Sverigeesternas kulturarkiv kan bli kvar i Estniska Huset


”Ei ole midagi võimatut, on vaid saamatud inimesed,” ütlevad optimistid keerulistes olukordades lootusrikkalt. Mõnikord tuleb abi sealt, kus seda oodata ei oska.

Teatavasti pidi REL arhiiv 1. juuniks oma hoiuruumist välja kolima, et Scala teater saaks sügiseks ehitada sinna jazzklubi esinejatele loozi. Kui Scala teater kuulis, et kolimine polegi nii lihtne kui alguses arvatud, pakkusid teatri omanikud ise omalt poolt välja lahenduse, kuhu ehitada teatrile abiruumid nii, et arhiiv saaks oma ruumi alles jääda. Eesti Maja on juba ühendust võtnud mitme ehitusettevõttega, et võtta pakkumisi parima lahenduse leidmiseks.

Kõik sõltub inimestest ja nende väärtushinnangutest. Scala teatri omanikud, abielupaar Tova ja Conrad Nyqvist, Henrik Dorsin ja Micke Lindgren on kõik kultuuri- ja loomemajanduse inimesed, mitte kasuahned ettevõtjad. Nad saavad meie kultuuripärandi säilitamise vajadusest aru ning usuvad, et on võimalik leida lahendus, mis kõiki osapooli rahuldab.

Mida kaugemale ja sügavamale me arhiivi inventeerimisega kevadel jõudsime, seda selgemalt tunnetasime, et suurt osa sellest arhiivist ei ole mõistlik veel Eestisse saata. See materjal on meil endil vaja esmalt läbi töötada ja alles siis saame dialoogis Rahvusarhiivi jt mäluasutustega otsustada, kuhu midagi saata. Siin on nii palju materjali mida saaksid kasutada Stockholmi Eesti Kooli õpilased uurimistööde tegemiseks, nii rootsi kui eesti keeles. Siin on materjali, mille põhjal kirjutada 1976. a ilmunud Bernard Kangro raamatule ”Eesti Rootsis” järg. Pealegi on meil vaja ruumi, et vastu võtta eraisikute valduses olevat arhiivimaterjali üle terve Rootsi, et see sorteerida ja siis jooksvalt Eestisse saata, nagu seda nüüd kümneid aastaid teinud oleme. Loomulik oleks ka see, et nii Stockholmi Eesti Maja enda kui paljude teiste aktiivselt tegutsevate organisatsioonide arhiivimaterjalid oleksid kindlalt hoiul korralikus arhiiviruumis ja mitte laiali inimeste kodudes.

REL arhiiv ehk Eesti Kultuuriarhiiv Rootsis loodi 18.11.1970 REL-i eelkäija Rootsi Eestlaste Esinduse (REE) juhatuse otsusel. Selle arhiivi eesmärk on olnud koguda ja talletada kultuurialalist materjali eestlaste elust Rootsis teaduslikuks otstarbeks. Süstematiseeritult on kogutud materjali põgenemise kohta kodumaalt, saabumisest Rootsi, laagriperioodist, töökohtadele siirdumisest, Eesti ühiskondliku elu tekkimisest ja Eesti organisatsioonide arengust ning juhtivatest isikutest. Lisaks leidub arhiivis ka rootsi ajakirjanduse, ametiasutuste jt materjale, milles puudutatakse eestlaste elu ja suhtumist neisse.

REL Esinduskogul 28.-29. aprillil Göteborgis oli arhiivide küsimus jutuks. Saadikutele pandi südamele teadvustada fakti, et kõik dokumendid, fotod, filmid, mis me täna ”toodame”, on homme juba ajalugu. Kuidas e-arhiivi korraldada, on täiesti eraldi küsimus. Esmatähtis on hoolitseda, et arhiivimaterjalid ära ei kaoks, kui inimesed ühingutes vahetuvad.

Juba sügisel on kavas taastada Kultuuriarhiivi esialgne struktuur: teaduslik nõukogu ja arhiivitoimkond. Teaduslikus nõukogus on lahkelt valmis kaasa lööma ka näiteks prof Li Bennich-Björkman ja prof Ebba Witt Brattström, kel mõlemil on käsil oma päritolu uurimine ja raamatute kirjutamine oma esivanematest, põgenike/sisserändajate mõttemaailmast ja hingeelust. REL arhiivitoimkond on teinud suurepärast tööd aastakümneid. Oleme harjunud sellega, et Mai Raud Pähn jookseb Eesti Majas trepist üles alla ja Jüri Karl Seim on alati kohal. Nüüd, kui Mai enam tervislikel põhjustel arhiivi töögrupis kaasa lüüa ei saa ja Jüri Karl veedab rohkem aega Eestis, tuleb leida uusi töövorme ja uusi abikäsi.

