Kalender

juuni
22
R
Jaaniõhtu Sämstadis @ Kärr Sämstad
juuni 22 @ 12:00 – juuni 25 @ 13:30
Jaaniõhtu Sämstadis @ Kärr Sämstad

Inaktivera för: estniska

21-24/6 ELA jaaniõhtu

Võidupüha ja Jaaniõhtu tähistamine: grillipidu, saun, suplemine.       
23. juunil ELA peakoosolek kell 15.00            

Suvekodu on terve suve jooksul avatud suvitamiseks iseteenindamise, isemajandamise ja isetegevuse kujul. Huvilistel tuleb külastuste ja ööbimiste kohta kokku leppida ELA esimehega – Aho Rebas, telefon 0705-593007, e-post ahorebas@yahoo.se .

Suvekodu kasutamine maksab 100 krooni ööpäevas täiskasvanutele. Lapsed kuni 15. eluaastani koos vanematega ja töölised ööbivad suvekodus tasuta.

Astuge liikmeks ja palun tasuge k.a. liikmemaks 200:- /isik ELA plusgiro arvele nr 723 655-7 (Hjälpföreningen för estniska barn i Göteborg)!

Lisainfot leiate ELA veebilehel ela.rebas.se  

Parimate tervitustega,

 

Sirle Sööt

+46 72 519 04 80

aug.
5
P
Suvekodu 2018 @ Metsakodu
aug. 5 – aug. 16 all-day

Suvekodu

Suvekodu on rootsieestlaste lastelaager, kuhu on oodatud ka lapsed Eestist ja teistest riikidest. Laagri tegevused toimuvad eesti keeles.

Laagris hoitakse alal nii väliseesti kultuuripärandit kui ka tutvustatakse uuemaid kultuurisuundi Eestis. Laager on nutiseadmete ja maiustustevaba.

Laagri personal koosneb peamiselt rootsieestlastest, kuid appi on kutsutud ka pedagooge ja praktikante Eestist.

 

Suve kõige toredamad päevad veedad Suvekodus!

 ”Soovime pakkuda lastele suve tipphetke eestikeelses lastelaagris võimaldades lastel arendada eneskindlust ja iseseisvust läbi õpetlike ja kasvatuslike tegevuste ning andes kaasa toredaid suvemälestusi läbi põnevate ja arendavate tegevuste”.

Metaskodus

Mida laps laagris õpib?

Esiteks, eesti keelt. Teiseks õpetab laagrielu lapsele iseseisvust ja sotsiaalseid oskusi. Sportlikud tegevused võimaldavad lapsel proovile panna ja arendada oma füüsilisi võimeid ja oskusi. Kõigele lisaks on need 12 päeva mobiili- ja arvutivabad ning seeläbi õpib laps ennast harjumuspärastest tegevustest välja lülitama.

 

sept.
20
N
Estland100. Seminarium om kultur och samtida litteratur @ Biksops Arnö
sept. 20 @ 10:00 – 22:00
Estland100. Seminarium om kultur och samtida litteratur @ Biksops Arnö | Uppsala län | Rootsi

Benämningen ”ester” användes för första gången under 1900-talet under det så kallade nationella uppvaknandet. Ester och Estland nämns dock längre tillbaka, på Estniska ambassadens hemsida beskrivs exempelvis hur de första esterna nådde Östersjöns kust redan 3000 f.kr. Estland har under den här långa historiska perioden varit en självständig nation endast mellan de båda världskrigen, och efter frigörelsen från Sovjetunionen 1991. Det estniska språket, kulturen och litteraturen har trots nämnda förutsättningar överlevt.

Estland firar 100 år och vi speglar hur den samtida
litteraturen förhåller sig till sin samtid och historia.

08.30            Buss avgår från City Terminalen, Stockholm, till Biskops Arnö

09.30            Registreringen och välkomstkaffe

10.00             Välkomna
                      Estlands ambassadör Merle Pajula hälsar välkomna

10.05             Inledning
                      Anders Ljunggren, svensk ambassadör i Estland t o m aug 2018

10.15              Estland, en del av Norden?
                      Sverige/nordens förhållande till Estland historiskt
                      Samtal Seppo Zetterberg och Anders Ljunggren

11.15              Kaffe

11.45             Betydelsen av kultur och litteratur i en nation utan självständighet
                      Fil Dr Christo Burman

12.45             Lunch

13.45             Estland post Sovjet
                      De litterära tendenserna under post Sovjet
                      Professor Piret Viires, Tallin universitet

