Vello Erenurm (1930 – 2022)

592

På svenska


VELLO ERENURM
13.09.1930 – 23.01.2022

Arhitekt Vello Erenurm suri Stockholmis 23.01.2022. Vello tuli Rootsi 13-aastaselt 1944. Sügisel 1952 alustas ta ühena kolmest eestlasest õppetööd Chalmersi Tehnikaülikooli (CTH) arhitektuuri osakonnas. Enne ei olnud eestlasi sel alal CTH-s olnud. Nimetatud kolm olid Wello Uuskyla, Vello Erenurm ja Vello Riomar. Vello Erenurm oli väga hea joonistaja ja sellest ajast on kõigil meeles ta tušijoonistused kursuse õppereisilt Veneetsiasse. Need leidsid tee üliõpilaskonna ajakirja kaanejoonistusteks. Vello on ka kirjutanud essee ülikooliaja kohta.

Vello Erenurm oli andekas ja innukas noor arhitekt, kes tegi oma erialal ka teaduslikku tööd. Vello töötas hiljem Pütsepa arhitektuuribüroos. Ta oli paljudele suureks eeskujuks ja julges oma arvamust avaldada mitmes vormis.

Vello Erenurm asus peale astumist EÜS-i 1951 Eesti Üliõpilaste Seltsi Göteborgis ning vilistlaskogu loomise etteotsa. Ta oli EÜS Göteborgi esimene esimees. Eesti Üliõpilaste Seltsi Göteborgi koondus oli segakoondus kaasvõitlejatest ja vilistlastest. Vello tegutses ka eraõpetajana eesti noortele, kes vajasid abi õpinguis.

Peale Stockholmi kolimist tuli Vello üle Stockholmi koondusse. EÜS Stockholmis koonduses mäletame teda kui innukat „vanameest”, kelle vastutuseks oli õpetada ja elus hoida seltsi traditsioone.

Vello on kirjutanud romaani „Bisektrismetoden”, mille impressionistlikus sisus võib aimata autobiograafilisi fakte. 

Vello oli üks nendest tuhandetest eestlastest, kelle nimi ehk ei saa mälestatud tähtsates ajalooraamatutes, kuid kelle panus meie kogukonna säilimisel ja arendamisel jääb eluks ajaks meelde nendele, kes seda kogesid.

Mälestame Vellot kui alati abivalmit ja heatujulist sõpra.

Vellot jääb leinama tütar Bie.

Rein Tarmet, Ants Endre, Hain Rebas, Vello Riomar
Koostanud ning toimetanud Jaak Akker


VELLO ERENURM
13.09.1930 – 23.01.2022

Arkitekten Vello Erenurm dog i Stockholm den 23 januari 2022. Han kom till Sverige som 13-åring 1944. Hösten 1952 började han som en av tre ester studera vid institutionen för arkitektur vid Chalmers tekniska högskola. Det fanns inga ester på CTH på denna institution tidigare. De tre var Wello Uuskyla, Vello Erenurm och Vello Riomar. Vello Erenurm var en mycket duktig tecknare och sedan dess minns alla hans tuschteckningar från en studieresa till Venedig. De hamnade på studenttidningens omslag. Vello har också skrivit en essä om tiden på högskolan.

Vello Erenurm var en begåvad och entusiastisk ung arkitekt och forskade senare även inom området. Därefter arbetade han på Pütseps arkitektkontor. Han var en stor förebild för många och vågade uttrycka sina åsikter på många sätt. 

Efter att ha gått med i Akademiska Sällskapet EÜS 1951 blev Vello Erenurm dess Göteborgsavdelnings första ordförande. Göteborgsavdelningen utgjordes av en blandad grupp av aktiva studenter och äldre akademiker. Vello arbetade också som privatlärare för estniska ungdomar som behövde hjälp med studierna.

Efter att ha flyttat till Stockholm övergick han till EÜS Stockholmsavdelning. Där minns vi honom som en ivrig “gamling”, vars ansvar var att förmedla och bevara sällskapets traditioner.

Vello har skrivit romanen “Bisektrismetoden”, i ​​vars impressionistiska innehåll man kan ana självbiografiska fakta.

Vello var en av de tusentals ester vars namn kanske inte nämns i viktiga historieböcker, men vars bidrag till bevarandet och utvecklingen av vårt samhälle kommer att bli ihågkommet av dem som upplevt det så länge de lever.

Vi minns Vello som en alltid hjälpsam och positiv vän.

Vellos närmast sörjande är dottern Bie.

Rein Tarmet, Ants Endre, Hain Rebas, Vello Riomar
Sammanställd och redigerad av Jaak Akker