Kultuurirajad.se ja EV100 Miljon+ on projektid, kus on lihtne kaasa lüüa ja mille mõju on suur. Iga isik või organisatsioon, mille arhiivikogu me läbi töötame, saab kantud kultuuriradadele ja Vikipeediasse ning nähtavaks saab meie kogukonnale ka info selle kohta, millisesse mäluasutusse need arhiivimaterjalid saadetakse.

Eesti Päevalehe poolt levitatud info, et REL-il pole arhiivi üüriks raha, ei vasta tõele. Küll aga pidas REL kohatuks ja häbematuks Matti Anniko juhatuse poolt tehtud otsust tõsta arhiiviruumi üür kahekordseks ja anda üürileping tagaselja Scala teatrile. Tol ajal oli ettekäändeks ventilatsioonisüsteemi uuendamine, mis ka siis leidis Scala teatri eestvedamisel teise lahenduse. REL on kõik need aastad ausalt Scalale üüri maksnud, seda küll Eesti riigi poolse toetusega.

REL on mitu aastat tegelenud arhiivimaterjali digiteerimisega. Digitaalsed failid on vaja aga korrastada ja süstematiseerida ning kättesaadavaks teha meie portaali ja pildipanga arenduste kaudu. Kõik abikäed on oodatud!

Loodame siiralt, et suurem osa kaasmaalastest saab aru rootsieestlaste kultuuriarhiivi vajalikkusest. Protokolliraamatud, kirjavahetused, päevikud – need kõik aitavad selgitada ajalugu. Tähtsusetuks peetud ”vana praht” võib sageli sisaldada olulisi faktiteadmisi, mis ajalooraamatutest puuduvad. Koostöö eesti mäluasutustega on elementaarne. Tähtis on aga ka ise oma kogukonna ajalugu tunda ja seda edasi anda oma lastele ja lastelastele!

SIRLE SÖÖT
Rootsi Eestlaste Liidu esimees
Ajaloo- ja arhiivitoimkonna kõneisik
sirle.soot@sverigeesterna.se

Samal teemal – Rootsieestlaste kultuuriarhiiv on 1. juunist kodutu. Evelin Tamm. 

Sirle Sööt (REL arhiiv), Tova Nyqvist (Scala teater) ja Taave Sööt Vahermägi (Eesti Maja AB) otsivad lahendust, mis rahuldaks kõiki osapooli. 1. juunil 2018 Stockholmi Eesti Majas asuva Scala teatri ees. Foto: Rut Nyqvist

Ibland får man hjälp från oväntat håll. Så hände när Scalateatern efter att ha hört om kulturarkivets prekära läge själv föreslog en alternativ lösning till artisternas vilorum som kan innebära att arkivet blir kvar där det är. Estniska Huset har redan kontaktat byggföretag för att begära in offerter för den nya lösningen.

Allt beror på människor och deras värderingar. Tova och Conrad Nyqvist, Henrik Dorsin och Micke Lindgren är kulturarbetare verksamma i den kreativa sektorn. De förstår våra behov för kulturarkivet och tror att vi kan hitta en lösning som passar alla inblandade.

Ju längre vi kom med inventeringen av arkivet nu under våren desto klarare blev det att det skulle vara för tidigt att skicka stora delar av kulturarkivet till Estland. Vi behöver mer tid för att bearbeta det materialet först och först därefter kan vi i dialog med Nationalarkivet och andra minnesinstitutioner besluta vad som ska skickas och vart.

Det finns t ex en del material som elever från Estniska Skolan kunde använda för elevarbeten, det finns källmaterial som kan vara värdefull för den som åtar sig att skriva fortsättningen till Bernard Kangros’ bok “Estland i Sverige” som kom ut 1976. Vi behöver utrymme för att kunna tillfälligt förvara arkivmaterial som kommer in från privatpersoner och föreningar, innan det skickas vidare till Estland så som vi har redan gjort i decennier. Det vore även rimligt att Estniska Husets egna och många av de  andra aktiva organisationers arkiv fanns ordnat i ett arkivrum istället för hemma hos nuvarande eller före detta ledare.