14.45             Möte med den samtida estniska prosan
                      Ida Linde, författare, samtalar med Viivi Luik och Jan Kaus.
                      Tolk: Maarja Talgre

15.45             Kaffe

16.15              Möte med den samtida estniska poesin
                      Pär Hansson, poet, samtalar med de estniska poeterna
                      Mathura M Lattik och Kristiina Ehin

18.00             Middag i Gotiska salen
                      Efter middagen bjuder vi på mingel i Herrgården

22.00            Buss avgår tillbaka till City Terminalen, Stockholm

Tolk: Maarja Talgre

Fyll i nedanstående anmälan om du önskar delta. Om seminariet fulltecknas kommer vi att gå efter principen först till kvarn. Seminariet är kostnadsfritt.
ANMÄLAN

PROGRAM – print version

Deltagare – presentationer

Merle Pajula
Merle Pajula är Estlands ambassadör i Sverige sedan 2015. Hon har tidigare varit Estlands ambassadör i FN, 2000 – 2004, och ambassadör i Finland 2006 – 2010, och därutöver innehaft höga befattningar inom den estniska statsförvaltningen, bl a som chef för utriskedepartementet. Merle Pajula är utbildad filolog vid universitet i Tartu och har också undervisat i estniska språket och litteratur.  Hon är medlem av det estniska språkrådet och estniska institutet.

Anders Ljunggren
Anders Ljunggren, född 1951 i Höreda, är en svensk diplomat och journalist som fram till senaste sekelskiftet var engagerad partipolitiker. Ljunggren var statssekreterare för nordiska frågor under Regeringen Bildt 1991-1994. När centerpartiet samarbetade med den socialdemokratiska regeringen om den ekonomiska politiken 1995-1998 arbetade Ljunggren som sambandsman på finansdepartementet. Perioden 2000-2006 var Ljunggren generalsekreterare i Föreningen Norden och var då också under en tid ledamot i Biskops Arnös styrelse. Under den tiden var han också flera år ordförande i Folkbildningsrådet. Han var andreman vid svenska ambassaden i Helsingfors 2006-2009 och blev i september 2009 ambassadör vid svenska ambassaden i Reykjavik. Den 21 mars 2013 blev han tilldelad posten som ambassadör i Tallinn med tillträde hösten 2013.

Seppo Zetterberg
Seppo Juhani Zetterberg, född den 5 december 1945 i Helsingfors, är en finsk historiker, fil.dr. 1977. Zetterberg var 1982-1988 i olika repriser t.f. biträdande professor och tillförordnad professor vid Helsingfors universitet, 1988-1994 äldre forskare vid Finlands Akademi, och 1994-96 direktör för Finlands Estlandsinstitut samt blev 1996 professor i allmän historia vid Jyväskylä universitet. År 2006 utnämndes han till ledamot av Finska Vetenskapsakademien och 2011 till hedersdoktor vid Tartu universitetSeppo Zetterberg har som forskare intresserat sig bl.a. för Estlands historia, till exempel i doktorsavhandlingen Suomi ja Viro 1917-1919 (1977). Bland hans övriga arbeten märks företagshistoriker (till exempel Metsäliitto 1934-1984, 1984) och biografier över Yrjö Jahnsson (1982), Eugen Schauman (1986, svensk översättning Fem skott i senaten, 1987) och Erkko (2001), Viron historia, 2007, om Estlands historia (också på estniska).

Christo Burman
Christo Burman, född 19 augusti 1981 i Tallinn, Estland, är en estnisk översättare och filmvetare, fil.dr. 2010. Vid sidan av Baltic Film and Media School vid Tallinns universitet har Burman huvudsakligen varit verksam i Sverige, där han kombinerat konstnärligt arbete inom film- och teaterområdet med undervisning och forskning. Sedan 2002 har han undervisat på högskolenivå inom film, litteratur, teater, dataspel, förlagsverksamhet m.m. vid en rad svenska lärosäten (Stockholm, Umeå, Örebro, Växjö, Falun, Luleå, Skövde). Doktorsavhandlingen från 2010, I teatralitetens brännvidd: Om Ingmar Bergmans filmkonst, behandlar teater och teatralitet i Bergmans filmer. Bland Burmans översättningar från estniska finns alltifrån essäer av Jurij respektive Mikhail Lotman till sagor av Andry Ervald.

