Kalender

sept.
20
N
Estland100. Seminarium om kultur och samtida litteratur @ Biksops Arnö
sept. 20 @ 10:00 – 22:00
Estland100. Seminarium om kultur och samtida litteratur @ Biksops Arnö | Uppsala län | Rootsi

Benämningen ”ester” användes för första gången under 1900-talet under det så kallade nationella uppvaknandet. Ester och Estland nämns dock längre tillbaka, på Estniska ambassadens hemsida beskrivs exempelvis hur de första esterna nådde Östersjöns kust redan 3000 f.kr. Estland har under den här långa historiska perioden varit en självständig nation endast mellan de båda världskrigen, och efter frigörelsen från Sovjetunionen 1991. Det estniska språket, kulturen och litteraturen har trots nämnda förutsättningar överlevt.

Estland firar 100 år och vi speglar hur den samtida
litteraturen förhåller sig till sin samtid och historia.

08.30            Buss avgår från City Terminalen, Stockholm, till Biskops Arnö

09.30            Registreringen och välkomstkaffe

10.00             Välkomna
                      Estlands ambassadör Merle Pajula hälsar välkomna

10.05             Inledning
                      Anders Ljunggren, svensk ambassadör i Estland t o m aug 2018

10.15              Estland, en del av Norden?
                      Sverige/nordens förhållande till Estland historiskt
                      Samtal Seppo Zetterberg och Anders Ljunggren

11.15              Kaffe

11.45             Betydelsen av kultur och litteratur i en nation utan självständighet
                      Fil Dr Christo Burman

12.45             Lunch

13.45             Estland post Sovjet
                      De litterära tendenserna under post Sovjet
                      Professor Piret Viires, Tallin universitet

14.45             Möte med den samtida estniska prosan
                      Ida Linde, författare, samtalar med Viivi Luik och Jan Kaus.
                      Tolk: Maarja Talgre

15.45             Kaffe

16.15              Möte med den samtida estniska poesin
                      Pär Hansson, poet, samtalar med de estniska poeterna
                      Mathura M Lattik och Kristiina Ehin

18.00             Middag i Gotiska salen
                      Efter middagen bjuder vi på mingel i Herrgården

22.00            Buss avgår tillbaka till City Terminalen, Stockholm

Tolk: Maarja Talgre

Fyll i nedanstående anmälan om du önskar delta. Om seminariet fulltecknas kommer vi att gå efter principen först till kvarn. Seminariet är kostnadsfritt.
ANMÄLAN

PROGRAM – print version

Deltagare – presentationer

Merle Pajula
Merle Pajula är Estlands ambassadör i Sverige sedan 2015. Hon har tidigare varit Estlands ambassadör i FN, 2000 – 2004, och ambassadör i Finland 2006 – 2010, och därutöver innehaft höga befattningar inom den estniska statsförvaltningen, bl a som chef för utriskedepartementet. Merle Pajula är utbildad filolog vid universitet i Tartu och har också undervisat i estniska språket och litteratur.  Hon är medlem av det estniska språkrådet och estniska institutet.

Anders Ljunggren
Anders Ljunggren, född 1951 i Höreda, är en svensk diplomat och journalist som fram till senaste sekelskiftet var engagerad partipolitiker. Ljunggren var statssekreterare för nordiska frågor under Regeringen Bildt 1991-1994. När centerpartiet samarbetade med den socialdemokratiska regeringen om den ekonomiska politiken 1995-1998 arbetade Ljunggren som sambandsman på finansdepartementet. Perioden 2000-2006 var Ljunggren generalsekreterare i Föreningen Norden och var då också under en tid ledamot i Biskops Arnös styrelse. Under den tiden var han också flera år ordförande i Folkbildningsrådet. Han var andreman vid svenska ambassaden i Helsingfors 2006-2009 och blev i september 2009 ambassadör vid svenska ambassaden i Reykjavik. Den 21 mars 2013 blev han tilldelad posten som ambassadör i Tallinn med tillträde hösten 2013.

