oma koosseisust halduskolleegiumi kiirete asjade lahendamiseks.
7.4. Juhatuse esimees või aseesimees kutsub kokku juhatuse koosoleku ning juhatab seda. Koosolekuprotokollile kirjutavad alla koosoleku juhataja ja protokollija pärast ettekandmist järgneval koosolekul.
7.5. Juhatus on otsustusvõimeline vähemalt poolte liikmete osavõtu korral. Häälte võrdse jaotuse korral on otsustav hääl koosolekujuhatajal.
7.6. Kui juhatuse esimees astub enne mandaadi lõppemist tagasi asub aseesimees ametisse kuni aastakoosolek valib uue esimehe. Teise juhatuse liikme tagasiastumise korral kutsutakse juhatusse asemik.

8. KOMISJONID
3.1. Esinduskogu võib moodustada komisjone ja tööguppe või jagada saadikutele ülesandeid kas mandaadi lõpuni või teatud ajaks. Esinduskogu nimetab ametisse komisjoni ja töögrupi esimehe või kokkukutsuja.

8a VALIMISTOIMKOND JA VALIMISTE PEAKOMITEE
8a.1. Presiidiumi, juhatuse j.t. organite valimiste ettevalmistamiseks määrab aastakoosolek ametisse valimistoimkonna, kuhu kuulub igast valimisringkonnast vähemalt üks liige.
8a. 2. Järgmiste esinduskogu valimiste läbiviimiseks määrab mandaataja esimene aastakoosolek ametisse Valimiste Peakomitee, mis koosneb 5 liikmest ja 2 asendajast

9. UMBUSALDUSE AVALDUS
9.1. Umbusaldust juhatuse, valimistoimkonna või aastakoosoleku presiidiumi vastu võib avaldada 1/5 esinduskogu saadikutest ühiselt esitades kirjaliku nõudmise liidu juhatusele hiljemalt 30 päeva enne aastakoosolekut.
9.2. Umbusaldusavalduse esitamisel tuleb lisada nimi ning kandideerimise nõusolek isikult, kes umbusaldushääletuse puhul on valmis asendama usalduse kaotanud isikut.
9.3. Umbusalduse küsimust ning asendaja valimist otsustab aastakoosolek lihtenamusega. Umbusaldushääletuse puhul võib aastakoosolek lisaks juba esitatutele esitada oma asenduskandidaate.

10. REVISJONIKOMISJON
10.1. Juhatuse majandushalduse kontrollimiseks valib esinduskogu mandaataja esimesel korralisel aastakoosolekul mandaataja lõpuni volitatud revisjonikomisjoni, mis koosneb 3 liikmest ja 2 asemikust. Revisjonikomisjon esitab igal aastal aastakoosolekule revisjoni aruande, mis on aluseks vastutusest vabastamisele.

11. PÕHIKIRJA MUUTMINE JA TEGEVUSE LÕPETAMINE
11.1. Põhikirja ning selle muutmist otsustab aastakoosolek vähemalt 2/3 kohalolevate hääleõiguslike saadikute häälteenamusega.
11.2. Liidu tegevuse lõpetamist otsustab aastakoosolek vähemalt 2/3 kohalolevate hääleõiguslike saadikute häälteenamusega. Liidu tegevuse lõpetamise puhul ning peale võlgade likvideerimist annetatakse allesjäänud varad liidu eesmärgile lähedalseisva sihi kasuks.


 

Vastu võetud 5.2.1995.
Muudetud 15.3.1997: Muudatus punktis 5.1 (esinduskogu liikmete arv muudeti 80-lt 60-le).
Muudetud 13.3.1999: Lisatud punktid 5.4 ja 6.8 (täpsustus esinduskogu asemike küsimuses).
Muudetud 11.3.2000: Muudatused punktides 2 c), 3.1 ja 4.1-4.5 (piirkondlike ja kohalike ühenduste ülesehitus).
Muudetud 19.3.2006: Muudatus punktis 5.1 (esinduskogu liikmete arv muudeti 60-lt 40-le).
Muudetud 24.3.2013: Sisulised muudatused punktides 2.1, 3.2, 4.1, 4.2, 4.4, 8.1 (uus struktuuur tegevuse läbiviimiseks: Esinduskogu, juhatus, komisjonid, osakonnad ja liikmesorganisatsioonid)
Muudetud 29.03.2014 p. 6.2. (Esinduskogu istung toimub hiljemalt aprillis).