Piret Viires
Piret Viires är professor i estnisk litteratur på universitetet i Tallinn. Hon tog en fil dr i estnisk litteratur på universitetet i Tartu 2006. Hennes forskning omfattar samtida estnisk litteratur, postmodernism och digital litteratur. Piret har publicerat en monografi, Postmodernism i estniska litterära kulturen. Hon är också styrelsemedlem I estniska författarförbundet.

Viivi Luik
Viivi Luik är en välkänd estnisk författare, poet, prosaist och essäist, som har publicerat mer än 25 böcker. Hon debuterade 1962 och hennes poesidebut kom 1965 med ”Pilvede püha”. Luik har fått ett flertal estniska litteraturpris, och estniska statens kulturpris 1992 och 2010. Viivil Luik är gift med den estniska ambassadören Jaak Jõerüüt och har bott utomlands i 17 år, i Helsingfors, Rom, Riga, New York och Stockholm. Hennes böcker är översatta till de flesta europeiska språk, också till svenska. Hennes roman ”Seitsmes rahukevad – Den sjunde fredsvåren”, översattes till svenska av Peter Puide och publicerades 1988, ”Ajaloo ilu – Historiens förförande skönhet” kom 1993 i översättning av Ivo Iliste och Birgitta Göransson och diktsamlingen ”Med bitter glädje” kom 1994, också den översatt av Ivo Iliste och Birgitta Göransson. Radioteatern sände 1994-1995 Luik radiopjäs ”Hundens födelsedag”, översatt av Maarja Talgre.

Jan Kaus
Jan Kaus, född 1971, föddes i Aegviidu och studerade utbildning och filosofi på universitetet i Tallin. Kaus arbetar nu som poet och prosaist, redaktör, essäist och översättare från finska. Från 1998 till 2001 var Kaus essäredaktör på den estniska kulturtidskriften Sirp. Mellan 2004 och 2007 var han ordförande för estniska författarförbundet, och mellan 2007 och 2010 arbetade han som litteraturredaktör på Sirp.

Jan Kaus har skrivit sex romaner, och han är också känd som författare och företrädare för prosapoesi. Han har sedan länge ett samarbete med den estniska kompositören Märt-Matis Lill, som Kaus har skrivit tre libretton till. Kaus har också illustrerat flera poesisamlingar åt kollegor.

Pär Hansson
Pär Hansson är född 1970 i Vännäs. Han har publicerat sex diktsamlingar, senast Kajak som nominerades till Sveriges Radios lyrikpris 2016 och Vi plockar bär i civilisationen som fick Norrlands litteraturpris 2013. Han är engagerad i Författarförbundets Internationella råd och Samisk arbetsgrupp, samt Versopolis, ett europeisk nätverk av poeter och poesifestivaler. Numera bor han i Hammarbyhöjden, där han arrangerar uppläsningar på sin altan och undervisar i skönlitterärt skrivande på Gotlands folkhögskola.

Mathura M Lattik
Mathura, Margus Lattik, är estnisk författare och översättare. 2014 fick hans poesisamling Käe all voogav joon (The Line Flowing beneath Your Hand) Gustav Suits poesipris. 2016 kom hans första roman Jääminek (As the Ice Lifts), som fick Viru County Literary Award för bästa historiska roman. Två gånger har han fått Annual County Culture Award of the Cultural Endowment of Estonia. Hans arbete har översatts till ett dussintal språk, bland andra engelska, spanska, finska och hebreiska. Han deltar regelbundet i nationella estniska etermedier och är också en del av kulturfestivalen Särin.

Kristiina Ehin
Kristiina Ehin, född 18 juli i Rapla, är en estnisk poet, novellförfattare och översättare. Hon föddes i Rapla och är dotter till poeterna Andres Ehin och Ly Seppel. 2004 tog hon examen i jämförande och estnisk folklore vid Tartu universitet. Hon har gett ut ett flertal dikt- och novellsamlingar samt återberättade versioner av sydestländska sagor för barn. 2004 gavs diktsamlingen Som en tiger bland likadana randiga ut av Ariel förlag, vilken innehåller ett urval av Ehins dikter översätta till svenska av Peeter Puide.

