Kalender

juuni
20
K
“Eesti läbi 100 silmapaari” @ Tallink Silja terminal, Värtahamnen
juuni 20 @ 14:00 – 15:00
"Eesti läbi 100 silmapaari" @ Tallink Silja terminal, Värtahamnen | Stockholms län | Rootsi

Fotonäituse “Eesti läbi 100 silmapaari” avamine 20. juunil kell 14 Tallink Silja terminalis Värtahamnenis

“Eesti läbi 100 silmapaari” on pildiline lugu Eestist, mida jutustab sada eestlast ja eestimeelset inimest. Kõige vanem on sündinud aastal 1918 nagu Eesti Vabariik. Kõige noorem 24. veebruaril, Eesti sünnipäeval, 2017. aastal. Koos portreedega tuleb esitlusele sada meeleolu, mis annavad ka Eestit mitte tundvale inimesele aimu meie maa loodusest, kultuurist, saavutustest. 

Vaata videot näitusest – https://vimeo.com/254856131

100 portree hulgast leiab kolm rootsieestlast: Mai Raud Pähn s. 1920 ja Ilon Wikland s. 1930 ning Ilmar Reepalu s. 1943. Lisa Toomas Hendrik Ilves, kes sündis Rootsis 1953. 

Tere tulemast!

Invigning av utställningen “Estland genom 100 par ögon”
den 20 juni kl 14 i Tallink Silja terminalen, Värtahamnen

Fotoutställningen “Estland genom 100 par ögon” fångar Estlands historia med 100 porträtt av personer med kopplingar till Estland. Varje år porträtteras av en person född det året. Den äldsta personen föddes 1918, dvs samma år som Republiken Estland, och den yngste personen föddes på Estlands nationaldag den 24 februari i fjol. 

Förutom ett porträtt har varje person valt ut en sak som de förknippar med Estland – må det vara någonting om estnisk kultur, natur, uppfinningar, mat eller traditioner. Även dessa är fotograferade och ingår i utställningen.

Utställningen ingår i det officiella programmet för Estlands 100-års jubileum och har tidigare visats på Estlands nationalmuseum i Tartu. Utställningen invigs den 20 juni och kan ses under hela sommaren. Sprid gärna information om utställningen bland dina vänner och familj!

Varmt välkommen!

juuni
22
R
Jaaniõhtu Sämstadis @ Kärr Sämstad
juuni 22 @ 12:00 – juuni 25 @ 13:30
Jaaniõhtu Sämstadis @ Kärr Sämstad

Inaktivera för: estniska

21-24/6 ELA jaaniõhtu

Võidupüha ja Jaaniõhtu tähistamine: grillipidu, saun, suplemine.       
23. juunil ELA peakoosolek kell 15.00            

Suvekodu on terve suve jooksul avatud suvitamiseks iseteenindamise, isemajandamise ja isetegevuse kujul. Huvilistel tuleb külastuste ja ööbimiste kohta kokku leppida ELA esimehega – Aho Rebas, telefon 0705-593007, e-post ahorebas@yahoo.se .

Suvekodu kasutamine maksab 100 krooni ööpäevas täiskasvanutele. Lapsed kuni 15. eluaastani koos vanematega ja töölised ööbivad suvekodus tasuta.

Astuge liikmeks ja palun tasuge k.a. liikmemaks 200:- /isik ELA plusgiro arvele nr 723 655-7 (Hjälpföreningen för estniska barn i Göteborg)!

Lisainfot leiate ELA veebilehel ela.rebas.se  

Parimate tervitustega,

 

Sirle Sööt

+46 72 519 04 80

juuni
23
L
Jaanipäev @ Sankt Hans Backar
juuni 23 @ 16:00
Jaanipäev @ Sankt Hans Backar | Lund | Skåne lään | Rootsi

Tule tähista koos meiega jaanipäeva ja võidupüha!

Koguneme traditsiooniliselt laupäeval, 23. juunil kell 16 Lundis, Sankt Hans Backar pargis, Ekobas Ängen´i juures. 

 
Kavas on mänge ja meelelahutust nii lastele kui täiskasvanutele, näiteks saapavise, pokemonijooks, laululahing ja palju muud lõbusat. Korjame 9 maagilist jaaniõit padja alla panemiseks, hüppame üle lõkke (grilli)  ja otsime sõnajalaõit.
 