Seppo Zetterberg
Seppo Juhani Zetterberg, född den 5 december 1945 i Helsingfors, är en finsk historiker, fil.dr. 1977. Zetterberg var 1982-1988 i olika repriser t.f. biträdande professor och tillförordnad professor vid Helsingfors universitet, 1988-1994 äldre forskare vid Finlands Akademi, och 1994-96 direktör för Finlands Estlandsinstitut samt blev 1996 professor i allmän historia vid Jyväskylä universitet. År 2006 utnämndes han till ledamot av Finska Vetenskapsakademien och 2011 till hedersdoktor vid Tartu universitetSeppo Zetterberg har som forskare intresserat sig bl.a. för Estlands historia, till exempel i doktorsavhandlingen Suomi ja Viro 1917-1919 (1977). Bland hans övriga arbeten märks företagshistoriker (till exempel Metsäliitto 1934-1984, 1984) och biografier över Yrjö Jahnsson (1982), Eugen Schauman (1986, svensk översättning Fem skott i senaten, 1987) och Erkko (2001), Viron historia, 2007, om Estlands historia (också på estniska).

Christo Burman
Christo Burman, född 19 augusti 1981 i Tallinn, Estland, är en estnisk översättare och filmvetare, fil.dr. 2010. Vid sidan av Baltic Film and Media School vid Tallinns universitet har Burman huvudsakligen varit verksam i Sverige, där han kombinerat konstnärligt arbete inom film- och teaterområdet med undervisning och forskning. Sedan 2002 har han undervisat på högskolenivå inom film, litteratur, teater, dataspel, förlagsverksamhet m.m. vid en rad svenska lärosäten (Stockholm, Umeå, Örebro, Växjö, Falun, Luleå, Skövde). Doktorsavhandlingen från 2010, I teatralitetens brännvidd: Om Ingmar Bergmans filmkonst, behandlar teater och teatralitet i Bergmans filmer. Bland Burmans översättningar från estniska finns alltifrån essäer av Jurij respektive Mikhail Lotman till sagor av Andry Ervald.

Piret Viires
Piret Viires är professor i estnisk litteratur på universitetet i Tallinn. Hon tog en fil dr i estnisk litteratur på universitetet i Tartu 2006. Hennes forskning omfattar samtida estnisk litteratur, postmodernism och digital litteratur. Piret har publicerat en monografi, Postmodernism i estniska litterära kulturen. Hon är också styrelsemedlem I estniska författarförbundet.

Viivi Luik
Viivi Luik är en välkänd estnisk författare, poet, prosaist och essäist, som har publicerat mer än 25 böcker. Hon debuterade 1962 och hennes poesidebut kom 1965 med ”Pilvede püha”. Luik har fått ett flertal estniska litteraturpris, och estniska statens kulturpris 1992 och 2010. Viivil Luik är gift med den estniska ambassadören Jaak Jõerüüt och har bott utomlands i 17 år, i Helsingfors, Rom, Riga, New York och Stockholm. Hennes böcker är översatta till de flesta europeiska språk, också till svenska. Hennes roman ”Seitsmes rahukevad – Den sjunde fredsvåren”, översattes till svenska av Peter Puide och publicerades 1988, ”Ajaloo ilu – Historiens förförande skönhet” kom 1993 i översättning av Ivo Iliste och Birgitta Göransson och diktsamlingen ”Med bitter glädje” kom 1994, också den översatt av Ivo Iliste och Birgitta Göransson. Radioteatern sände 1994-1995 Luik radiopjäs ”Hundens födelsedag”, översatt av Maarja Talgre.

Jan Kaus
Jan Kaus, född 1971, föddes i Aegviidu och studerade utbildning och filosofi på universitetet i Tallin. Kaus arbetar nu som poet och prosaist, redaktör, essäist och översättare från finska. Från 1998 till 2001 var Kaus essäredaktör på den estniska kulturtidskriften Sirp. Mellan 2004 och 2007 var han ordförande för estniska författarförbundet, och mellan 2007 och 2010 arbetade han som litteraturredaktör på Sirp.

Jan Kaus har skrivit sex romaner, och han är också känd som författare och företrädare för prosapoesi. Han har sedan länge ett samarbete med den estniska kompositören Märt-Matis Lill, som Kaus har skrivit tre libretton till. Kaus har också illustrerat flera poesisamlingar åt kollegor.