Maarja Talgre
Maarja Talgre är en svensk författare, kulturjournalist, översättare och föredragshållare med estniska rötter. Född 1945 i Söderhamn i flyktinglägret Stugsund dit modern flytt undan Stalins och Hitlers krig i Estland. Maarja Talgre har arbetat 40 år vid Sveriges Radio , varav närmare 30 år på kulturredaktionen, främst med litteratur. Under radioåren gjorde hon många reportageresor till Estland, Lettland och Litauen och introducerade våra grannländers kultur i Sverige.. Hennes genombrott som författare kom med ”Leo- ett estniskt öde” 1990, som handlar om fadern, en estnisk motståndsman  som mördades av den sovjetiska säkerhetstjänsten. Faderns korta liv 1919-1944 sammanfaller med en dramatisk epok i Estlands moderna historia.

Ida Linde
Ida Linde, född 28 mars 1980, är en svensk författare som debuterade 2006.
Linde är uppvuxen i Umeå, men är numera bosatt i Stockholm. Hennes senaste böcker, Norrut åker för att dö och Mördarens mamma har fått stor uppmärksamhet. Ida är också verksam som översättare och arbetar på Nordens författarskola Biskops-Arnö.

Seminariet genomförs med stöd av:
Stockholms Arbetareinstitutsförening
Svenska Akademien

Seminariet kommer att hållas på svenska, estniska och engelska.
Maarja Talgre översätter från estniska till svenska.

nov.
17
L
JÕULULAAT @ Eesti Maja
nov. 17 @ 10:07 – 11:07
JÕULULAAT @ Eesti Maja | Stockholms län | Rootsi

1.dets., laupäeval kell 12.00- 15.00 toimub Eesti Majas, Wallingatan 34, traditsiooniline Jõululaat.
Laadalt saab osta väga erinevat eestipärast toitu, käsitööd, raamatuid ja palju muud põnevat. Restoran pakub jõulupärast sööki ning kindlasti ei puudu ülimaitsvad koogid. 🙂
Umbes kell 13.00 astuvad üles Huvikooli laululapsed ning külla on lubanud tulla ka vahva Jõulumemm.
Lastele saab olema väike meisterdamisnurk, kus lapsed saavad koos oma saatjaga mõnusalt koos midagi valmistada.
Ootame rohket osavõttu! 🙂

PS! Maksmine põhiliselt sularahas! ( või swish)

Lördag 1. dec kl. 12.00 – 15.00 hålls den traditionsenliga julmarknaden i Estniska Huset, Wallingatan 34.Lördag 1. dec kl. 12.00 – 15.00 hålls den traditionsenliga julmarknaden i Estniska Huset, Wallingatan 34.
Till försäljning är många sorters estnisk mat, hantverk, böcker och annat spännande. Restaurangen erbjuder julmat och inte heller saknas goda bakverk. 🙂

Ungefär klockan 13.00 framträder Estniska Kulturskolans barnkör och även Jultomten har lovat komma på besök.
Pysselhörna för barnen där barnen och deras närmaste kan göra något tillsammans.

Vi tror på tidigare års grundval på stort deltagande..:)
PS. Betalningen endast i kontanter (och Swish).

https://www.facebook.com/events/1151403041727767/

dets.
1
L
Jõululaat @ Stockholmi Eesti Maja
dets. 1 @ 12:00 – 15:00
Jõululaat @ Stockholmi Eesti Maja | Stockholms län | Rootsi

1.dets., laupäeval kell 12.00- 15.00 toimub Eesti Majas, Wallingatan 34, traditsiooniline Jõululaat.
Laadalt saab osta väga erinevat eestipärast toitu, käsitööd, raamatuid ja palju muud põnevat. Restoran pakub jõulupärast sööki ning kindlasti ei puudu ülimaitsvad koogid. 🙂
Umbes kell 13.00 astuvad üles Huvikooli laululapsed ning külla on lubanud tulla ka vahva Jõulumemm.
Lastele saab olema väike meisterdamisnurk, kus lapsed saavad koos oma saatjaga mõnusalt koos midagi valmistada.
Ootame rohket osavõttu! 🙂

PS! Maksmine põhiliselt sularahas! (või swish)

https://www.facebook.com/events/1151403041727767/

Lördag 1/12 kl. 12-15 hålls den traditionella julmarknaden i Estniska Huset, Wallingatan 34.
Smaka och köp estnisk mat, hantverk, böcker och annat spännande. Restaurangen erbjuder traditionell estnisk julmat och goda bakverk.
Vid kl. 13  framträder Estniska Kulturskolans barnkör och även Tomtemor har lovat komma förbi.
Det kommer att finnas Pysselhörna för barnen där man kan göra något tillsammans till Jul.

Alla är välkomna!