Võta kaasa hea tuju, sõbrad, grillsütt, liha-vorsti, muud grillikraami ja joogipoolist.
Kohapeal võimalus osta šašlõkki (piiratud koguses).
 
Pidu kestab kuni rahvast jätkub.
 
Lõuna-Rootsi Eesti Maja Ühing
 

Kom och fira midsommardagen med oss!

Vi samlas på Sankt Hans backar den 23 juni kl 16. Vi ordnar gamla estniska lekar och tävlingar kanske med en twist. Du får gärna ta med dina vänner, något att äta och dricka.
Festen fortsätter så länge vi orkar. 
 
Estniska Föreningen i Lund
 
 
 

 

 

 

 

aug.
5
P
Suvekodu 2018 @ Metsakodu
aug. 5 – aug. 16 all-day

Suvekodu

Suvekodu on rootsieestlaste lastelaager, kuhu on oodatud ka lapsed Eestist ja teistest riikidest. Laagri tegevused toimuvad eesti keeles.

Laagris hoitakse alal nii väliseesti kultuuripärandit kui ka tutvustatakse uuemaid kultuurisuundi Eestis. Laager on nutiseadmete ja maiustustevaba.

Laagri personal koosneb peamiselt rootsieestlastest, kuid appi on kutsutud ka pedagooge ja praktikante Eestist.

 

Suve kõige toredamad päevad veedad Suvekodus!

 ”Soovime pakkuda lastele suve tipphetke eestikeelses lastelaagris võimaldades lastel arendada eneskindlust ja iseseisvust läbi õpetlike ja kasvatuslike tegevuste ning andes kaasa toredaid suvemälestusi läbi põnevate ja arendavate tegevuste”.

Metaskodus

Mida laps laagris õpib?

Esiteks, eesti keelt. Teiseks õpetab laagrielu lapsele iseseisvust ja sotsiaalseid oskusi. Sportlikud tegevused võimaldavad lapsel proovile panna ja arendada oma füüsilisi võimeid ja oskusi. Kõigele lisaks on need 12 päeva mobiili- ja arvutivabad ning seeläbi õpib laps ennast harjumuspärastest tegevustest välja lülitama.

 

aug.
19
P
EV taasiseseisvumispäevale pühendatud PIKNIK @ Botaanikaaed
aug. 19 @ 15:00 – 17:00
EV taasiseseisvumispäevale pühendatud PIKNIK @  Botaanikaaed  | Skåne län | Rootsi

Tere tulemast kogupere piknikule Lõuna-Rootsi eestlaste ja Eestimaa sõpradega! 

NB! uus kellaaeg. 

Pühapäeval, 19.august kell 15 tähistame Eesti taasiseseisvumispäeva Lundi Botaanikaaias traditsioonilise piknikuga.
Saame kokku, räägime olnust ja tulevatest aegadest, rõõmustame Eesti tähtpäeva üle ja köhime hääled puhtaks, sest õhtul on Lundi Eesti Majas Üheslaulmine.

 
 
aug.
25
L
Maakonnapäev- Jõgevamaa @ Stockholmi Eesti Maja
aug. 25 @ 12:00 – 16:00
Maakonnapäev- Jõgevamaa @ Stockholmi Eesti Maja | Stockholms län | Rootsi

Stockholmis tähistame Eesti Vabariigi taasiseseisvumise päeva traditsioonilise maakonnapäevaga. Sellel aastal tulevad meile külla Jõgevamaa esindajad. 

Saame näha ja kuulda erinevaid etteasteid, osta Jõgevamaa kohalikku toitu ja käsitööd.
Päeva avame kell 12.00!

Täpsem päevakava tulekul!

aug.
31
R
Näitus “Laulan laevatäie” @ Estniska Huset i Stockholm
aug. 31 @ 17:00 – 18:00
Näitus "Laulan laevatäie" @ Estniska Huset i Stockholm | Stockholms län | Rootsi

Näitus raamatust „Laulan laevatäie“

Pildid: Sabine Burger

Tekstid: Lauri Sommer, Valdur Mikita, Eero Raun, Ly Seppel, Kristiina Ehin

EESSÕNA

Eesti maja näituse saal, Wallingatan 34, Stockholm
Näituse aeg: 31. august – 23. september 2018
Avamine: 31. augustil kell 17
www.laulanlaevataie.ee
Korraldaja: Eesti Kultuuri Koondis

