Kalender

sept.
6
N
Estland100! Vår gemensamma historia – arv och nutid @ Finlandsinstitutet
sept. 6 @ 15:00 – 17:00

Tid: Torsdag, 6 september 2018, kl. 15.00-17.00 med efterföljande mottagning och filmvisning.
Plats: Finlandsinstitutet, Sibeliussalen, Snickarbacken 4, Stockholm
Moderator: Thella Johnsson, Sveriges radio
Anmälan: Seminariet är kostnadsfritt men kräver förhandsanmälan. Anmäl dig här senast 3 september.
Arrangörer: Estlands ambassad i Stockholm, Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland, Kulturfonden för Sverige och Finland, Finlandsinstitutet
Språk: Svenska och engelska
Information: Jaana Vikman, seminarieansvarig, jaana.vikman@finlandsinstitutet.se,
072-180 30 63

Det nu hundraårsfirande Estlands första sekel har varit dramatiskt. Landet har utkämpat flera krig och utstått en 50-åring ockupation, innan man på nytt blev självständigt 1991. Estlands moderna historia har varit en framgångssaga. Man är nu en demokrati, har en blomstrande ekonomi, samt är medlem i EU och Nato.

Sveriges, Finlands och Estlands historia är tätt sammanflätad ända sedan 1500-talet. Ännu i dag talar man om den ”Goda svenska tiden” i Estlands historia. I början av 1990-talet uppstod i Sverige ”Måndagsmötena” på Norrmalmstorg med politiker som Carl Bildt i spetsen för att påverka den svenska regeringen att ta ställning för ett självständigt Estland. Banden mellan Finland och Estland har alltid varit täta, även om den finländska statsledningen inte kunde agera öppet under Estlands självständighetssträvanden, men man stödde aktivt Estlands arme och gränsbevakning.

Under seminariet gör vi nedslag i den gemensamma historien och dess betydelse för Estlands självständighet och samarbetet mellan länderna i modern tid. Seminariet fungerar även som en introduktion till en förhandsvisning av dokumentärfilmen ”Rodeo- Estlands vilda år ” om de första kaotiska åren av Estlands självständighet.

Hur har det gemensamma arvet präglat våra länders fortsatta historia? Vilken roll spelade Sverige och Finland för Estlands väg till självständighet? Vilka utmaningar stod det åter självständiga Estland inför 1991?

Varmt välkommen till ett seminarium med bl.a. Mart Laar, Estlands f.d. premiärminister, samt historiker och statsvetare från Sverige, Finland och Estland!

Den finsk-estniska dokumentärfilmen ”Rodeo- Estlands vilda år ” (2018) handlar om de första åren av Estlands självständighet i början av 1990-talet, om språnget från socialism till kapitalism. Det är en unik historia om den 32-årige Mart Laar, en politisk novis, som blir landets första premiärminister, med uppdraget att bygga upp och styra ett land i ekonomiska spillror. Regi: Kiur Aarma och Raimo Jõerand.

Program

15.00 Välkomstord
Anders Eriksson, direktör för Finlandsinstitutet
Merle Pajula, Estlands ambassadör i Sverige (På engelska)

15.10 Estland 100 år – i fokus
Gunvor Kronman, VD för Hanaholmen och Kulturfonden för Sverige och Finland

15.15 Arvet från den svenska tiden – när Estland var en del av Norden
Mart Kuldkepp, Dr, Department of Scandianavian Studies, University College London

15.35 Den estniska framgångssagan efter Sovjetunionens fall
Li Bennich-Björkman, professor, Uppsala universitet

15.45 Estlands och Norden i dag
Mikko Lagerspetz, professor, Åbo Akademi

15.55 Estlands väg – från öst till väst (På engelska)
Mart Laar, Estland premiärminister 1992-1994
Carl Bildt, Sveriges statsminister 1991-1994 (TBC)
Li Bennich-Björkman, professor, Uppsala universitet
Mikko Lagerspetz, professor, Åbo Akademi
Mart Kuldkepp, Dr, University College London

17:00-17.30 Mottagning

17.30-19.00 Förhandsvisning av ”Rodeo- Estlands vilda år ”
Med kort introduktion av regissören Kiur Aarma. Längd: 1h 15 min. Språk: Estniska, med engelsk text. Se trailer här

sept.
20
N
Estland100. Seminarium om kultur och samtida litteratur @ Biksops Arnö
sept. 20 @ 10:00 – 22:00
Estland100. Seminarium om kultur och samtida litteratur @ Biksops Arnö | Uppsala län | Rootsi