 

★ ★ ★

 

Stadgar för Sverigeesternas Förbund

 

1. ÄNDAMÅL – SYFTE 
1.1 Sverigeesternas Förbund är en sammanslutning av ester och estlandsvänner i Sverige. Förbundet skall främja och tillvarata sverigeesternas kulturella och sociala intressen. Förbundets högsta organ är Sverigeesternas Representantskap, nedan kallad representantskapet.

2. ORGANISATION
2.1. Förbundets verksamhet utövas genom:
a) representantskapet
b) förbundsstyrelsen
c) kommittéer
d) avdelningar och
e) lokalföreningar

3. MEDLEMMAR
3.1 Medlemskap vinnes genom erläggande av medlemsavgift till förbundet eller någon lokalförening.
3.2 Medlem, som uppenbart motverkar förbundets syften eller handlar i strid mot dess stadgar kan uteslutas av representantskapet samlad till stämma. Uteslutning fordrar bifall av minst 2/3 av på mötet närvarande röstberättigade. Innan fråga om uteslutning avgörs, skall medlemmen och dennes avdelning eller lokalförening beredas tillfälle att yttra sig.

4. AVDELNINGAR OCH LOKALFÖRENINGAR; VALDISTRIKT
4.1 Där det finns underlag kan verksamhet på lokal nivå organiseras av avdelningar och lokalföreningar.
4.2 För att upptas som avdelning eller lokalförening i förbundet måste den avdelningen eller lokalförening ha demokratiska stadgar, medlemmar, styrelse och egen ekonomisk redovisning samt revisorer. Avdelningar kan besluta att de inte har separat ekonomi så att deras bokföring ombesörjs av REL kansli.
4.3 Beslut om upptagande i förbundet fattas av förbundets styrelse.
4.4 Utgår 2013-03-24.
4.5 För att garantera geografisk spridning delas förbundet in i valdistrikt vid val till representantskapet. Valdistriktens gränser fastställs av förbundsstyrelsen.

5. REPRESENTANTSKAPET
5.1 Representantskapet består av 40 ledamöter, valda för en period av fyra år genom sluten omröstning. Röstberättigade är samtliga medlemmar som fyllt 18 år.
5.2 Representantskapets verksamhet utövas i nedan beskriven ordning genom följande organ:
a) Årsstämman
b) Presidiet
c) Förbundsstyrelsen
d) Förbundsstyrelsens arbetsutskott
e) Kommittéer
f) Valberedning
g) Valnämnden
h) Revisorerna
5.3 Representantskapets styrelse – förbundsstyrelsen – har sitt säte i Stockholm.
5.4 De kandidater till representantskapet som inte blir invalda utgör ersättare. Om invald ledamot av representantskapet avgår under mandatperioden ersätts ledamoten av den person som står närmast i tur enligt röstresultat och valordning.

6. STÄMMAN
6.1 Till stämmans befogenheter hör:
a) att tillsätta och entlediga representantskapets presidium, förbundsstyrelsen, eventuella kommitéer, valberedning, valnämnd och revisionskommitté.
b) att godkänna styrelsens verksamhets- och förvaltningsberättelser samt att besluta om ansvarsfrihet för styrelsen.
c) att anta förbundets program och budget.
d) att besluta om inköp, försäljning och pantförskrivning av förbundets fasta egendom.
e) att antaga och ändra förbundets stadgar, valordning och övriga arbetsföreskrifter.
f) att besluta om medlemsavgiftens storlek.
g) att fatta beslut om uteslutning av medlem i enlighet med vad som stadgas i punkt 3.2.
h) att besluta om verksamhetens upphörande.
6.2 Ordinarie stämma äger rum varje år senast i april månad.
6.3 Extra stämma kan sammankallas av förbundsstyrelsen eller på begäran av minst 1/4 av representantskapets ledamöter.
6.4 Kallelse till stämma utsänds skriftligt av förbundsstyrelsen senast 45 dagar före stämman. Förslag till dagordning, inkomna motioner och aktuella årsberättelser utsänds av förbundsstyrelsen skriftligen senast 14 dagar före stämman.
6.5 Förslag och frågor som förbundets medlemmar eller organ önskar få upptagna i stämmans dagordning skall skriftligen vara förbundsstyrelsen tillhanda senast 30 dagar före mötet.
6.6 Årsstämmans presidium, bestående av en ordförande, en förste och en andre vice ordförande samt två sekreterare, väljs för hela mandatperioden. 3 justeringsmän och vid behov rösträknare väljs på varje stämma.
6.7 Stämmans förhandlingar leds av presidiets ordförande eller någon vice ordförande. Stämmoprotokoll skall undertecknas av mötets presidium och valda justeringsmän.
6.8 Ersättare inbjuds att deltaga med yttrande- men inte rösträtt vid stämma och extrastämma. Vid förfall för ordinarie ledamot tjänstgör ersättare med full förslags- och rösträtt i den turordning som följer av röstresultat och valordning.