Pär Hansson
Pär Hansson är född 1970 i Vännäs. Han har publicerat sex diktsamlingar, senast Kajak som nominerades till Sveriges Radios lyrikpris 2016 och Vi plockar bär i civilisationen som fick Norrlands litteraturpris 2013. Han är engagerad i Författarförbundets Internationella råd och Samisk arbetsgrupp, samt Versopolis, ett europeisk nätverk av poeter och poesifestivaler. Numera bor han i Hammarbyhöjden, där han arrangerar uppläsningar på sin altan och undervisar i skönlitterärt skrivande på Gotlands folkhögskola.

Mathura M Lattik
Mathura, Margus Lattik, är estnisk författare och översättare. 2014 fick hans poesisamling Käe all voogav joon (The Line Flowing beneath Your Hand) Gustav Suits poesipris. 2016 kom hans första roman Jääminek (As the Ice Lifts), som fick Viru County Literary Award för bästa historiska roman. Två gånger har han fått Annual County Culture Award of the Cultural Endowment of Estonia. Hans arbete har översatts till ett dussintal språk, bland andra engelska, spanska, finska och hebreiska. Han deltar regelbundet i nationella estniska etermedier och är också en del av kulturfestivalen Särin.

Kristiina Ehin
Kristiina Ehin, född 18 juli i Rapla, är en estnisk poet, novellförfattare och översättare. Hon föddes i Rapla och är dotter till poeterna Andres Ehin och Ly Seppel. 2004 tog hon examen i jämförande och estnisk folklore vid Tartu universitet. Hon har gett ut ett flertal dikt- och novellsamlingar samt återberättade versioner av sydestländska sagor för barn. 2004 gavs diktsamlingen Som en tiger bland likadana randiga ut av Ariel förlag, vilken innehåller ett urval av Ehins dikter översätta till svenska av Peeter Puide.

Maarja Talgre
Maarja Talgre är en svensk författare, kulturjournalist, översättare och föredragshållare med estniska rötter. Född 1945 i Söderhamn i flyktinglägret Stugsund dit modern flytt undan Stalins och Hitlers krig i Estland. Maarja Talgre har arbetat 40 år vid Sveriges Radio , varav närmare 30 år på kulturredaktionen, främst med litteratur. Under radioåren gjorde hon många reportageresor till Estland, Lettland och Litauen och introducerade våra grannländers kultur i Sverige.. Hennes genombrott som författare kom med ”Leo- ett estniskt öde” 1990, som handlar om fadern, en estnisk motståndsman  som mördades av den sovjetiska säkerhetstjänsten. Faderns korta liv 1919-1944 sammanfaller med en dramatisk epok i Estlands moderna historia.

Ida Linde
Ida Linde, född 28 mars 1980, är en svensk författare som debuterade 2006.
Linde är uppvuxen i Umeå, men är numera bosatt i Stockholm. Hennes senaste böcker, Norrut åker för att dö och Mördarens mamma har fått stor uppmärksamhet. Ida är också verksam som översättare och arbetar på Nordens författarskola Biskops-Arnö.

Seminariet genomförs med stöd av:
Stockholms Arbetareinstitutsförening
Svenska Akademien

Seminariet kommer att hållas på svenska, estniska och engelska.
Maarja Talgre översätter från estniska till svenska.

nov.
17
L
JÕULULAAT @ Eesti Maja
nov. 17 @ 10:07 – 11:07
JÕULULAAT @ Eesti Maja | Stockholms län | Rootsi

1.dets., laupäeval kell 12.00- 15.00 toimub Eesti Majas, Wallingatan 34, traditsiooniline Jõululaat.
Laadalt saab osta väga erinevat eestipärast toitu, käsitööd, raamatuid ja palju muud põnevat. Restoran pakub jõulupärast sööki ning kindlasti ei puudu ülimaitsvad koogid. 🙂
Umbes kell 13.00 astuvad üles Huvikooli laululapsed ning külla on lubanud tulla ka vahva Jõulumemm.
Lastele saab olema väike meisterdamisnurk, kus lapsed saavad koos oma saatjaga mõnusalt koos midagi valmistada.
Ootame rohket osavõttu! 🙂

PS! Maksmine põhiliselt sularahas! ( või swish)

Lördag 1. dec kl. 12.00 – 15.00 hålls den traditionsenliga julmarknaden i Estniska Huset, Wallingatan 34.Lördag 1. dec kl. 12.00 – 15.00 hålls den traditionsenliga julmarknaden i Estniska Huset, Wallingatan 34.
Till försäljning är många sorters estnisk mat, hantverk, böcker och annat spännande. Restaurangen erbjuder julmat och inte heller saknas goda bakverk. 🙂

Ungefär klockan 13.00 framträder Estniska Kulturskolans barnkör och även Jultomten har lovat komma på besök.
Pysselhörna för barnen där barnen och deras närmaste kan göra något tillsammans.