Benämningen ”ester” användes för första gången under 1900-talet under det så kallade nationella uppvaknandet. Ester och Estland nämns dock längre tillbaka, på Estniska ambassadens hemsida beskrivs exempelvis hur de första esterna nådde Östersjöns kust redan 3000 f.kr. Estland har under den här långa historiska perioden varit en självständig nation endast mellan de båda världskrigen, och efter frigörelsen från Sovjetunionen 1991. Det estniska språket, kulturen och litteraturen har trots nämnda förutsättningar överlevt.

Estland firar 100 år och vi speglar hur den samtida
litteraturen förhåller sig till sin samtid och historia.

08.30            Buss avgår från City Terminalen, Stockholm, till Biskops Arnö

09.30            Registreringen och välkomstkaffe

10.00             Välkomna
                      Estlands ambassadör Merle Pajula hälsar välkomna

10.05             Inledning
                      Anders Ljunggren, svensk ambassadör i Estland t o m aug 2018

10.15              Estland, en del av Norden?
                      Sverige/nordens förhållande till Estland historiskt
                      Samtal Seppo Zetterberg och Anders Ljunggren

11.15              Kaffe

11.45             Betydelsen av kultur och litteratur i en nation utan självständighet
                      Fil Dr Christo Burman

12.45             Lunch

13.45             Estland post Sovjet
                      De litterära tendenserna under post Sovjet
                      Professor Piret Viires, Tallin universitet

14.45             Möte med den samtida estniska prosan
                      Ida Linde, författare, samtalar med Viivi Luik och Jan Kaus.
                      Tolk: Maarja Talgre

15.45             Kaffe

16.15              Möte med den samtida estniska poesin
                      Pär Hansson, poet, samtalar med de estniska poeterna
                      Mathura M Lattik och Kristiina Ehin

18.00             Middag i Gotiska salen
                      Efter middagen bjuder vi på mingel i Herrgården

22.00            Buss avgår tillbaka till City Terminalen, Stockholm

Tolk: Maarja Talgre

Fyll i nedanstående anmälan om du önskar delta. Om seminariet fulltecknas kommer vi att gå efter principen först till kvarn. Seminariet är kostnadsfritt.
ANMÄLAN

PROGRAM – print version

Deltagare – presentationer

Merle Pajula
Merle Pajula är Estlands ambassadör i Sverige sedan 2015. Hon har tidigare varit Estlands ambassadör i FN, 2000 – 2004, och ambassadör i Finland 2006 – 2010, och därutöver innehaft höga befattningar inom den estniska statsförvaltningen, bl a som chef för utriskedepartementet. Merle Pajula är utbildad filolog vid universitet i Tartu och har också undervisat i estniska språket och litteratur.  Hon är medlem av det estniska språkrådet och estniska institutet.

Anders Ljunggren
Anders Ljunggren, född 1951 i Höreda, är en svensk diplomat och journalist som fram till senaste sekelskiftet var engagerad partipolitiker. Ljunggren var statssekreterare för nordiska frågor under Regeringen Bildt 1991-1994. När centerpartiet samarbetade med den socialdemokratiska regeringen om den ekonomiska politiken 1995-1998 arbetade Ljunggren som sambandsman på finansdepartementet. Perioden 2000-2006 var Ljunggren generalsekreterare i Föreningen Norden och var då också under en tid ledamot i Biskops Arnös styrelse. Under den tiden var han också flera år ordförande i Folkbildningsrådet. Han var andreman vid svenska ambassaden i Helsingfors 2006-2009 och blev i september 2009 ambassadör vid svenska ambassaden i Reykjavik. Den 21 mars 2013 blev han tilldelad posten som ambassadör i Tallinn med tillträde hösten 2013.