7. FÖRBUNDSSTYRELSEN
7.1 Förbundsstyrelse väljs vid ordinarie stämma. Styrelsen består av ordförande, 3 vice ordföranden, 5-9 ordinarie ledamöter samt suppleanter. Ordförande väljs av stämman. Styrelsen fördelar övriga styrelseuppdrag inom sig.
7.2 Förbundsstyrelsen
a) företräder förbundet och leder dess verksamhet i enlighet med dessa stadgar;
b) förelägger årsstämman förbundets verksamhetsprogram, budget och årsberättelse.
c) anställer kanslichef och annan personal samt leder, fördelar och kontrollerar deras arbete.
7.3 Förbundsstyrelsen utser inom sig ett arbetsutskott för handläggning av brådskande ärenden.
7.4 Styrelsemöte sammankallas och leds av styrelseordföranden eller någon vice ordförande. Mötesprotokoll skall undertecknas av den som leder respektive protokollför mötet efter föredragning påföljande möte.
7.5 Styrelsen är beslutsmässig om minst hälften av styrelsens ledamöter är närvarande. Vid lika röstetal har mötesordföranden utslagsröst.
7.6 Om styrelseordföranden avgår under innevarande mandatperiod övertas uppgiften av vice ordförande intill dess att ny ordförande utsetts av årsstämman. Om övrig styrelseledamot avgår inkallas suppleant.

8. KOMMITÉER
8.1 Representantskapet kan tillsätta kommittéer och arbetsgrupper eller fördela uppdrag till enskilda ledamöter antingen för hela mandatperioden eller för viss tid. Representantskapet tillsätter ordförande eller sammankallande för kommittéer och arbetsgrupper.

8a. VALBEREDNING OCH VALNÄMND
8a.1 För förberedande av val till presidium, styrelse mm utser stämman en valberedning bestående av minst en ledamot från varje distrikt.
8a.2 För genomförande av nästkommande val till Representantskapet utser första stämman under en mandatperiod en valnämnd bestående av 5 ledamöter och 2 suppleanter.

9. VÄCKANDE AV MISSTROENDEVOTUM
9.1 Frågan om misstroendevotum gentemot förbundsstyrelsen, valberedningen eller stämmans presidium kan väckas gemensamt av 1/5 av representantskapets ombud om de skriftligen så begär hos förbundsstyrelsen minst 30 dagar före att årsstämman skall äga rum.
9.2 Till framställning om misstroende skall bifogas namn och skriftligt medgivande till nominering från person som i händelse av misstroendevotum är beredd att ersätta den som förlorat förtroendet.
9.3 Fråga om misstroende liksom fråga om val av ersättare avgörs av stämman med enkel majoritet. I händelse av misstroendevotum kan stämman nominera egna ersättningskandidater vid sidan av de redan nominerade.

10. REVISORER
10.1 För granskning av styrelsens ekonomiska förvaltning väljer representantskapet på första ordinarie årsstämman under en mandatperiod en revisionskommittée bestående av 3 ledamöter och 2 suppleanter för hela mandatperioden. Revisionkommittén skall varje år förelägga stämman sin revisionsberättelse som underlag för fastställande av ansvarsfrihet.

11. STADGEÄNDRINGAR OCH VERKSAMHETENS UPPHÖRANDE
11.1 Beslut om stadgar och ändring av dessa skall fattas av stämman med minst 2/3 majoritet av närvarande röstberättigade.
11.2 Beslut om förbundets upplösning skall fattas av stämman med minst 2/3 majoritet av närvarande röstberättigade. Förbundets tillgångar skall efter upplösning och sedan alla skulder reglerats tillfalla ändamål som är närstående förbundets syfte.


 

Stadgarna fastställdes av årsmötet den 5 februari 1995.
Ändrades 1997-03-15 p 5.1 (antalet av ledamöter förminskades från 80 till 60).
Ändrades 1999-03-13 infördes p. 5.4 och 6.8 (ersättare).
Ändrades 2000-03-11 p. 2 c), 3.1 ja 4.1-4.5 (struktur).
Ändrades 2006-03-19 p. 5.1 (antalet av ledamöter förminskades från 60 till 40).
Ändrades 2013-03-24 p. 2.1, 3.2, 4.1, 4.2, 4.4, 8.1 (ny struktur för genomförande av verksamheten: Representantskap, styrelse, kommittéer, avdelningar och lokalföreningar).
Ändrades 2014-03-29 p. 6.2 (Ordinarie stämma äger rum varje år senast i april månad istället av mars).