Raamat “Laulan laevatäie” on poeetiline ja isiklik fotoraamat eesti laulukultuurist. Raamat koosneb fotodest, tekstidest, laulusõnadest ja luuletustest. 
Fotograafiks on Sabine Burger, kes vaatab eesti kultuuri väljastpoolt tulnud šveitslase vaatenurgast, kuid tekstid on loodud eestlase sisemisest perspektiivist. Lugude autorid tutvustavad oma tekstides väga isiklikke ja poeetilisi vaatenurki laulmisele. 
Lauri Sommerit huvitab arhailistesse lauludesse kätketud maailmapilt ja tema isiklik suhe laulmisega. Valdur Mikita mõtiskleb looduse ja laulmise põimumise üle, kirjutab metsade helimaastikest ja eesti keele seostest meloodiatega. Ajaloolisi ja poliitilisi seoseid harutab Eero Raun. Kristiina Ehin pajatab seevastu fiktiivsesse ajalukku kuuluva loo naistest, kes tahtsid minna esimesele laulupeole, kuid keda sinna ei lubatud. Nõukogudeaegsetel laulupidudel kogetud tunnet meenutab Ly Seppel. – Rahva Raamat

Väikesest Šveitsi külast pärit Sabine Burger sattus 1998. aastal Eestisse. Siin kogetu jäi hinge ja arenes sooviks jäädvustada Eesti laulukultuuri, mille tulemusel valmis raamat “Laulan laevatäie”. Sabine ise peab seda poeetiliseks fotoraamatuks, kus umbes kaks kolmandikku on pilte, lisaks tekstid ja laulusõnad. “Mina pildistasin ja vaatasin Eesti kultuuri väljastpoolt tulnud šveitslase vaatenurgast, kuid tekstid on loodud eestlase sisemisest perspektiivist, need kirjutasid Lauri Sommer, Valdur Mikita, Eero Raun, Kristiina Ehin ja Ly Seppel,” kirjeldab ta. Sabinel kulus raamatu koostamisele kaks aastat, mille jooksul jälgis ta 11 koori tegemisi. Need olid Eesti Rahvusmeeskoor, Tallinna Sadama koor, Eesti Panga kammerkoor, venekeelne Narva koorikooli poistekoor, segakoor HaleBopp Singers, meeste leelokoor Liinatśuraq, Meremäe-Obinitsa naiskoor, Kihnu koolilaste koor, Kihelkonna segakoor, NUKU koor nukuteatrist ja Eesti koorijuhtide naiskoor.

 

sept.
9
P
Seltsimees laps @ Lundi Eesti Maja
sept. 9 @ 14:00 – 15:45
Seltsimees laps @ Lundi Eesti Maja | Skåne län | Rootsi

Seltsimees laps (2018)

#EV100 filmid

Leelo Tungla raamatute “Seltsimees laps ja suured inimesed” ja “Samet ja saepuru ehk Seltsimees laps ja kirjatähed“ ainetel

On aasta 1950 Nõukogude Eestis ning stalinlik terroriaparaat töötab täistuuridel – kuueaastase Leelo silme all arreteeritakse tema koolidirektorist ema. „Kui sa oled hea laps, siis tulen ma varsti tagasi,” on ema viimased sõnad, kui ta püssimeeste vahel ära viiakse. Leelo püüabki kõigest väest hästi käituda, aga ema ei tule ikka koju. Nii sugeneb lapse hinge hirm, et just tema on ema äraviimises süüdi. Mõistmatus aina süveneb, sest „heal” ja „halval” pole sellel segasel ajal justkui enam õiget tähendust. Miks on sinimustvalge ühtäkki keelatud? Kes on rahvavaenlane ja miks hirmus enkaveedeelane ümber nende kodu luusib? Kas pioneer olla on au- või häbiasi? Selles kummalises kahepalgelises maailmas püüab Leelo ema tagasituleku nimel olla võimalikult tubli, kuid satub üha uutesse sekeldustesse ning aina segasem näib seegi, mida hea laps olemine tegelikult tähendab.

sept.
20
N
Estland100. Seminarium om kultur och samtida litteratur @ Biksops Arnö
sept. 20 @ 10:00 – 22:00
Estland100. Seminarium om kultur och samtida litteratur @ Biksops Arnö | Uppsala län | Rootsi

Benämningen ”ester” användes för första gången under 1900-talet under det så kallade nationella uppvaknandet. Ester och Estland nämns dock längre tillbaka, på Estniska ambassadens hemsida beskrivs exempelvis hur de första esterna nådde Östersjöns kust redan 3000 f.kr. Estland har under den här långa historiska perioden varit en självständig nation endast mellan de båda världskrigen, och efter frigörelsen från Sovjetunionen 1991. Det estniska språket, kulturen och litteraturen har trots nämnda förutsättningar överlevt.