Seppo Zetterberg
Seppo Juhani Zetterberg, född den 5 december 1945 i Helsingfors, är en finsk historiker, fil.dr. 1977. Zetterberg var 1982-1988 i olika repriser t.f. biträdande professor och tillförordnad professor vid Helsingfors universitet, 1988-1994 äldre forskare vid Finlands Akademi, och 1994-96 direktör för Finlands Estlandsinstitut samt blev 1996 professor i allmän historia vid Jyväskylä universitet. År 2006 utnämndes han till ledamot av Finska Vetenskapsakademien och 2011 till hedersdoktor vid Tartu universitetSeppo Zetterberg har som forskare intresserat sig bl.a. för Estlands historia, till exempel i doktorsavhandlingen Suomi ja Viro 1917-1919 (1977). Bland hans övriga arbeten märks företagshistoriker (till exempel Metsäliitto 1934-1984, 1984) och biografier över Yrjö Jahnsson (1982), Eugen Schauman (1986, svensk översättning Fem skott i senaten, 1987) och Erkko (2001), Viron historia, 2007, om Estlands historia (också på estniska).

Christo Burman
Christo Burman, född 19 augusti 1981 i Tallinn, Estland, är en estnisk översättare och filmvetare, fil.dr. 2010. Vid sidan av Baltic Film and Media School vid Tallinns universitet har Burman huvudsakligen varit verksam i Sverige, där han kombinerat konstnärligt arbete inom film- och teaterområdet med undervisning och forskning. Sedan 2002 har han undervisat på högskolenivå inom film, litteratur, teater, dataspel, förlagsverksamhet m.m. vid en rad svenska lärosäten (Stockholm, Umeå, Örebro, Växjö, Falun, Luleå, Skövde). Doktorsavhandlingen från 2010, I teatralitetens brännvidd: Om Ingmar Bergmans filmkonst, behandlar teater och teatralitet i Bergmans filmer. Bland Burmans översättningar från estniska finns alltifrån essäer av Jurij respektive Mikhail Lotman till sagor av Andry Ervald.

Piret Viires
Piret Viires är professor i estnisk litteratur på universitetet i Tallinn. Hon tog en fil dr i estnisk litteratur på universitetet i Tartu 2006. Hennes forskning omfattar samtida estnisk litteratur, postmodernism och digital litteratur. Piret har publicerat en monografi, Postmodernism i estniska litterära kulturen. Hon är också styrelsemedlem I estniska författarförbundet.

Viivi Luik
Viivi Luik är en välkänd estnisk författare, poet, prosaist och essäist, som har publicerat mer än 25 böcker. Hon debuterade 1962 och hennes poesidebut kom 1965 med ”Pilvede püha”. Luik har fått ett flertal estniska litteraturpris, och estniska statens kulturpris 1992 och 2010. Viivil Luik är gift med den estniska ambassadören Jaak Jõerüüt och har bott utomlands i 17 år, i Helsingfors, Rom, Riga, New York och Stockholm. Hennes böcker är översatta till de flesta europeiska språk, också till svenska. Hennes roman ”Seitsmes rahukevad – Den sjunde fredsvåren”, översattes till svenska av Peter Puide och publicerades 1988, ”Ajaloo ilu – Historiens förförande skönhet” kom 1993 i översättning av Ivo Iliste och Birgitta Göransson och diktsamlingen ”Med bitter glädje” kom 1994, också den översatt av Ivo Iliste och Birgitta Göransson. Radioteatern sände 1994-1995 Luik radiopjäs ”Hundens födelsedag”, översatt av Maarja Talgre.

Jan Kaus
Jan Kaus, född 1971, föddes i Aegviidu och studerade utbildning och filosofi på universitetet i Tallin. Kaus arbetar nu som poet och prosaist, redaktör, essäist och översättare från finska. Från 1998 till 2001 var Kaus essäredaktör på den estniska kulturtidskriften Sirp. Mellan 2004 och 2007 var han ordförande för estniska författarförbundet, och mellan 2007 och 2010 arbetade han som litteraturredaktör på Sirp.

Jan Kaus har skrivit sex romaner, och han är också känd som författare och företrädare för prosapoesi. Han har sedan länge ett samarbete med den estniska kompositören Märt-Matis Lill, som Kaus har skrivit tre libretton till. Kaus har också illustrerat flera poesisamlingar åt kollegor.

Pär Hansson
Pär Hansson är född 1970 i Vännäs. Han har publicerat sex diktsamlingar, senast Kajak som nominerades till Sveriges Radios lyrikpris 2016 och Vi plockar bär i civilisationen som fick Norrlands litteraturpris 2013. Han är engagerad i Författarförbundets Internationella råd och Samisk arbetsgrupp, samt Versopolis, ett europeisk nätverk av poeter och poesifestivaler. Numera bor han i Hammarbyhöjden, där han arrangerar uppläsningar på sin altan och undervisar i skönlitterärt skrivande på Gotlands folkhögskola.