Sverigeesternas Riksförbunds arkiv eller Estniska Kulturarkivet i Sverige grundades den 18/11 1970 av Sverigeesternas Riksförbunds föregångare Sverigeesternas Representation. Målet med skapandet av arkivet var att i vetenskapligt syfte samla och förvara kulturellt material som rör det estniska samfundets verksamhet i Sverige. På ett systematiskt sätt har man samlat information och handlingar rörande flykten från hemlandet under kriget, tiden i flyktingläger, de första arbetsplatserna, grundandet av de första estniska  organisationerna i Sverige och om ledargestalterna i dessa. Man samlade även uppgifter från svensk media och myndigheter som rör ester samt det omgivande samhällets attityder gentemot dem.

Under Sverigeesternas Riksföbunds Representatskapsmöte som ägde rum den 28-29 april i år i Göteborg påmindes alla deltagare om att det vi idag håller på med i våra föreningar och organisationer är historia i morgon. Förutom protokoll och handlingar är det viktigt att även foton, filmer och ljudupptagningar hanteras på rätt sätt. E-arkivet är ett kapitel för sig men det viktiga just nu är att arkivmaterial inte går förlorad när personerna i föreningar byts ut.

Under hösten kommer vi att återskapa den ursprungliga strukturen för Kulturarkivet, med ett separat vetenskapligt råd vid sidan av det fungerande arkivutskottet.

Både professorer Li Bennich-Björkman och Ebba Witt Brattström har visat intresse för att delta i det vetenskapliga rådets arbete. Båda använder sig av sin egen invandrarbakgrund i forskningen och författarskapet.

Arkivutskottet har gjort ett fantastiskt arbete under åren. Vi hade blivit vana vid att Mai Raud-Pähn springer upp och ned i trappor och att Jüri Karl Seim alltid finns på plats. Nu när Mais hälsa inte tillåter samma aktivitet och Jüri Karl har spenderar mer tid i Estland måste vi hitta nya arbetsformer samt medhjälpare.

Kultuurirajad.se och EV100 Miljon+ är projekt där det är enkelt att delta och som har stor effekt. Varje person och organisation vars material har arbetats genom förs in i Kultuurirajad.se samt i Wikipedia. Där blir det också synligt till vilken arkiv materialet till slut hamnar.

Uppgifterna i Estniska Dagbladet om att REL inte skulle ha råd med ett arkiv är felaktiga. Däremot tyckte REL att det var olämpligt och oförskämt att den dåvarande styrelsen under Matti Annikos ledning höjde hyran till det dubbla samt valde att hyra ut lokalen till Scala utan en riktig diskussion med oss först. Förevändningen då var att man skulle installera en fläktaggregat. På Scalateaterns initiativ hittade man dock en annan, bättre lösning, men arkivlokalen var redan uppsagd och uthyrd till Scalateatern. Under alla åren sedan dess har REL betalat hyra till Scalateatern, delvis med specifikt estniskt statligt bidrag till just det.

REL har under många år sysslat med att digitalisera arkivmaterial. De digitala filerna måste dock göras tillgängliga genom vår portal och bilddatabas. Där är alla initiativ och hjälpande händer välkomna!

Vi hoppas att våra landsmän här förstår behovet av sverigeesternas kulturarkiv. Protokollböcker, brevväxlingar och dagböcker hjälper oss att förstå vår historia. Det värdelösa “skräpet” kan innehålla handlingar och uppgifter som saknas i historieböckerna. Samarbete med den estniska historieinstitutionerna är självklart viktigt men det är också viktigt att själv känna till det egna samfundets historia och kunna ge det vidare till barn och barnbarn.

SIRLE SÖÖT
ordförande i Sverigeesternas Riksförbund
talesperson för arkivutskottet
sirle.soot@sverigeesterna.se

På samma tema: Sverigeesternas kulturarkiv blir hemlös den 1 juni. Evelin Tamm

Sirle Sööt (REL arkiv), Tova Nyqvist (Scalateatern) och Taave Sööt Vahermägi (Estniska Huset AB) söker en lösning som passar alla inblandade. Den 1 juni 2018 framför Scala teaterns entré vid Estniska Huset. Foto: Rut Nyqvist