Estland firar 100 år och vi speglar hur den samtida
litteraturen förhåller sig till sin samtid och historia.

08.30            Buss avgår från City Terminalen, Stockholm, till Biskops Arnö

09.30            Registreringen och välkomstkaffe

10.00             Välkomna
                      Estlands ambassadör Merle Pajula hälsar välkomna

10.05             Inledning
                      Anders Ljunggren, svensk ambassadör i Estland t o m aug 2018

10.15              Estland, en del av Norden?
                      Sverige/nordens förhållande till Estland historiskt
                      Samtal Seppo Zetterberg och Anders Ljunggren

11.15              Kaffe

11.45             Betydelsen av kultur och litteratur i en nation utan självständighet
                      Fil Dr Christo Burman

12.45             Lunch

13.45             Estland post Sovjet
                      De litterära tendenserna under post Sovjet
                      Professor Piret Viires, Tallin universitet

14.45             Möte med den samtida estniska prosan
                      Ida Linde, författare, samtalar med Viivi Luik och Jan Kaus.
                      Tolk: Maarja Talgre

15.45             Kaffe

16.15              Möte med den samtida estniska poesin
                      Pär Hansson, poet, samtalar med de estniska poeterna
                      Mathura M Lattik och Kristiina Ehin

18.00             Middag i Gotiska salen
                      Efter middagen bjuder vi på mingel i Herrgården

22.00            Buss avgår tillbaka till City Terminalen, Stockholm

Tolk: Maarja Talgre

Fyll i nedanstående anmälan om du önskar delta. Om seminariet fulltecknas kommer vi att gå efter principen först till kvarn. Seminariet är kostnadsfritt.
ANMÄLAN

PROGRAM – print version

Deltagare – presentationer

Merle Pajula
Merle Pajula är Estlands ambassadör i Sverige sedan 2015. Hon har tidigare varit Estlands ambassadör i FN, 2000 – 2004, och ambassadör i Finland 2006 – 2010, och därutöver innehaft höga befattningar inom den estniska statsförvaltningen, bl a som chef för utriskedepartementet. Merle Pajula är utbildad filolog vid universitet i Tartu och har också undervisat i estniska språket och litteratur.  Hon är medlem av det estniska språkrådet och estniska institutet.

Anders Ljunggren
Anders Ljunggren, född 1951 i Höreda, är en svensk diplomat och journalist som fram till senaste sekelskiftet var engagerad partipolitiker. Ljunggren var statssekreterare för nordiska frågor under Regeringen Bildt 1991-1994. När centerpartiet samarbetade med den socialdemokratiska regeringen om den ekonomiska politiken 1995-1998 arbetade Ljunggren som sambandsman på finansdepartementet. Perioden 2000-2006 var Ljunggren generalsekreterare i Föreningen Norden och var då också under en tid ledamot i Biskops Arnös styrelse. Under den tiden var han också flera år ordförande i Folkbildningsrådet. Han var andreman vid svenska ambassaden i Helsingfors 2006-2009 och blev i september 2009 ambassadör vid svenska ambassaden i Reykjavik. Den 21 mars 2013 blev han tilldelad posten som ambassadör i Tallinn med tillträde hösten 2013.

Seppo Zetterberg
Seppo Juhani Zetterberg, född den 5 december 1945 i Helsingfors, är en finsk historiker, fil.dr. 1977. Zetterberg var 1982-1988 i olika repriser t.f. biträdande professor och tillförordnad professor vid Helsingfors universitet, 1988-1994 äldre forskare vid Finlands Akademi, och 1994-96 direktör för Finlands Estlandsinstitut samt blev 1996 professor i allmän historia vid Jyväskylä universitet. År 2006 utnämndes han till ledamot av Finska Vetenskapsakademien och 2011 till hedersdoktor vid Tartu universitetSeppo Zetterberg har som forskare intresserat sig bl.a. för Estlands historia, till exempel i doktorsavhandlingen Suomi ja Viro 1917-1919 (1977). Bland hans övriga arbeten märks företagshistoriker (till exempel Metsäliitto 1934-1984, 1984) och biografier över Yrjö Jahnsson (1982), Eugen Schauman (1986, svensk översättning Fem skott i senaten, 1987) och Erkko (2001), Viron historia, 2007, om Estlands historia (också på estniska).

