Kuidas näidata maailmale, mida tähendab Eesti laulupidude traditsioon? See tuleb neile võimalikult tõetruult koju kätte tuua. Ilmselt umbes nii mõtlesid kolm aktiivset Hollandis elavat eesti juurtega naisterahvast, kui nad asusid korraldama Euroopa eestlaste minilaulupeo, mis toimus 29. aprillil Amsterdamis.

Võib juba üsna kindlalt väita, et laulupeotunde loomine õnnestus: mitmedki koorilauljad tunnistasid, et pisar tuli silma ja klomp kurku, kui kahesaja pealine koor ning Eesti Noorte Kontsertorkester esitasid Tõnis Mägi „Koitu“ või Peep Sarapiku „Ta lendab mesipuu poole“. Korraldajad oli jätnud istmetele sini-must- valged lipud, millega kuulajad nende lugude saatel lehvitasid – just nii nagu kord viie aasta tagant Tallinna laulupeol. Umbes 600 istekohaga kirik Hofkerk, kus kontsert toimus, polnud küll viimase piirini täis, aga hollandlaste huvi eesti kultuuri vastu oli siiski üllatuslikult suur ning seegi andis kaasa kontserdi õnnestumisele.

Kõlavööl osales lauljaid viieteistkümnest riigist, sh. Hollandist, Belgiast, Saksamaalt, Suurbritanniast, Soomest ning Eestist. Rootsist käisid Kõlavööl Göteborgi ning Stockholmi Eesti Segakoorid väiksemas koosseisus. Lisaks lauljatele ning Eesti Noorte Kontsertorkestrile tutvustas Luksemburgi rahvatantsurühm Laiali hollandlastele eesti rahvatantse.

Enne kontserti toimus Hofkerkis ka väike laat, kust võis osta eesti toitu, lahjemaid ja kangeid jooke ning isegi ilutooteid. Kontserdi ajal projitseeriti lava kohal olnud ekraanil kauneid vaateid Tallinn laulukaarest ja Eesti loodusest. Ilmselt lahkusid kõik osalejad kontserdilt natuke suuremate Eesti patriootidena, kui nad sinna tulles olid olnud.

Repertuaari oli korraldajad valinud klassikalised laulupidude ning taasiseseisvumise aegsete öölaulupidude parimad palad, nagu näiteks „Tuljak“, „Ärkamise aeg“ ning „Laul Põhjamaast“. Stockholmi Eesti Segakoori dirigendil Epp Jaansool oli au juhatada ühendkooride ettekandes Kait Tamra „Oma saart“ ning Göteborgi Eesti Segakoori dirigent Leana Salu taktikepi all esitati kontserdi viimane laul „Ta lendab mesipuu poole“. Samuti seisis dirigendipuldis Aho Rebas Göteborgist ning juhatas meeskooride laulu „Mu armas isamaa“.

Rootsi eestlaste koorid esinesid ka omaette ning tutvustasid hollandi publikule Toomas Tuulse „Kosjasõitu“, millest on kujunemas Stockholmi Eesti Segakoori mitteametlik tunnuslaul.

Seekordne Kõlavöö oli järjekorras teine ning oluliselt suurem kui esimene, mis toimus kaks aastat tagasi. Eesti aukonsul Nicolaas Anthony van de Griendt andis minilaulupeo lõpukõnes ühel peakorraldajale, Kaire van der Toorn Guthanile, edasi soovi, et Kõlavööst kujuneks traditsioon. Oleks tore, kui Eesti laulupeod toodaks koju kätte ka teistesse riikidesse.Stockholmi Eesti Segakoor soovib eriliselt tänada Eesti Komitee Fondi, mis toetas meie liikmete ja dirigendi reisi Amsterdami.

Text:Rein Jüriado
Stockholmi Eesti Segakoori liige ning Kõlavöö kontaktisik

Foto: Kairi Ilison

Artikkel ilmus kohandatud kujul ka Eesti Päevalehes

——————————————————————————————————

Det är nog få ester som inte känner till den estniska sångfestivalstraditionen. Men hur visar man världen hur en estnisk sångfestival ser ut och känns? Det bästa sättet är att ordna en liten sångfestival i ett annat land.

Förmodligen var det ungefär så som tre aktiva nederländska damer med estniska rötter resonerade när de satte i gång arbetet med Kõlavöö, en estnisk sång- och dansfest som ägde rum i Amsterdam den 29 april.

Med facit i hand kan man säga att uppgiften klarades med råge: flera av körsångarna medgav efter konserten att man hade svårt att hålla tårarna borta när 200 sångare och den estniska ungdomsorkestern gemensamt framförde Tõnis Mägis ”Koit” som blev känd under den sjungande revolutionen i slutet av 1980-talet. Publiken hade tilldelats små estniska flaggor som också bidrog till att skapa samma stämning som man får uppleva på sångfältet i Tallinn.

Det var inte proppfullt i Hofkerk där sångfesten hölls men intresset för den estniska musiktraditionen var ändå förvånansvärt stort. Under konserten projicerades foton av estniska landskap och turistmål på en storbildsskärm. Innan konserten och under pausen kunde besökare köpa estniskt bröd, lättare och starkare drycker och även estniska skönhetsprodukter. Allt detta bidrog till att alla i publiken förhoppningsvis blev lite mer sugna på att besöka Estland.

Sångare från femton länder hade åkt till Kõlavöö, bland annat från Holland, Belgien, Tyskland, Storbritannien, Finland och Estland. Från Sverige deltog Göteborgs och Stockholms estniska körer. Utöver sångare deltog även några folkdansgrupper. Repertoaren bestod mestadels av de klassiska sångfestivalslåtarna. Stockholms estniska körs körledare Epp Jaansoo dirigerade Kait Tamras ”Oma saar” och Göteborgs estniska körs körledare Leana Salu fick äran att avsluta konserten med ”Ta lendab mesipuu poole”. Aho Rebas från Göteborg stod framför manskörer och dirigerade ”Mu armas isamaa”.

Vårens Kõlavöö den andra festivalen med samma namn, och betydligt större än den första, som ägde rum för två år sedan. Estlands honorärkonsul i Holland Anthony Nicolaas van de Griendt uppmanade arrangörerna att göra Kõlavöö till en tradition. Det vore roligt om de estniska sångfestivalerna i miniformat även kunde arrangeras i andra länder.

Stockholms estniska kör vill rikta särskilt tack till den estniska kommitténs fond som sponsrade vår resa till Amsterdam.

Rein Jüriado
Medlem i Stockholms estniska kör
Artikel publicerades först i Stockholms estniska dagbladet