Ta lendab mesipuu poole
Foto: Erakogu
12. aprillil lahkus meie seast Kadri Jakobson. Ta oleks suvel saanud 65-aastaseks. Teda jäävad leinama lähedased, elukaaslane Gunnar Björkman ning vend Jaan Jakobson perega.
Kadri sündis Södertäljes, kasvas üles Stockholmis, õppis Stockholmi Eesti Algkoolis ning lõpetas Norra Latini gümnaasiumi. Ülikoolis õppis Kadri sotsiaaltööd HR-suunitlusega. Ta täiendas end kommunikatsiooni erialal ning töötas Stockholmi kohalikus omavalitsuses. Viimati töötas ta seal sekretärina tervishoiuosakonnas.
Kadri leidis oma armastuse Gunnaris 1993 ja ühine kodu loodi 1998. Koos soetasid nad hiljem korteri Maltal ja hiljaaegu ehitasid nad Årsta Havsbadis Kadri vanemate lihtsa suvemaja krundile uue ja kaasaegse suvila.
Kadri liitus Noortekooriga 1980. aastate algul. Sealt Vikerkoori ja edasi Stockholmi Eesti Segakoori (SES). Eesmärgiks oli olla truu eestikeelsele muusikale ja laulupeole, millest Kadri võttis lauljana osa 1990–2019. Kunagi oli väliseestlastel suur igatsus teisele poole Läänemerd, raudse eesriide taha Eestisse ja eesti muusika järele.
Tasub pöörata eriline pilk 1987. aasta Skinnskattebergi Körstämmale, kus Vikerkoor (dirigendid Sirje Malm ja Toomas Tuulse) koos Kadriga osales. Sinna oli oodata ka Filharmoonia Kammerkoori Tõnu Kaljuste juhatusel. Ööbisime lasteaias, kuhu kutsusime Filakoori külla. Väga oli vaja laulda! Filakoor laulis „Teele, teele, kurekesed” neljal häälel ja meie jagasime neile oma rootsi rahvalaulu „Uti vår hage” nooti. Sai teoks imeline ühislaul. Filakoor laulis prima vista, ilma proovi tegemata! Olime lummatud ja südamed sulasid. Nii saidki lauljate vahelised kontaktid loodud. Filakooril oli ka kontsert Berwaldhallenis, kus peale kontserti kutsus Kadri KÕIK lauljad oma poole Fleminggatanile ühetoalisesse korterisse. Kadri külalislahkus oli haruldane ja sellest saigi unustamatu pidu. Ning see polnud viimane.
Kadri oli lojaalne, innukas ja abivalmis, iga tööandja unistus. Ta kandis endas ka kindlat soovi ennast arendada, tööd hästi teha. See kehtis ka SES-i juhatuses.
Eriskummaline, kuidas lauluproov kord nädalas võib siduda lauljaid omavahel. Proov üksikult pole üldse märkimisväärne, aga kui seda aastaid teha, saavad lauljad üksteisega lähedasteks. Kadri suurejooneline elurõõm, hea tuju ja optimism mõjusid ka proovide vaheaegadel igati turgutavalt. Leebel viisil teadis ta tihtilugu midagi lahket ja mõistvat öelda kellelegi, kes kas mures või närvis või endaga mitte rahul oli.
Kadri oli teistest hooliv, pakkus lahkelt abi koorikostüümi vm. vajajatele, tegi enda kõrval ruumi, kui keegi hiljaks jäi, ning alati olid tal mõned lisanoodid kaasas, et vajadusel teistele jagada. Koorikohvikus oli tema tõmbenumber kiluvõileivad, mis alati kiiresti läbi müüdi. Ühispildistamisel oli ta esimene teistele naerusuil salaja sarvi tegema.
Sinu ilus naeratus, Sinu hea huumorisoon jääb meelde ning Sinu naer jääb kostma.
Sa vaata, Kadri, siit pilvepiirilt alla üle õitsva Eestimaa ja Rootsimaa!