PS. Betalningen endast i kontanter (eller Swish).

https://www.facebook.com/events/1151403041727767/

dets.
15
L
SESi Talvekontsert “Laulupeoga Jõuludesse” @ Eric Ericsonhallen
dets. 15 @ 15:00 – 17:00
SESi Talvekontsert "Laulupeoga Jõuludesse" @ Eric Ericsonhallen | Stockholms län | Rootsi

SESi talvekontsert “Laulupeoga jõuludesse” toob teieni nii traditsioonilisi laulupeo laule kui ka jõululaule.

Stockholmi Eesti Segakooril on seekord külas Tartu Laulupeomuuseumi Segakoor ja Põhja-Eesti Pimedate Ühingu Puhkpilli Orkester.

Tule nautima!

 

jaan.
27
P
Lastering Malmös @ Garaget
jaan. 27 @ 12:00 – 13:30
Lastering Malmös @ Garaget

Lastering 1-6-aastastele lastele. Kohtume Malmös, Garaget´is (Lönngatan 30).

Laulame eesti lastelaule, jutustame muinasjutte ning meisterdame. Teata palun oma tulekust ette kristi117@hotmail.com

veebr.
3
P
Küünlapäev @ Lundi Eesti Maja
veebr. 3 @ 12:00 – 13:30
Küünlapäev @ Lundi Eesti Maja
Lastering kutsub kõiki Lundi Eesti Majja küünlapäeva tähistama.
 
Meisterdame ise küünla ning räägime Tartu rahust ja iseseisvusest.
Pakume ka kehakinnitust! Osalustasu 50 krooni.
Teata palun oma osavõtust ette kristi117@hotmail.com 
veebr.
16
L
Naised Köögis kontsert @ Scala Jazzklubi
veebr. 16 @ 19:00 – veebr. 17 @ 0:00

NAISED KÖÖGIS
Laupäeval, 16.02.2019 kl.19:00
Stockholmis Scala teatri jazzklubis
Uksed avame kl. 18:00
Pilet 150.- (maksmine sularahas/swish)

Tantsumuusikat teeb Antti Kopliste

NAISED KÖÖGIS (EST)
Viljandist alguse saanud ansambel Naised Köögis armastab köögilaua taga kokku saada, maailma asju arutada ja uusi laule teha. Kord on vastuvaatav tõde valus, kord naljakas, kord meelitav, kord ehmatav, kord rõõmustav, kord piinlik, aga just see laulu kaudu tõe poole püüdlemine hoiab neid juba mitmendat aastat koos ja innustab taas köögilaua tagant lavalaudadele astuma.
Laulud, mida iseloomustab peenetundeline huumor, kompromissitu absurditaju ja rahvalikult aus elutunnetus, valmivad enamasti ühisloominguna. Naised Köögis loovad uuema rahvalaulu ning autorilaulu stiilis laule. Mõnikord põimivad nad kokku vanu ja uusi laule, andes rahvalauludele kaasaegseid sõnu ja luues uusi tähendusi. Mõnikord viib uudishimu neid ka uusi muusikakultuure avastama, olgu selleks siis keelt sõlme ajav räpp või üleelusuuruste tunnete tango. Eelkõige põhineb nende muusika siiski elusale eesti muusika traditsioonile.
Laulude tundespekter ulatub tõsisest romansilikust armastuslüürikast kuni musta huumoriga vürtsitatud tragikoomiliste lauludeni, millel siiski ei puudu tõsiseltvõetav eluhoiak.

Naised Köögis on andnud välja kaks CD-d, “See pole ainult sääskede ja siilide öö” (2015) ja “See tantsusaal on nugadega kaetud” (2017). Esimene plaat sai väga sooja vastuvõtu ja pälvis Kuldse Plaadi “Aasta uustulnukas” kategoorias. 2016 tunnustati ansambli tegevust etnomuusika auhinnaga Etnokulp “Aasta parim lugu” (Naised, naised) ja “Aasta uusfolkartist” kategooriates. Väga laialdast ühiskondlikku tähelepanu pälvis 2017. aastal avaldatud lugu “Aasta ema”, mis oli nomineeritud ka Eesti Muusikaauhindade 2018 aasta parim laul kategoorias.

