Rändnäitus Marie Under 140 jõuab Lundi

På svenska:Utställning om Marie Under, en okänd estnisk poesidrottning som levde över tre decennier i exil i Hägersten och var åtta gånger föreslagen till Nobelpriset i litteratur, nu i Lund

Ainulaadne näitus eesti luule suurkujust Marie Underist (1883–1980) jõuab Lundi. Näitust saab näha 16. septemberil Lundi Eesti Majas.

Näitusele on loodud ka eraldi veebileht:
https://sverigeesterna.se/marie-under-140-naitus/

Marie Under elas 1944. aastal Eestist põgenemise järel 36 aastat Rootsis. Teda esitati Nobeli kirjandusauhinna kandidaadiks kaheksal korral, kuid kahjuks ei õnnestunudki tal seda auhinda saada.

Marie Underi luulet on tõlgitud 26 keelde. Under oli meisterlik sõnasepp, kes oskas mängida luule erinevate vormide ja keelega tasemel, milleni küünivad väga vähesed luuletajad. Tema ajastutundlik ja avameelne luule, isiklik julgus ja eeskuju äratasid paljudes naistes eneseteadvuse ja süstisid neisse enesekindlust 20. sajandi alguses – ajal, kui naist vaadeldi ennekõike mehe omandina. Marie Underit esitati kaheksal korral Nobeli kirjanduspreemia auhinna saajaks. Neljal korral tegi ettepaneku poliitik ja professor, Rootsi peaminister 1914–1917, Hjalmar Hammarskjöld, kuid sellele vaatamata ei õnnestunud Underil seda auhinda kunagi saada. Ka rootsi kultuurielus ei pööratud Marie Underi loomingule erilist tähelepanu.

Kakskeelne näitus pealkirjaga ”Marie Under 140. Eesti luulekuninganna pagulusaastad Rootsis” koosneb kümnest stendist ja on koostatud Underi 140. juubeli puhul. Näituse fookuses on Marie Underi eluperiood Rootsis – elas ta ju Stockholmis Hägersteni linnaosas 36 aastat. Poetess pidi kodumaalt 1944. aastal lahkuma ja saabus Rootsi paadipõgenikuna, et pääseda punaterrori eest. Under oli avalikult Nõukogude Liidu ja okupatsiooni vastane ja teda oleks Eestisse jäämise korral oodanud tõenäoliselt ees kindel surm. Ta ei pöördunud kunagi kodumaale tagasi ja Nõukogude Eestis olid tema luuletused pikka aega keelatud.

Näitus annab ülevaate Marie Underi elust ja koondab luuletusi, mis on tõlgitud rootsi keelde
erinevate tõlkijate poolt. Näitus alustab oma ringreisi Rootsis ja seda on plaanis näidata erinevates raamatukogudes ja muuseumides. 

Kontakt:
Sirle Sööt, esimees
Rootsi Eestlaste Liit
es.an1735246447retse1735246447egire1735246447vs@to1735246447os.el1735246447ris1735246447
+46 76 793 53 55

Näituse autoriteks on Evelin Tamm ja Kairi Ilison, disaineriks Ilona Jenkins, tekstid tõlkis rootsi keelde Toomas Tuulse, keeletoimetajaks oli Kätlin Aare, projektijuhiks on Sirle Sööt (Rootsi Eestlaste Liit). Täname ka Eesti Rahvusarhiivi, Eesti Saatkonda Stockholmis ja Marie Underi ja Artur Adsoni Mälestusfondi, kes kõik on aidanud selle näituse elluviimisele kaasa.

Marie Underi luule tõlgetest rootsi keelde

Alles 1963. aastal ilmus esimene valikkogumik rootsi keeles, mille tõlkisid Ivar Grünthal ja Ilmar Laaban. Hiljem lisandusid Silvia Airik-Priuhka valikulised tõlked ja viimasena Rootsi Akadeemia tõlkeauhinnaga pärjatud Enel Melbergi 2007. aastal ilmunud valikkogu “Gnistor i askan” (Sädemed tuhas). Tänaseni pole ühtegi Underi tervikkogu rootsi keelde tõlgitud, tema loomingust ja eluloost puudub põhjalikum ülevaade.

Den 16 september visas utställning om Marie Under i Lund

Utställning har sin egen hemsida på estniska och svenska:
https://sverigeesterna.se/marie-under-140-naitus/

Marie Under är en sensation inom den estniska litteraturen som i 36 år bodde i exil i Sverige. Hon blev föreslagen till Nobelpriset i litteratur åtta gånger, men erhöll aldrig detta erkännande.

Marie Under är en internationell litterär legend som översatts till 26 språk. Under var en mästerlig ordsmed som kunde leka med poesins former och språk på en nivå som väldigt få poeter kan uppnå. Med hennes tidskänsliga och uppriktiga poesi, personliga mod och föredöme ingöt hon självförtroende hos många kvinnor i början av 1920-talet då kvinnan oftast betraktades som en slags ägodel till mannen. Marie Under blev föreslagen till Nobelpriset i litteratur åtta gånger. Fyra av förslagen lämnades till Nobelkommitteén av Hjalmar Hammarskjöld, svensk politiker och professor och statsminister mellan 1914–1917. Men Under erhöll aldrig detta erkännande. Även i det svenska kulturlivet ägnades hennes författarskap inte någon särskild offentlig uppmärksamhet.

Den tvåspråkiga utställningen, som heter ”Marie Under 140. En estnisk poesidrottning och hennes år som flykting i Sverige”, består av tio roll-ups och har sammanställts inför 140-årsjubileet av Marie Unders födelse. Utställningen har sitt huvudsakliga fokus i de 36 åren då Under bodde i Sverige. Poeten var tvungen att lämna sitt hemland 1944 och kom till Sverige som båtflykting för att komma undan sovjetisk terror. Under hade öppet kritiserat Sovjetunionen och varit emot ockupationen av Estland. Hon återvände aldrig till sitt hemland och i det sovjetiska Estland var Marie Unders dikter förbjudna under många år.

Utställningen skisserar huvuddragen i poetens biografi och verk och samlar dikter från alla översättare som har tagit sig an uppgiften att översätta Marie Under till svenska.

Utställningen kommer att åka runt i Sverige och presenteras i olika bibliotek och museum under året. 

Kontakt:
Sirle Sööt, ordförande
Sverigeesternas Riksförbund
es.an1735246447retse1735246447egire1735246447vs@to1735246447os.el1735246447ris1735246447
+46 76 793 53 55

Sverigeesternas Riksförbund har varit drivande kraft i att göra utställningen möjlig. Vi vill även tacka Estlands nationalarkiv, Estlands ambassad i Stockholm, Marie Under och Artur Adson Minnesfond som också bidragit till att utställningen blivit en verklighet. 

 Om översättningar av Marie Unders dikter till svenska

Det var först 1963 som det första urvalet av Marie Unders poesi gavs ut på svenska; översättarna var Ivar Grünthal och Ilmar Laaban. Senare tillkom Silvia Airik-Priuhkas översättningar och slutligen Enel Melbergs “Gnistor i askan” som gavs ut 2007 och belönades med Svenska Akademiens översättarpris. Fram till i dag har ingen av Unders diktsamlingar ännu som helhet översatts till svenska. Ingen mer omfattande översikt av Unders färgstarka livshistoria och betydande litterära bidrag har publicerats på svenska.