Puhka rahus, armastatud lauluõde.
KRISTINA VIIRA
Kadri Jakobson (1956 – 2021)
Hon flyger mot bikupan
Den 12 april lämnade Kadri Jakobson oss. Hon skulle ha fyllt 65 till sommaren. Hon sörjs närmast av sin livskamrat Gunnar Björkman och brodern Jaan Jakobson, med familj.
Kadri föddes i Södertälje, växte upp i Stockholm, började vid Stockholms Estniska Skola och slutade gymnasiet vid Norra Latin. Högskolestudier ledde till socionomexamen, med HR-inriktning. Vidareutbildning i ämnet kommunikation. Kadri fortsatte arbeta inom kommunikationsområdet, bl.a. i Region Stockholm, där hennes sista befattning var som nämndsekreterare hos Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Kadri hittade sin kärlek i Gunnar 1993 och de flyttade ihop 1998. Tillsammans köpte de senare en lägenhet på Malta. Nyligen byggde de ett nytt och modernt sommarhus på tomten där Kadris föräldrar tidigare haft en stuga, i Årsta Havsbad.
Kadri gick med i Noortekoor i början av 80-talet. Därifrån till Vikerkoor och vidare till Stockholms Estniska Kör (SES). Vara trogen estnisk musik och sångfestivalernas musikaliska innehåll (där Kadri deltog som sångare från 1990 till 2019) var satt som mål. Estländare utomlands hade en gång en stor längtan efter estnisk musik, från landet på andra sidan Östersjön och bakom järnridån.
Det är värt att ägna särskild uppmärksamhet åt 1987 års Körstämma i Skinnskatteberg, där Vikerkoor (dirigenter Sirje Malm och Toomas Tuulse) deltog, inklusive Kadri. Filharmoniska Kammarkören från Tallinn, under ledning av Tõnu Kaljuste, väntades också dit. Vi övernattade på en förskola, dit vi bjöd in Kaljustes kör, på besök. Det pockade verkligen på att få sjunga! Gästerna sjöng “Teele, teele kurekesed” fyrstämmigt – en barnsång om hur storkarna flyger söderut om hösten. Vi delade ut noter till “Uti vår hage”. Ett under skedde, i en gemensam enastående körupplevelse. Gästerna sjöng prima vista, orepeterat! Vi blev förtrollade och hjärtan smälte. Så här skapades kontakter mellan sångarna. Kaljustes kör hade också en konsert i Berwaldhallen, där Kadri bjöd in ALLA sångarna efter konserten hem till sin enrumslägenhet på Fleminggatan. Kadris gästfrihet saknade gräns, det blev en oförglömlig fest. Och det blev inte den sista!
Kadri var lojal, engagerad och hjälpsam, en dröm för alla arbetsgivare. Hon hade också en drivkraft att utveckla sig själv, att göra ett bra jobb. Detta gällde även hennes tid i SES:s styrelse.
Det är konstigt hur sångrepetitioner, en gång i veckan, kan förena sångare. En enda repetition är inget, men om det görs i flera år kommer sångarna att stå varandra nära. Kadris generösa livsglädje, goda humör och optimism hade också en tröstande effekt i det vardagliga pratet under pauserna. Hon kunde ofta försiktigt säga något snällt och begripligt, till någon som antingen var orolig, nervös eller missnöjd.
Kadri brydde sig om andra, lånade vänligt ut kläder till körframträdanden mm. Kom någon sent, ordnade hon plats och hade ofta några extranoter att dela ut. I körcaféet var hennes dragplåster ägg- och ansjovismackor, som snabbt gick åt. Vid körfotograferingar var hon först med att fnissandes, i smyg, göra “horn” på sångarraden framför.
Ditt vackra leende, Ditt humoristiska sinne minns vi och Ditt skratt ljuder.
Se, Kadri, från din molnkant ner över ett blomstrande Estland och Sverige!
Vila i frid, älskade sångsyster.
KRISTINA VIIRA