Vi tror på tidigare års grundval på stort deltagande..:)
PS. Betalningen endast i kontanter (och Swish).

https://www.facebook.com/events/1151403041727767/

dets.
1
L
Jõululaat @ Stockholmi Eesti Maja
dets. 1 @ 12:00 – 15:00
Jõululaat @ Stockholmi Eesti Maja | Stockholms län | Rootsi

1.dets., laupäeval kell 12.00- 15.00 toimub Eesti Majas, Wallingatan 34, traditsiooniline Jõululaat.
Laadalt saab osta väga erinevat eestipärast toitu, käsitööd, raamatuid ja palju muud põnevat. Restoran pakub jõulupärast sööki ning kindlasti ei puudu ülimaitsvad koogid. 🙂
Umbes kell 13.00 astuvad üles Huvikooli laululapsed ning külla on lubanud tulla ka vahva Jõulumemm.
Lastele saab olema väike meisterdamisnurk, kus lapsed saavad koos oma saatjaga mõnusalt koos midagi valmistada.
Ootame rohket osavõttu! 🙂

PS! Maksmine põhiliselt sularahas! (või swish)

https://www.facebook.com/events/1151403041727767/

Lördag 1/12 kl. 12-15 hålls den traditionella julmarknaden i Estniska Huset, Wallingatan 34.
Smaka och köp estnisk mat, hantverk, böcker och annat spännande. Restaurangen erbjuder traditionell estnisk julmat och goda bakverk.
Vid kl. 13  framträder Estniska Kulturskolans barnkör och även Tomtemor har lovat komma förbi.
Det kommer att finnas Pysselhörna för barnen där man kan göra något tillsammans till Jul.

Alla är välkomna!

PS. Betalningen endast i kontanter (eller Swish).

https://www.facebook.com/events/1151403041727767/

dets.
8
L
Eesti Kooli jõulupidu @ Bromma gymnasium
dets. 8 @ 14:00
Eesti Kooli jõulupidu @ Bromma gymnasium | Stockholm | Stockholms län | Rootsi

På svenska: Estniska skolans julfest


Stockholmi Eesti Kooli traditsiooniline jõulupidu toimub laupäeval, 8. detsembril 2018. a. BROMMA GÜMNAASIUMIS, Nyängsvägen 152-154, 167 56 Bromma (T-bana Stora Mossen, roheline liin). Uksed avatakse kl. 12.00 ja eeskava algab kl. 14.00. Pääsmeid vähemalt 100:- / täiskasvanu, 50:- / kooliealine laps (koolieelikud ja Eesti Kooli õpilased tasuta) saab osta kassast koha peal. Kassas müüakse ka jõuluvana pakki (hind 40:-) lastele, kes ei käi Eesti Koolis. Eesti Kooli õpilased ja Stockholmi Eesti Lasteaia lapsed saavad paki tasuta.

Jõulupeo eeskavas on palju toredat ja huvitavat. Esimeses osas esinevad õpilased laulude ja pillimänguga. Kooli muusikaõpetajad koostöös valmistavad ette kava, kus õpilased laulavad, mängivad plokkflööti ja tantsivad. Esimese osa lõpetab kooli õpilaskoor kauni Luutsiarongkäiguga.

Jõulupeo teises osas esitatakse traditsiooniline näidend nimega ”Vana teater”. Tegevus toimub just vanas, mahajäetud teatris kus kerkivad üles vanad mälestused. Näidend, kuhu on põimitud ka tantsud, on kirjutatud endiste õpetajate poolt umbes kümme aastat tagasi. Lija Langerpaur lavastab näidendit koos Kädi Aguga ja abiks on veel mitmed õpetajad. Laval mängivad ja tantsivad Eesti Kooli õpilased. Tulge kaasa elama!