Christo Burman
Christo Burman, född 19 augusti 1981 i Tallinn, Estland, är en estnisk översättare och filmvetare, fil.dr. 2010. Vid sidan av Baltic Film and Media School vid Tallinns universitet har Burman huvudsakligen varit verksam i Sverige, där han kombinerat konstnärligt arbete inom film- och teaterområdet med undervisning och forskning. Sedan 2002 har han undervisat på högskolenivå inom film, litteratur, teater, dataspel, förlagsverksamhet m.m. vid en rad svenska lärosäten (Stockholm, Umeå, Örebro, Växjö, Falun, Luleå, Skövde). Doktorsavhandlingen från 2010, I teatralitetens brännvidd: Om Ingmar Bergmans filmkonst, behandlar teater och teatralitet i Bergmans filmer. Bland Burmans översättningar från estniska finns alltifrån essäer av Jurij respektive Mikhail Lotman till sagor av Andry Ervald.

Piret Viires
Piret Viires är professor i estnisk litteratur på universitetet i Tallinn. Hon tog en fil dr i estnisk litteratur på universitetet i Tartu 2006. Hennes forskning omfattar samtida estnisk litteratur, postmodernism och digital litteratur. Piret har publicerat en monografi, Postmodernism i estniska litterära kulturen. Hon är också styrelsemedlem I estniska författarförbundet.

Viivi Luik
Viivi Luik är en välkänd estnisk författare, poet, prosaist och essäist, som har publicerat mer än 25 böcker. Hon debuterade 1962 och hennes poesidebut kom 1965 med ”Pilvede püha”. Luik har fått ett flertal estniska litteraturpris, och estniska statens kulturpris 1992 och 2010. Viivil Luik är gift med den estniska ambassadören Jaak Jõerüüt och har bott utomlands i 17 år, i Helsingfors, Rom, Riga, New York och Stockholm. Hennes böcker är översatta till de flesta europeiska språk, också till svenska. Hennes roman ”Seitsmes rahukevad – Den sjunde fredsvåren”, översattes till svenska av Peter Puide och publicerades 1988, ”Ajaloo ilu – Historiens förförande skönhet” kom 1993 i översättning av Ivo Iliste och Birgitta Göransson och diktsamlingen ”Med bitter glädje” kom 1994, också den översatt av Ivo Iliste och Birgitta Göransson. Radioteatern sände 1994-1995 Luik radiopjäs ”Hundens födelsedag”, översatt av Maarja Talgre.

Jan Kaus
Jan Kaus, född 1971, föddes i Aegviidu och studerade utbildning och filosofi på universitetet i Tallin. Kaus arbetar nu som poet och prosaist, redaktör, essäist och översättare från finska. Från 1998 till 2001 var Kaus essäredaktör på den estniska kulturtidskriften Sirp. Mellan 2004 och 2007 var han ordförande för estniska författarförbundet, och mellan 2007 och 2010 arbetade han som litteraturredaktör på Sirp.

Jan Kaus har skrivit sex romaner, och han är också känd som författare och företrädare för prosapoesi. Han har sedan länge ett samarbete med den estniska kompositören Märt-Matis Lill, som Kaus har skrivit tre libretton till. Kaus har också illustrerat flera poesisamlingar åt kollegor.

Pär Hansson
Pär Hansson är född 1970 i Vännäs. Han har publicerat sex diktsamlingar, senast Kajak som nominerades till Sveriges Radios lyrikpris 2016 och Vi plockar bär i civilisationen som fick Norrlands litteraturpris 2013. Han är engagerad i Författarförbundets Internationella råd och Samisk arbetsgrupp, samt Versopolis, ett europeisk nätverk av poeter och poesifestivaler. Numera bor han i Hammarbyhöjden, där han arrangerar uppläsningar på sin altan och undervisar i skönlitterärt skrivande på Gotlands folkhögskola.