Mathura M Lattik
Mathura, Margus Lattik, är estnisk författare och översättare. 2014 fick hans poesisamling Käe all voogav joon (The Line Flowing beneath Your Hand) Gustav Suits poesipris. 2016 kom hans första roman Jääminek (As the Ice Lifts), som fick Viru County Literary Award för bästa historiska roman. Två gånger har han fått Annual County Culture Award of the Cultural Endowment of Estonia. Hans arbete har översatts till ett dussintal språk, bland andra engelska, spanska, finska och hebreiska. Han deltar regelbundet i nationella estniska etermedier och är också en del av kulturfestivalen Särin.

Kristiina Ehin
Kristiina Ehin, född 18 juli i Rapla, är en estnisk poet, novellförfattare och översättare. Hon föddes i Rapla och är dotter till poeterna Andres Ehin och Ly Seppel. 2004 tog hon examen i jämförande och estnisk folklore vid Tartu universitet. Hon har gett ut ett flertal dikt- och novellsamlingar samt återberättade versioner av sydestländska sagor för barn. 2004 gavs diktsamlingen Som en tiger bland likadana randiga ut av Ariel förlag, vilken innehåller ett urval av Ehins dikter översätta till svenska av Peeter Puide.

Maarja Talgre
Maarja Talgre är en svensk författare, kulturjournalist, översättare och föredragshållare med estniska rötter. Född 1945 i Söderhamn i flyktinglägret Stugsund dit modern flytt undan Stalins och Hitlers krig i Estland. Maarja Talgre har arbetat 40 år vid Sveriges Radio , varav närmare 30 år på kulturredaktionen, främst med litteratur. Under radioåren gjorde hon många reportageresor till Estland, Lettland och Litauen och introducerade våra grannländers kultur i Sverige.. Hennes genombrott som författare kom med ”Leo- ett estniskt öde” 1990, som handlar om fadern, en estnisk motståndsman  som mördades av den sovjetiska säkerhetstjänsten. Faderns korta liv 1919-1944 sammanfaller med en dramatisk epok i Estlands moderna historia.

Ida Linde
Ida Linde, född 28 mars 1980, är en svensk författare som debuterade 2006.
Linde är uppvuxen i Umeå, men är numera bosatt i Stockholm. Hennes senaste böcker, Norrut åker för att dö och Mördarens mamma har fått stor uppmärksamhet. Ida är också verksam som översättare och arbetar på Nordens författarskola Biskops-Arnö.

Seminariet genomförs med stöd av:
Stockholms Arbetareinstitutsförening
Svenska Akademien

Seminariet kommer att hållas på svenska, estniska och engelska.
Maarja Talgre översätter från estniska till svenska.

sept.
29
L
Mälestusmärk 1944 – Fokker @ Alva Hembygdsförening
sept. 29 @ 13:00 – 14:00
Mälestusmärk 1944 - Fokker @ Alva Hembygdsförening | Alva | Gotland County | Rootsi

#EV100 
Mälestusmärgi avamine Eduard Lepa põgenemisest Rootsi oma kerge Fokker CV-E pommilennukiga 1 oktoobril 1944.
Avamine toimub laupäeval, 29 septembril 2018 kl 13.00
Alva Koduloo muuseumi juures, Alva kiriku läheduses.
Avasõnad Riina Noodapera, Eesti Aukonsul Gotlandil.
Tere tulemast!

http://www.helagotland.se/familj/foreningsbrev/ornen-har-landat-pa-en-aker-piloten-som-flog-mot-friheten-15276905.aspx

 

Örnen har landat – på en åker

 

mai
17
R
Noortetalgud @ Metsakodu
mai 17 @ 16:00 – mai 19 @ 15:00
Noortetalgud @ Metsakodu

Tere tulemast noortetalgutele!
Peseme aknad ja koristame tared. Pärast tööd saab sauna ka! 

mai
25
L
Talgud @ Metsakodu
mai 25 @ 14:00 – 18:00
Talgud @ Metsakodu

Peakoosolekuga seoses toimuvad kevadtalgud. Kui soovid talgutöödel kaasa aidata ja talgusööki nautida, teata oma osavõtust Peeter Tarkpeale (ptarkpea@outlook.com) hiljemalt 18. maiks. 

