Mälestussündmus / Minnesstund vid Frihetens port
Mälestussündmus lillepärgade asetamisega.
Lillepärjad asetavad Eesti riigi poolt Eesti suursaadik Toomas Lukk, Rootsi eestlaste poolt Rootsi Eestlaste Liidu esimees Sirle Sööt ja rannarootslaste poolt Rannarootslaste kultuuriühingu SOV esindaja Margareta Hammerman.
30 aastat tagasi, 7. oktoobril 1994 avasid pidulikult rootsieestlased ja rannarootslased Vabaduse värava, 1944. aasta suurpõgenemisele pühendatud mälestusmärgi kingituseks ja tänuks rootsi rahvale varjupaiga andmise eest ning nende mälestuseks, kelle tee võõrsile traagiliselt katkes.
Eesti kujuri Matti Variku valmistatud monumentaalne 8 m kõrgune hallist graniidist mälestussammas on kitsa piluga. “Värav vabadusele on alati kitsas. See oli kitsas eestlastele, kes läbi Läänemere sügistormide ja algus-aastate raskuste leidsid endale kodu vabal maal. See oli liiga kitsas nendele, kes kunagi ei jõudnud randa, kus nad oleksid saanud elada vabaduses,” on selgitanud Matti Varik värava kitsast ava.
Mälestussamba avamistseremoonial ütles Tema Majesteet Rootsi kuningas Carl XVI Gustaf oma kõnes järgmist: “Meenutagu Vabaduse värav Eesti rahva julget võitlust demokraatia ja õigluse eest ning olgu see monument tunnistuseks meie kahe rahva lähedusest.”
Monumendi aktsiooni algataja ja projektijuht Kalle Onno soovis, et rootsieestlastel ja eestirootslastel oleks koht, kus saame meenutada neid, kes kohale ei jõudnud, ning omakseid, kes meie hulgast on lahkunud. “Me saame oma rootsi sõpradele seda mälestusmärki uhkusega näidata. Sellest peaks kujunema koht, mis ka “kodueestlastes” äratab huvi meie elu ja olu vastu.”
Mälestusmärk asub Manilla Holme neemel Lõuna-Djurgårdenil, Manilla kooli lähedal.
___________________________________
___________________________________
Minnesstund med kransnedläggning
Kransar läggs ned av Estlands ambassadör Toomas Lukk å Estlands vägnar, av Sirle Sööt, ordförande för Sverigeesternas Riksförbund, å sverigeesternas vägnar och av Margareta Hammerman, representant för Estlandssvenskarnas kulturförening SOV, å estlandssvenskarnas vägnar.
För 30 år sedan, den 7 oktober 1994, invigde estlandssvenskar och estniska flyktingar från Sverige högtidligt Frihetsporten, ett monument tillägnat massflykten 1944, som en gåva och ett tack till det svenska folket för att ha erbjudit en fristad samt till minne av dem vars flyktväg tragiskt bröts.
Det monumentala minnesmärket, en 8 meter hög skulptur i grå granit med en smal öppning, är skapad av den estniske skulptören Matti Varik. “Frihetsporten är alltid smal. Den var smal för ester som genom höststormarna på Östersjön och de svåra första åren fann ett hem i ett fritt land. Den var alltför smal för dem som aldrig nådde fram till en kust där de kunde leva i frihet,” har Matti Varik förklarat om portens smala öppning.
Vid invigningsceremonin av minnesmärket höll Sveriges konung, Hans Majestät Carl XVI Gustaf, ett tal där han bland annat sa: “Låt Frihetsporten påminna om det estniska folkets modiga kamp för demokrati och rättvisa, och låt detta monument vara ett vittnesbörd om närheten mellan våra två folk.”
Initiativtagaren till projektet och projektledaren Kalle Onno uttryckte en önskan om att estlandssvenskar och estniska flyktingar skulle ha en plats där de kan minnas de som aldrig nådde fram, och sina nära och kära som lämnat oss. “Vi kan med stolthet visa detta minnesmärke för våra svenska vänner. Det bör bli en plats som även väcker intresse hos estländare i hemlandet för vårt liv och vår tillvaro.”
Minnesmärket ligger på udden Manilla Holme i Södra Djurgården.