Katrin Laidre: laul, karmoška, basskitarr, kannel
Kristiina Ehin: laul, karmoška
Sofia Joons: laul, viiul, kitarr, trumm
Kairi Leivo: laul, parmupill, basskitarr

SOUNDCLOUD: https://soundcloud.com/naised
YOUTUBE: https://www.youtube.com/channel/UCeMVw2vXM3Kt78J2sDrFd9A
FACEBOOK: https://www.facebook.com/naisedkoogis
INSTAGRAM: https://www.instagram.com/naisedkoogis

NAISED KÖÖGIS
Saturday, 16.02.2019 at 19:00
Stockholm Scala theatre jazzclub
Doors at 18:00
Ticket 150.- (cash/swish)

Dance music by Antti Kopliste

NAISED KÖÖGIS (ENG) – The Women in the Kitchen – came together in Viljandi in Southern Estonia, where they all lived in the beginning of the 2010s. They often gathered in each others kitchens during the long and cold winter evenings to let the kids play and cook for them. As they all share a great love for folkmusic and –songs, it didn’t take long until they picked up their karmoshkas and violins and started to share tunes and songs with each other. Their kick-off-concert as Naised Köögis took surprisingly place in St Petersburg in spring 2013.

After this trip, their gatherings around kitchen tables went from playing tunes and songs they already knew, to talking about Very Important Things in Life and summarizing their thoughts in new songs and melodies. Characterizing for Naised Köögis’s songtexts is a delicate touch of humor, uncompromising sense of absurdity and a traditional honest feeling for life. Most songs are created jointly and a song is never ready and finalized before all four singers feel that they have catched some kind of truth with it. In Naised Köögis’s songs, truth appears in many different ways. It can be everything from painful, funny, flattering, terrifying, grateful to extremely embarrassing.

Naised Köögis’s repertoire consists of both old and new songs and melodies. The quartet gives folksongs contemporary texts and menings, creates new dance melodies and is never afraid of letting their curiosity bring them inspiration from other music traditions such as tounge wrenching rap or emotional tangos. If needed, they also learn to play for them new instruments, such as the bass guitar or drums. Still most of their music is based on a utmost alive Estonian music tradition and invites the audience to spin off in a walz, reinländer or polka.

Naised Köögis has released two CDs, See pole ainult sääskede ja siilide öö (2015) and See tantsusaal on nugadega kaetud (2017). For their first CD, Naised Köögis received a Kuldne Plaat (Golden Disc) as Newcomer of the Year in 2015 and in 2016 they received the honourable folkmusic prize Ethno Kulp (Ethno Ladle) both for Best Song of the Year (Naised, naised) and Best New-Folk-Artist. From the very beginning, the quartet has had a warm relation with its audience of all ages all over Estonia and many of the ensemble’s videos have gone viral on internet.

Katrin Laidre: vocal, karmoshka, bass guitar, kannel
Kristiina Ehin: vocal, karmoshka
Sofia Joons: vocal, violin, guitar, drum
Kairi Leivo: vocal, bass guitar

SOUNDCLOUD: https://soundcloud.com/naised
YOUTUBE: https://www.youtube.com/channel/UCeMVw2vXM3Kt78J2sDrFd9A
FACEBOOK: https://www.facebook.com/naisedkoogis
INSTAGRAM: https://www.instagram.com/naisedkoogis

apr.
4
N
ETSR ettekandeõhtu Virve Raag @ Stockholmi Eesti Maja
apr. 4 @ 18:00 – 19:30

Dotsent Virve Raag räägib teemal ”Nimed avalikus ruumis poliitiliste muutuste tuules”

Virve Raag on õppinud Tartu ja Uppsala ülikoolis eesti ja soome-ugri keeleteadust,  filosoofiadoktor (1998, Uppsala ülikool) väitekirjaga keeleuuenduse mõjust eesti keele vormiõpetusele (The Effects of Planned Change on Estonian Morphology). Aastast 2005 Uppsala ülikooli dotsent.

Uppsala ülikooli eesti keele õppejõud alates aastast 1979 (1987-1993 soome-ugri keelte õppetooli õppetöö juhataja ja 2005–2015 nüüdiskeelte õppetooli juhataja). 1993-97 ka Stockholmi ülikooli eesti-rootsi tõlkide koolitamise õppejõud ja aastast 1995 riikliku Kammerkolleegiumi (Kammarkollegiet) eesti–rootsi tõlkide ja tõlkijate atesteerimise komisjonis. Olnud rootsi-eesti suursõnaraamatu (2004) peatoimetaja.

Peamisteks uurimisaladeks on eesti ja vadja keel, eesti keele standardiseerimine ja ideologiseerimine, Rootsi eestlaste keel.

Virve Raag. Foto: Johan Jeppsson