juuni
14
R
Juuniküüditamise mälestusjumalateenistus @ Soome kirik
juuni 14 @ 18:00 – 19:00
Juuniküüditamise mälestusjumalateenistus @ Soome kirik

Reedel, 14. juunil kl 18 Baltikumi kirikute küüditamispäeva mälestusjumalateenistus Stockholmi Soome kirikus: Slottsbacken 2B-C, 111 30 Stockholm. Teenivad Eesti, Läti ja Leedu koguduste esindajad ning muusikud | Koht: Stockholmi Soome Kirik, Slottsbacken 2B-C, 111 30 Stockholm

Estniska församlingen
Prost Ingo Tiit Jaagu
Kyrkoherde Tiit Pädam
Helve Jaagu

Lettiska församlingen
Prost Zilgme Eglīte
Kyrkoherde Kārlis Žols

Litauisk gemenskap Aldona Sehgal

Organist Gundega Novotny
Kören ”Bitkrėslė” Körledare Inga Grinytė-Fedčuk
Estniska Järnvägens kulturförenings kör
Kören Hannijöggi Dirigent Mariell Aren
Vid pianot Eleri-Kristel Kuimet

aug.
4
P
Bellingshausen Seminar @ to be confirmed
aug. 4 @ 10:30 – 14:00
Bellingshausen Seminar @ to be confirmed

THE ESTONIAN MARITIME EXPEDITION TO CELEBRATE THE DISCOVERY OF ANTARCTICA 200 YEARS AGO – JULY 2019 TO FEBRUARY 2020

The expedition ship S/Y Admiral Bellingshausen will arrive in Gothenburg from Kiel on the 4 August and will leave for Oslo on the 5 August. 

Bellingshausen Seminar will be arranged under the auspices of Estonia’s Embassy in Stockholm and its Honorary Consul in Göteborg.

Gothenburg, the Nr 1 Home Port of Swedish Seafarers 
Prof.em. Hain Rebas
Bellingshausen and the First Russian Antarctic Expedition (1819-1821) 
Dr. Feliks Gornischeff
Bellingshausen revisited: Why and How? 
Mr. Tiit Pruuli, Antarktika 200
Prof. Martin Hasselöf
Prof. Leif Djurefeldt
Discussion, Summary 

Open Boat, small groups, at 14 -15

Read more about the expedition:

– A voyage of discovery, Article written by the Estonian Volunteer Rescue Association
– An Estonian sailboat is sailing to Antarctica to celebrate its discovery

på svenska: 
Besök forskningsfartyget S/Y Admiral Bellingshausen

eesti keeles:
ANTARKTIKA 200. S/Y BELLINGSHAUSEN

 
sept.
3
T
80 år sedan Molotov Ribbentrop Pakten @ Försvarsmuseet i Tingstäde
sept. 3 @ 18:30 – 20:00
80 år sedan Molotov Ribbentrop Pakten @ Försvarsmuseet i Tingstäde

3 september kl 18.30 föreläsning av Hain Rebas kring 80-år sedan Molotov Ribbentrop pakten skrevs under på Försvarsmuseet i Tingstäde. Mer info kommer.

sept.
21
L
Flykten 1944 Minnesstund @ vid bryggan i Lidingö-Brevik
sept. 21 @ 14:00 – 15:00
Flykten 1944 Minnesstund @ vid bryggan i Lidingö-Brevik

Lördag 21 september. Kl 14.00 Minnesstund vid bryggan i Lidingö-Brevik. Högtidstal. Några av passagerarna på Juhan och Triina berättar om överfarten. SOV kan ordna biltransport från Lidingöbanans station i Högberga. Boka via 110@estlandssvenskarna.org

sept.
22
P
Estlandssvenskarnas hembygdsdag @ Estniska Huset
sept. 22 @ 12:30 – 14:30
Estlandssvenskarnas hembygdsdag @ Estniska Huset

Söndag 22 september. Estlandssvenskarnas hembygdsdag 

13.00 Marcus Wallén författare f.d Expressen, berättar om Ludwig Lienhard, tysk officer som organiserade den officiella överfarten av estlandssvenska flyktingar till Sverige. 

12.30 och 14.30 Visningar av utställningen med estlandssvenska folkdräkter.
Ciceron: Lena Weesar.

Anmälan till 110@estlandssvenskarna.org eller telefon 08-612 75 99 senast 18 september. Kostnad 50 kr inklusive kaffe.