På svenska: Val till den 18:e Representantskapet
XVIII ESINDUSKOGU VALIMISED
1.- 30. november 2022
Sellel sügisel valime uue 40 saadikust koosneva Esinduskogu aastateks 2022-2026.
Kandidaatide esitamine toimus 27. augustist 15. septembrini 2022.
Esinduskokku võivad kandideerida kõik Rootsis elavad eesti ühiskonda kuuluvad hääleõiguslikud isikud, kes on vähemalt 18 aastat vanad ja Rootsi Eestlaste Liidu või
selle liikmesorganisatsiooni liikmed 2022.a.
Kandidaatide tutvustus 2022 >>
1.-10. novembril toimub e-hääletamine
Hääleõigus on Rootsi Eestlaste Liidu ja selle liikmesorganisatsioonide 2021/2022 liikmetel, kes on vähemalt 7-aastased.
e-hääletuse valimiskeskkonda saab sisse logida kas mobiil-ID-ga
või tellides koodi REL büroost es.an1714008044retse1714008044egire1714008044vs@of1714008044ni1714008044
Kui e-hääletamine on lõppenud, algab hääletamine posti teel.
Valimismaterjalid saadetakse postiga koju neile, kes pole elektrooniliselt hääletanud.
AITA SÄÄSTA LOODUST, HÄÄLETA ELEKTROONILISELT!
Hääletamine lõpeb 30. novembril. Valimistulemused tehakse teatavaks 8. detsembril.
VALIMISTE PEAKOMITEE
Helen Agah Silivask
Siim Aring
Indrek Saar
Kadri Saar
Pääro Ustav
REL liikmesorganisatsioonid >>
REL ESINDUSKOGU VALIMISED 2022 – Ettekanne Organisatsioonide kongressil 9.04.2022
Milleks meile REL esinduskogu?
REL esinduskogu on pika ajalooga demokraatlik institutsioon, mis on olnud Rootsi eestlaste parlamendiks, kohaks kus Rootsis elavate eestlaste esindajad – saadikud – saavad oma hääle kuuldavaks teha.
1995. aastal kinnitatud Strasbourgi vähemusrahvaste kaitse raamkonventsioon annab kõikidele rahvusvähemustele õiguse oma keelele, kultuurile ja identiteedile. Kuigi eestlastele ei ole antud vähemusrahvuse staatust ja meie keelel pole erikaitset, nagu see on saamidel, rootsisoomlastel, tornedaallastel, juutidel ja mustlastel, toetab Rootsi riik REL-i kui etnilise vähemuse esindusorganisatsiooni ja meil on õigus olla kaasatud seadusloome protsessidesse. Rootsi Eestlaste Liit, mis ühendab rootsieestlaste organisatsioonid ühe katuse alla, on koostööpartner kodanikuühiskonnale ja riigiasutustele nii Eestis kui ka Rootsis.
Kuidas REL-i seisukohad kujundatakse? Kes on need inimesed, kes rootsieestlaste seisukohad formuleerivad?
Rootsi on jaotatud kuueks valimispiirkonnaks: Lõuna-Rootsi, Lääne-Rootsi, Ida-Rootsi, Kesk-Rootsi, Stockholm ja Põhja-Rootsi. Igast piirkonnast püütakse leida kohalike seltside kaudu vabatahtlikke aktiviste, Rootsis sündinuid ja siia hiljuti kolinuid, noori ja vanu, kes kandideeriksid esinduskogusse neljaks aastaks. Seejärel saab organiseeritud eestlaskond – REL-i otseliikmed või REL liikmesorganisatsioonide liikmed, hääletada esitatud kandidaatide poolt. Kandideerida on võimalus kõigil! Igast piirkonnast pääsevad kolm enim hääli saanud kandidaati automaatselt esinduskogusse. Nii on tagatud üleriiklik esindatus.