Enne eeskava ja vaheajal on võimalik külastada lastevanemate poolt korraldatud einelauda, uudistada Tammelehe jõululaata, kus müügil õpilaste meisterdatud esemed ning kohata sõpru ja tuttavaid.

Jõulupidu kuulub Eesti Kooli õppeprogrammi ja eesmärgiks on anda õpilastele esteetilist elamust ja esinemiskogemust. Teine tähtis eesmärk on võimaldada publikul tutvuda Eesti Kooli tegevusega ja luua kõigile jõulumeeleolu.

Eesti Kooli jõulupidu on iga aastane suurim üritus eestlaste hulgas. Võtke kaasa sõbrad ja sugulased! Tulge vaatama!

EESTI KOOL ÜTLEB KÕIGILE SÜDAMEST TERE TULEMAST JÕULUPEOLE!


ESTNISKA SKOLANS JULFEST

Estniska Skolans traditionella julfest äger rum lördagen den 8 december 2018 i BROMMA GYMNASIUM, Nyängsvägen 152-154, 167 56 Bromma (T-bana Stora Mossen, gröna linjen). Kassan öppnar kl 12.00 och scenprogrammet börjar kl 14.00. Entréavgiften är minst 100:-/vuxen och 50:-/skolbarn. För förskolebarn och Estniska Skolans elever är festen gratis. I kassan säljs också godispåsebiljetter à 40:- till barn som inte går i Estniska Skolan. Estniska Skolans elever och barn i Estniska Förskolan får biljetten utan kostnad.

Julfesten innehåller många trevliga och intressanta inslag. I första avdelningen uppträder eleverna med sånger och instrumentalspel. Skolans musiklärare leder eleverna i framförandet av ett program med sång, dans och spel på blockflöjt. Som avslutning blir det ett vackert Luciatåg med skolans elevkörer.

I den andra avdelningen äger skolans traditionella julpjäs rum. Denna gång med rubriken ”Den gamla teatern”. Handlingen i pjäsen utspelar sig i en gammal teater där många gamla minnen uppenbarar sig. Pjäsen som också innehåller flera dansinslag är författad av skolans före detta lärare för nästan tio år sedan. Lija Langerpaur tillsammans med Kädi Agu står för regin. Till sin hjälp har de flera av skolans lärare. Som skådespelare får vi se Estniska Skolans elever.

Före föreställningen och under pausen kan man fika i cafeterian som skolans föräldrar ordnar. Besök också Eklövets julbasar där eleverna ställer ut sina egenhändigt tillverkade föremål. Passa också på att träffa bekanta och vänner och ha en bra eftermiddag.

Julfesten är en del av studieprogrammet i Estniska Skolan och syftet är att ge eleverna estetiska upplevelser och scenerfarenhet. Vi vill också visa upp Estniska Skolans verksamhet för vår publik och bidra till en skön julstämning.

Estniska Skolans julfest är den årligen största estniska tillställningen. Ta med er era släktingar och vänner! Kom och var med oss!

VARMT VÄLKOMMEN TILL ESTNISKA SKOLANS JULFEST!

 år. Vad ska vi göra? Sökandet efter julen pågår i hela världen, i Mexiko, USA och Frankrike. Hur ska vi rädda julen? Pjäsen, som också innehåller dansnummer, har sammanställts av Estniska Skolans lärare Annika Aksberg, Lija Langerpaur, Patrik Slimane och Monica Wiklund tillsammans med eleverna.

Julfesten är en del av studieprogrammet i Estniska Skolan och syftet är att ge eleverna estetiska upplevelser och scenerfarenhet. Vi vill också visa upp Estniska Skolans verksamhet för vår publik och bidra till en skön julstämning.

VARMT VÄLKOMMEN TILL ESTNISKA SKOLANS JULFEST!

mai
12
P
Etendus Karlsonson @ Stockholmi Eesti Kooli aula
mai 12 @ 13:00 – 14:00
mai
24
R
Etendus Karlsonson @ Göteborgi Eesti Maja
mai 24 @ 19:00 – 20:00