Mathura M Lattik
Mathura, Margus Lattik, är estnisk författare och översättare. 2014 fick hans poesisamling Käe all voogav joon (The Line Flowing beneath Your Hand) Gustav Suits poesipris. 2016 kom hans första roman Jääminek (As the Ice Lifts), som fick Viru County Literary Award för bästa historiska roman. Två gånger har han fått Annual County Culture Award of the Cultural Endowment of Estonia. Hans arbete har översatts till ett dussintal språk, bland andra engelska, spanska, finska och hebreiska. Han deltar regelbundet i nationella estniska etermedier och är också en del av kulturfestivalen Särin.

Kristiina Ehin
Kristiina Ehin, född 18 juli i Rapla, är en estnisk poet, novellförfattare och översättare. Hon föddes i Rapla och är dotter till poeterna Andres Ehin och Ly Seppel. 2004 tog hon examen i jämförande och estnisk folklore vid Tartu universitet. Hon har gett ut ett flertal dikt- och novellsamlingar samt återberättade versioner av sydestländska sagor för barn. 2004 gavs diktsamlingen Som en tiger bland likadana randiga ut av Ariel förlag, vilken innehåller ett urval av Ehins dikter översätta till svenska av Peeter Puide.

Maarja Talgre
Maarja Talgre är en svensk författare, kulturjournalist, översättare och föredragshållare med estniska rötter. Född 1945 i Söderhamn i flyktinglägret Stugsund dit modern flytt undan Stalins och Hitlers krig i Estland. Maarja Talgre har arbetat 40 år vid Sveriges Radio , varav närmare 30 år på kulturredaktionen, främst med litteratur. Under radioåren gjorde hon många reportageresor till Estland, Lettland och Litauen och introducerade våra grannländers kultur i Sverige.. Hennes genombrott som författare kom med ”Leo- ett estniskt öde” 1990, som handlar om fadern, en estnisk motståndsman  som mördades av den sovjetiska säkerhetstjänsten. Faderns korta liv 1919-1944 sammanfaller med en dramatisk epok i Estlands moderna historia.

Ida Linde
Ida Linde, född 28 mars 1980, är en svensk författare som debuterade 2006.
Linde är uppvuxen i Umeå, men är numera bosatt i Stockholm. Hennes senaste böcker, Norrut åker för att dö och Mördarens mamma har fått stor uppmärksamhet. Ida är också verksam som översättare och arbetar på Nordens författarskola Biskops-Arnö.

Seminariet genomförs med stöd av:
Stockholms Arbetareinstitutsförening
Svenska Akademien

Seminariet kommer att hållas på svenska, estniska och engelska.
Maarja Talgre översätter från estniska till svenska.

dets.
1
L
Jõululaat @ Stockholmi Eesti Maja
dets. 1 @ 12:00 – 15:00
Jõululaat @ Stockholmi Eesti Maja | Stockholms län | Rootsi

1.dets., laupäeval kell 12.00- 15.00 toimub Eesti Majas, Wallingatan 34, traditsiooniline Jõululaat.
Laadalt saab osta väga erinevat eestipärast toitu, käsitööd, raamatuid ja palju muud põnevat. Restoran pakub jõulupärast sööki ning kindlasti ei puudu ülimaitsvad koogid. 🙂
Umbes kell 13.00 astuvad üles Huvikooli laululapsed ning külla on lubanud tulla ka vahva Jõulumemm.
Lastele saab olema väike meisterdamisnurk, kus lapsed saavad koos oma saatjaga mõnusalt koos midagi valmistada.
Ootame rohket osavõttu! 🙂

PS! Maksmine põhiliselt sularahas! (või swish)

https://www.facebook.com/events/1151403041727767/

Lördag 1/12 kl. 12-15 hålls den traditionella julmarknaden i Estniska Huset, Wallingatan 34.
Smaka och köp estnisk mat, hantverk, böcker och annat spännande. Restaurangen erbjuder traditionell estnisk julmat och goda bakverk.
Vid kl. 13  framträder Estniska Kulturskolans barnkör och även Tomtemor har lovat komma förbi.
Det kommer att finnas Pysselhörna för barnen där man kan göra något tillsammans till Jul.

Alla är välkomna!

PS. Betalningen endast i kontanter (eller Swish).

https://www.facebook.com/events/1151403041727767/