Oluliste teemade arutelu ja tõstatamine käib ennekõike esinduskogu komisjonides. Näiteks emakeeleõppe korraldamisega seotud probleeme arutatakse keelekomisjonis, arhiivitöö korraldust ajaloo- ja arhiivikomisjonis, noortele suunatud tegevusi noorte- ja kultuurikomisjonis, Läänemere julgeoleku küsimusi poliitika ja rahvusvahelise koostöö komisjonis. Ühiste seisukohtade ja tegevussuundade kinnitamine toimub kaks korda aastas toimuvatel istungitel.
Val till den XVIII Representantskapet
1 – 30 november 2022
I höst väljer vi 40 nya ledamöter till Sverigeesternas Representantskap
för åren 2022-2026.
Kandidater kunde läggas fram från den 27 augusti till den 15 september 2022.
Kandidera kan alla röstberättigade personer som hör till det estniska samfundet i Sverige, har fyllt 18 år och är medlemmar i Sverigeesternas Riksförbund
eller i någon av dess medlemsorganisationer under år 2022.
Presentation av kandidater 2022 >>
e-rösta under 1 – 10 november
Röstberättigade är alla medlemmar av Sverigeesternas Riksförbund eller någon av dess medlemsorganisationer under 2021/2022, som har fyllt minst 7 år.
Inloggningen till valplattformen för e-röstning sker genom Bank-ID eller med hjälp av personlig kod som kan beställas från Svergeesternas kansli, es.an1714008044retse1714008044egire1714008044vs@of1714008044ni1714008044.
När e-röstningen har avslutats börjar poströstning. Valhandlingar skickas hem till personer som inte redan har röstat elektroniskt.
VAR MILJÖVÄNLIG, RÖSTA ELEKTRONISKT!
Röstningen avslutas den 30 november. Valresultatet offentliggörs den 8 december.
VALKOMMITTÉ
Helen Agah Silivask
Siim Aring
Indrek Saar
Kadri Saar
Pääro Ustav
Därför behövs representantskapet i Sverigeesternas Riksförbund
Representantskapet är en demokratisk institution med lång historia som sverigeesternas parlament, den plats där representanter för ester i Sverige kan göra sin röst hörd.
Europarådets ramkonvention om skydd för minoriteter antogs i Strasbourg år 1995 och ger alla minoriteter rätt till sitt språk, sin kultur och sin identitet. Trots att esterna i Sverige inte har samma status, och vårt språk inte har samma skydd som finska, meänkieli, samiska, romani chib eller jiddisch får vi statligt stöd i rollen som etnisk centralorganisation och vi har möjlighet att agera som en remissinstans i den lagstiftande processen. Sverigeesternas Riksförbund, REL, är en paraplyorganisation som samlar de estniska organisationerna i Sverige. REL är en samarbetspartner i förhållande såväl till civilsamhället som till myndigheter både i Sverige och Estland.
Hur formas och fastställs REL:s inställning i olika frågor? Vilka är de personer som utformar dessa ställningstaganden?
Vår 62-åriga historia av demokratiska val till representantskapet är av stort värde. Frivilliga eldsjälar, aktiva ester, runt om i landet kan ställa upp och kandidera för att arbeta i vårt miniparlament under de kommande fyra åren. Unga och gamla, svenskfödda eller nyligen hitflyttade – alla är välkomna att kandidera. I valen till representantskapet är Sverige indelat i sex valdistrikt: Södra Sverige, Västra Sverige, Östra Sverige, Mellersta Sverige, Stockholm och Norra Sverige. Rösträtt har den som är medlem i REL eller i någon av REL:s medlemsorganisationer. Från varje distrikt väljs de tre personerna med störst antal röster in, vilket garanterar att alla distrikt blir representerade oavsett det relativa antalet röster.
Det praktiska arbetet utförs till stor del i de olika utskotten. Frågor rörande modersmålsundervisning hanteras till exempel i språkutskottet, arkivfrågor i utskottet för historia och arkivarbete, utveckling av ungdomsverksamhet i utskottet för ungdoms- och kulturfrågor, säkerhetsfrågor i Östersjöområdet i utskottet för politiska och internationella frågor. De gemensamma positionerna, ställningstagandena och verksamhetsinriktningarna fastställs vid de årliga sammanträdena där hela representantskapet möts.
SIRLE SÖÖT
